Transcript Så Lyckas du med Ingenjörsmatten

INGENJÖRSMATTEN
– SÅ LYCKAS DU!
Tips på hur du bäst klarar
matten på högskolan
—1—
ATT BÖRJA PÅ EN INGENJÖRS­
UTBILDNING KAN KÄNNAS
ÖVERVÄLDIGANDE.
Klasserna är större, böckerna tjockare och
tempot högre… Och så är det det där med
matten.
Det blir en hel del matematik de första två
åren. Men det finns även en hel del hjälp att få!
Här får du som funderar på att läsa till
ingenjör tips om hur du kan tänka för att
klara matten på ett smidigt sätt.
LYCKA TILL!
—2—
—3—
VARFÖR
BEHÖVS MATTEN?
Matematiken är ett viktigt verktyg i en ingenjörs verktygslåda. För att förstå
hur verkligheten är uppbyggd används matematiska modeller inom en mängd
olika yrkesområden – allt från meteorologer till IT-konsulter använder sig av
system som har sin grund i matematiska processer.
Matematiken genomsyrar vårt samhälle och nedan finns några exempel på
varför matematiken behövs och är så viktig för ingenjören och samhället.
* Optimeringslära används till exempel
* Att konstruera säkerhetssystem,
för att bestämma hur en plogbil
mest effektivt skottar snö i ett
bostadsområde.
* För att uppskatta hur en portfölj med
värdepapper påverkas av till exempel
börsutveckling och ränteförändringar
krävs både matematisk modellering
och datorsimulering.
* För att förutsäga hur mycket energi
som kan utvinnas ur ett vindkraftverk
under nästkommande dygn krävs
statistisk analys av tidigare mätdata
och matematisk modellering.
—4—
—5—
som exempelvis ska skydda
kreditkortstransaktioner, bygger på
vissa delar av de hela talens teori.
Avgörande för informationssäkerheten
idag är kunskap om till exempel
primtal, vilket matematiker funderat
över sedan antiken.
VAD ÄR ROLIGT
MED MATTE?
MATTE FINNS
ÖVERALLT.
”Det är roligt att få en ordentlig förståelse för sådant som man lärt sig ytligt
på gymnasiet. Det riktigt roliga kommer i senare kurser när man får tillämpa
matematiken på problem ur verkliga livet.”
Peter Anton, studierektor på institutionen för matematik
och matematisk statistik på Umeå Universitet
”Det absolut roligaste är att man upptäcker hur mycket matematik som
egentligen finns och hur brett ämnet är. Det finns så många spännande
områden som man kan fördjupa sig i. Det bästa är att det aldrig tar slut.
Matematiken är en dynamisk vetenskap som är i ständig utveckling.”
Alma Kirlic, informatör på institutionen
för matematik på Uppsala universitet
”Det roligaste med matematik på högskolan är att det ofta är lite större
uppgifter som behöver bearbetas. Man har färre uppgifter men de uppgifterna
man har får man klura på och hitta förenklingar och omskrivningar till. Till
exempel som att få veta hur man ritar en geografisk karta eller bestämmer
vilken kassakö man ska välja på ICA. Det blir på något sätt lite mer greppbart
än räknegrunderna. Som ingenjör följer du inte alltid vad andra har gjort utan
är innovativ och gör något nytt.”
Marcus Tornberg, student på Lunds Tekniska Högskola
—6—
—7—
VAD KAN DU
FÖRVÄNTA DIG?
När man ska börja studera på en högskola har man självklart en hel del
förväntningar. Här listas några viktiga saker som kan vara bra att veta och
fundera på innan du börjar plugga.
Undervisningsformen är betydligt friare
än på gymnasiet, och studier sker mer på
egen hand. Utöver dina lärare får du träffa
gästföreläsare, gå på seminarier och jobba
mycket i grupp. I början kan det kännas
lite annorlunda, men man vänjer sig fort
vid det nya.
Det är oftast högre tempo än vad man är
van vid, och det blir mycket information
att ta in på kort tid. Men samtidigt behö­
ver du oftast bara fokusera på ett eller två
ämnen samtidigt.
Kontakten med lärare under föreläsningar
är mindre än lektioner man är van vid,
och ibland kan klasserna vara mycket sto­
ra. Självklart kan man fråga sin lärare om
problem, men oftast hjälper studenterna
varandra, och tanken är att du ska bli mer
självständig.
—8—
Du har själv ansvaret för dina studier,
vilket de flesta upplever som roligare och
bättre.
Många ingenjörsstudenter säger att ma­
tematiken är mer utmanande och att det
är en tydlig utveckling från gymnasiet.
De säger även att matten blir roligare då
man äntligen får tillämpa sina matematik­
kunskaper på ett meningsfullt sätt.
