Transcript Ladda ner Kundmanualen (pdf)

PÅ DJUPET
SE SLUTET REDAN FRÅN BÖRJAN
...OCH FÅ BÄTTRE TRYCK I DITT BUDSKAP!
Vägledning för dig
som gör en trycksak
för tidningsoffset
Printing
Välkommen som kund till BOLD!
Välkommen som kund till BOLD!
Du ska göra en trycksak för tidningsoffset.
Vi vill att du blir nöjd med resultatet!
Till din hjälp - två delar med information
Hitta rätt bland fakta och tips!
Vi vill göra det bästa av ditt material. Mycket ligger på
förarbetet - därför har vi sammanställt denna manual.
Tidningstryckning är en konst omgärdad av många
begränsningar, både fysiska och praktiska. Men med rätt
förutsättningar kan vi snabbt producera stora volymer
med god kvalitet, på ett sätt som passar dina önskemål.
Tryckprocessen är långt standardiserad. Pressen ska
ställas in på ett likvärdigt sätt under alla produktioner.
Det betyder att grunden till en bra slutprodukt läggs i
originalframställning och prepress. Där finns också de
bästa förutsättningarna att optimera för ett gott resultat.
Del 1 i den här manualen tar upp de viktigaste momenten
när du skapar en produkt för tidningsoffset. Varje sida tar
upp ett eller flera delmoment. Del 2 förklarar bildbehandling specifikt med goda råd, exempel och tips.
Längst ner på sidan finns fördjupande information för
dig som vill veta mer.
Vi har samlat många års erfarenhet av tidningstryckning
på dessa sidor. Men det finns säkert spörsmål som inte
tas upp här. Tveka aldrig att fråga oss!
Mycket nöje!
Detta är BOLD Printing!
BOLD Printing omfattar tre av Sveriges modernaste tidningstryckerier: BOLD Printing
Stockholm, BOLD Printing Malmö och BOLD BTT
i Borås. Med en årlig produktion på ca 700
miljoner exemplar av ett 40-tal olika titlar är BOLD
ledande tidningsproducent i Norden.
BOLD Printing Stockholm i Akalla
Besök gärna vår hemsida,
www.boldprinting.se. Där kan du ladda ner olika
inställningsprogram och även denna manual.
TIDNINGS
TRYCK
ÄR VÅR
PASSION!
Printing
BOLD BTT i Borås
BOLD PRINTING
Esbogatan 11 - 13 164 74 KISTA
08-632 80 00 växel 08-632 80 10 fax
FÖRSÄLJNING/ MARKNAD
Försäljningschef: Per Fagerlund 070-207 59 29
[email protected]
Marknadsassistent: Tuija Ylitalo 070-642 19 64
[email protected]
Samarbetspartner/Försäljning
Gutke Print Partner
Lars Gutke
070-212 96 24
[email protected]
BOLD PRINTING PREPRESS
08-632 82
DEL 2
BILDBEHANDLINGSGUIDEN
Alla bilder är tryckbara! ...
Rätt profilpaket ger bästa tryck
Grundläggande bildmetodik i Photoshop
Bildbehandling steg för steg
Mera trix för svåra bilder
Exportera till PDF på rätt sätt
Provtryck och förhandsvisning
BOLD PRINTING STOCKHOLM
VD: Erik Wallhed
070-682 82 12
[email protected]
Kundansvariga: Per Andersson 070-625 63 67
[email protected]
Voula Bouka 070-811 08 00
[email protected]
Per Carleson 070-289 59 99
[email protected]
1
2
3
4
6
7
8
Bildbehandlingsguiden är tryckt på Holmen News 48,8 g ISO 59 papper
BOLD BTT BORÅS
VD: Tommy Johnsson
070-374 94 16
[email protected]
Kundansvarig: Kaj Ekvall
070-559 89 87
[email protected]
BOLD Printing Malmö i Fosie
BOLD PRINTING MALMÖ
VD: Björn Ridhammar
070-922 02 20
[email protected]
Kundansvarig: Noel Coughlan 070-358 94 01
[email protected]
Den här manualen är samtidigt med sin information en
provkarta på något av vad vi kan åstadkomma i tidningsoffset: trimning, flera delar, olika papperssorter, stickers. Allt
producerat online i ett av Europas modernaste tryckerier.
Hela denna manual finns att ladda ner på vår hemsida
www.boldprinting.se
PÅ DJUPET
PÅ DJUPET
OMSLAGET
Omslagsbilden heter, inte förvånande, Tidningsläsning.
Det är förmiddag, och läget är just så pass att man behöver en stund för sig själv och sin tidning. Hunden roar sig på annat sätt.
Bilden är tagen på restaurang Oxelblom i Stockholm, ett gemytligt Söderhak på Skånegatan. Av en ren slump är samtliga tidningar tryckta på Bold!