Det blir mycket matematik första året och
det kan vara tufft. Ofta är majoriteten av
kurserna mattekurser under första året på
ingenjörsutbildningar. Anledningen till
att det är så mycket matematik i början är
att det behövs för vidare studier i de andra
ämnena. Då kommer du att få användning
för all den matematik du läst för att lösa
större problem relaterade till fysiken, tek­
niken och alla andra ämnen du studerar
utöver matten.
—9—
HUR KAN DU
FÖRBEREDA DIG?
LÄRARNA
FÖRVÄNTAR
SIG ATT DU KAN
GYMNASIEMATTEN.
Det är bra att vara förberedd när man ska börja på högskolan, steget från
gymnasiet kan kännas stort annars. Börjar man på ett program med mycket
matematikkurser rekommenderar lärarna att man förbereder sig väl för att få
en så bra start som möjligt.
Lärarna förväntar sig att du ska kunna det
du lärt dig i gymnasiet. Det kan vara bra
att gå igenom gymnasiematten en gång
till under sommaren för att förbereda sig.
Man kan använda hjälpmedel som Khan
Academy och andra hemsidor på internet
för att fräscha upp sina kunskaper lite
extra, och kanske till och med skaffa sig
ett försprång.
Högskolorna rekommenderar att man
går den förberedande kurs som de flesta
högskolor erbjuder under sommaren
innan programmets start. Det är ytterst
få idag som utnyttjar denna möjlighet
men övergången blir ofta betydligt
enklare och det kan vara ett hett tips om
man är lite orolig för just matten. Dessa
kurser finns även i bland annat fysik och
teknik.
— 11 —
TIPS FÖR
STUDIETIDEN
– SÅ LYCKAS DU!
Regelbundenhet och disciplin är A och O. Framförhållning är bra då det kan vara
mycket att lära sig på en gång. Vissa väljer att se pluggandet som ett heltidsjobb,
där man stannar kvar i skolan och pluggar även efter lektionerna, och på det viset
håller sig till åtta timmars studerande per dag.
* Bestäm en tid som är pluggtid och en tid
* Ifall det går segt och är lite jobbigt kan det
som är för avslappning. På det viset sätter du
rimliga ramar och underlättar för dig själv.
vara bra att bilda en studiegrupp. Genom att
ta hjälp av varandra kan pluggandet bli både
roligare och effektivare.
* 4 timmars pluggande per dag utöver
högskolans schema rekommenderas, men det
kan självklart bli mer om man känner att man
har behov av det. Eller så kan det bli mindre,
om man tycker sig vara på banan med allting
ändå.
* Gå på de övningstillfällen och föreläsningar
som erbjuds; de ger en överblick av det man
behöver kunna och gör att man hänger med.
Det är viktigt att delta, för mycket återkommer
vilket gör att det är lättare att komma ihåg det
du lärt dig. För att minnas krävs repetition.
* För att ta reda på dina styrkor och svagheter
kan det vara bra att göra kontrollskrivningar
och så kallade duggor. Dessa får du i många
fall också tillgodoräkna dig inför den
slutgiltiga tentan.
* Se till att verkligen förstå matematiken istället
för att bara memorera ekvationerna eller
liknande. Uppdatera ständigt dig själv med
vad du har svårt för och koncentrera dig extra
på det. Det är bättre att fokusera på det du
behöver öva mer på än på det du redan kan.
* I gymnasiet var man ofta tvungen att läsa allt * Går det dåligt i en kurs – fortsätt kämpa!
i kursboken för att lära sig det nödvändiga.
På universitetet kan man däremot få böcker
stora som tegelstenar, och det kan kännas
överväldigande. Vad som är viktigt är att du
prioriterar det du behöver lära dig i just den
specifika kursen. Utgå från föreläsningarna
och de ämnen som berör kursen, kika på
tidigare tentor och skaffa dig en överblick
av vilket material du behöver lära dig. Att
läsa allt i böckerna är självklart positivt men
endast om du även tar in informationen.
Syftet är ju att kunskaperna ska fastna för att
vara tillgängliga och användbara i arbetslivet.
— 12 —
— 13 —
Kuggar du en tenta får du göra en omtenta.
Det händer majoriteten någon gång under sina
tre till fem år som ingenjörsstudent.
VAD GÖR DU NÄR
DET INTE GÅR SOM
DU TÄNKT DIG?
OM DU KÄNNER
ATT DET ÄR SVÅRT
ÄR DU SÄLLAN
ENSAM OM DET, SÅ
HJÄLP OCH
STÖTTA
VARANDRA.
— 14 —
* När du inte har någon som helst
* Stötta varandra! Studier har sina
* Reflektera lite över varför du studerar.
* Ta kontakt med äldre studenter som
motivation till att plugga – ta en fika,
gå och träna eller träffa kompisar. Låt
hjärnan tänka på andra saker en stund.
Om du tänker efter och funderar över
varför du egentligen pluggar kommer
du förhoppningsvis inse att målet är
någonting värt att fortsätta kämpa
för, och finna motivationen att ta upp
pennan igen.
toppar och dalar och då gäller det att
man pushar varandra när det känns
jobbigt.
* Studera i en ny miljö! Varför inte
läsa på gräsmattan istället för vid
skrivbordet hemma? Plugga på
biblioteket eller på ditt favoritcafé för
att få en ny dimension till dina studier.
— 15 —
redan gått igenom det du gör. Kanske
kan de ge tips om den aktuella kursen,
eller hjälpa till med något som är svårt
VAD FINNS DET
FÖR STÖD ATT FÅ
PÅ SKOLORNA?
På de flesta högskolor finns alltid hjälp att tillgå om man har problem med till
exempel matten. Här beskrivs det stöd som erbjuds studenter på några av de
största skolorna.
CHALMERS OCH GÖTEBORGS
UNIVERSITET
På Chalmers finns en matematiksupport som
är öppen för både Chalmers och Göteborgs
universitets studenter, oavsett årskurs och
ämne. Den är belägen på Chalmers bibliotek
och har öppet 3 dagar i veckan, 2 timmar varje
gång.
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN
På KTH finns Mattejouren 4 dagar i veckan,
dit man kan komma med problem. Vissa
kurser har så kallat SI-stöd (supplemental
instruction, eller samverkansinlärning); under
årskurs ett erbjuds du som student på vissa
civilingenjörsprogram att delta i SI-möten
på en eller flera utvalda kurser. SI-metoden
innebär att studenter lär sig och löser problem
tillsammans i grupp med hjälp av SI-ledaren,
oftast en äldre student, som fungerar som
samtalsledare.
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET
LTU har räknestuga varje måndag och
torsdag dit man kan komma med fysikoch matematikuppgifter för individuell
handledning. Studenter som vill diskutera
matematik har goda möjligheter att göra
det med sin lärare. Studenterna driver även
ett ”mentorprogram” där mindre erfarna
studenter kan komma i kontakt med mer
erfarna studenter för att diskutera sina
studier.
— 16 —
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
SI hjälper studenter att lyckas på utvalda inledande
”svåra” kurser i utbildningen vid LTH. SI syftar
bland annat till att överbrygga de skillnader som
finns i inlärningstekniker mellan gymnasium och
högskola. SI syftar till att skapa studiegemenskap,
förbättra inlärningsförmågan, träna kritiskt
tänkande och problemlösning, förbereda och
motivera för vidare studier, samt motverka avhopp.
Lunds universitets Studieverkstad ger kurser
i studieteknik. Här kan man få hjälp med sin
studieteknik och planering av studierna.
UMEÅ UNIVERSITET
Förutom föreläsningarna i stor grupp finns
lektionsundervisning där möjlighet finns att ställa
frågor. De erbjuder extra stöd i form av lärare
som har avsatt tid för att gå runt i de lokaler där
studenterna oftast sitter och studerar under ickeschemalagd tid. Dessutom erbjuder de sommarstöd
för dem som inte klarat alla sina matematikkurser
under första året. Sommarstödet innebär att lärare
leder lektionsundervisning (repetition) under två
veckor i juni och två veckor i augusti, samt finns
tillgängliga för frågor via e-post tiden däremellan.
UPPSALA UNIVERSITET
Studenter brukar vanligtvis få hjälp av
kursansvariga lärare om de har frågor i
någon kurs. De har dessutom något som heter
Mattesupporten där man kan fråga studenter
från senare årskurser om hjälp om man kört fast.
Mattesupporten har öppet fyra kvällar i veckan.
— 17 —
LÄS MER
STUDERA SJÄLV HEMMA
www.khanacademy.org
www.mattecentrum.se
Sveriges universitets matematikportal
wiki.math.se/wikis/sommarmatte1/
FÖRBEREDANDE NÄTKURSER MED HÖGSKOLEPOÄNG
www.sommarmatte.se
www.matematiskavetenskaper.se
— 18 —
— 19 —
Tekniksprånget drivs på uppdrag av regeringen av Kungl. Ingenjörs­
vetenskaps­akademien (IVA). Via Tekniksprånget satsar Sveriges
arbetsgivare och regering tillsammans för att bevara ingenjörs­
traditionen och stärka vår långsiktiga konkurrenskraft. Målet är att
locka flera ungdomar att välja att utbilda sig till ingenjör.
Tekniksprånget vänder sig till ungdomar som har gått ut gymnasiet,
och som har läst Matematik 4, Fysik 2 och Kemi 1, har fullständiga
gymnasiebetyg och är högst 20 år gamla. Praktiken är fyra månader
lång, med start varje höst och vår, och praktiklön om lägst 13.500
kronor per månad utgår.
Hittills har över 850 ungdomar fått praktikplats hos de arbetsgivare
som anslutit sig till Tekniksprånget.
TEKNIKSPRÅNGET.SE
FACEBOOK.COM/TEKNIKSPRANGET
— 20 —