Foto: Hasse Fridén. AD: Per Carleson. För enastående insatser tackas Per Fagerlund, Susanne Frykholm, Voula Bouka, Nicole Pater, Spikey, Lena Magnusson,
Jarek Pater, Rickard Fredman, Tuija Ylitalo, Nelly Pater och Lars Dellheden. Själv föredrar jag att vara anonym...
Våra tryckerier har licens att Svanenmärka sina tryckta produkter, vilket
innebär att råvaror och kemikalier klarar av de krav som ställs i Nordisk
Miljömärkning. Det betyder att du som kund har möjlighet att få dina
produkter Svanenmärkta och därmed bidra till en bättre miljö för kommande
generationer.
Våra tryckerier är dessutom miljöcertifierade enligt ISO 14001.
Alla trycksaker som produceras hos oss är återvinningsbara, och makulatur, emballage och plast fraktioneras
för återvinning. Detta är något som vår gemensamma
miljö vinner på.
Tycker du om bilden? Den finns också som affisch i 70x100 cm – ring och beställ ditt exemplar av Tuija Ylitalo!
2
2
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
Produktionsguiden är tryckt på SCA GraphoCrystal 60 g ISO 76 papper
FOTO: ERIK BYWALL
Tryckerierna i Stockholm och Malmö med sina nya
pressar är de modernaste i Sverige, med utrustning för hög produktivitet och kapacitet.
BOLD BTT i Borås är först i Sverige med automatisk register- och färgstyrning i tryckpressen.
BOLD är specialister på tidningsoffset, från
prepress till efterbehandling. Vi har kapacitet för
såväl stora tidningar i stora upplagor som mindre
tidningar med en effektiv editionshantering.
DEL 1 PRODUKTIONSGUIDEN
Välkommen som kund till BOLD!
Adress, telefon och e-mail till oss
Här är du nu!
Viktigt innan du börjar - ljuset
Vilket papper ska du välja?
Vilket format har du tänkt dig?
Produktens omfång - sidantalet
Dokumentytan/satsytan
Efterbehandling av din trycksak
Paketering och leverans
Gråbalken ger balans i färgbilden
Kan man trycka PMS-färger?
Svart på gult blir fult
Små ytor förstorar problemen
Hur får man vitare papper?
Bold Printing
Se slutet redan från början
SE SLUTET REDAN FRÅN BÖRJAN
Kundmanual utgiven av
BOLD Printing
Text&layout: Per Carleson BOLD
Printing Stockholm, Erik Bywall
Siom Sverige AB
Prepress och expertgranskning:
Magnus Brolin Altamont Media
Västerås AB
Illustrationer: Annette Rydén
Ansvarig utgivare: Per Fagerlund
BOLD Stockholm
Papper: 60 g SCA GraphoCrystal 76,
inlaga Holmen News 48,8 g
Memostick sponsrat av Ferag
Svenska AB
Tryckt och efterbehandlat på BOLD
Stockholm 2013 Version 1/13
3
Välkommen som kund till BOLD!
Välkommen som kund till BOLD!
Så gör du en tidning/trycksak till oss:
Ljuset - en viktig förberedelse innan du börjar!
Så gör du en tidning/trycksak till oss:
Välj det bästa papperet för din trycksak!
ISO
100
Kallare
Kalibrering av bildskärmen
Det är på bildskärmen du ser dina
dokument växa fram. Genom att
kalibrera och karakterisera bildskärmen kan du se tryckresultatet
på skärmen, inom rimliga gränser.
För precision och konsekvens vid
kalibrering av bildskärmar ska du
använda mätinstrument och
programvara. Då undviker du
subjektiva värderingar och får
samma resultat varje gång.
Kelvingrader
9000
8500 himmelsblått
8000
7500
7000
6500
6000 kallvit (LEDlampor)
5500 direkt solljus
5000 grafisk standard
4500
4000 varmvitt (Xenonlampor)
3500
3000 (Halogenlampor)
2500
2000 stearinljus (natriumlampor)
Varmare 1500
- Vitpunkt D50 (5000 kelvin)
- Gamma 2.2,
- Ljusstyrka 80-120 candela.
Bildskärmar kalibreras på olika sätt
och kalibreringsutrustningen anger
graden av perfektion i kalibreringen:
4
90
60 g
90
80
80
80
ISO
100
90
90
och och
Rubriker
i tidning
i tidning
Rubriker
texter
texter
g
förbättrat 60
ISO
100
90
Högre ljushet
90
och och
Rubriker
i tidning
i tidning
Rubriker
texter
texter
g
förbättrat 60
90
80
60
50
80
52 g
och och
Rubriker
i tidning
i tidning
Rubriker
texter
texter
70
g
förbättrat 52
h
r oc irnoc
g h
ikebr
ike
rRu
n
b
d
i
u
R
i ter i tidning
erxt
t
te
x
te
60
standard 45 g
Rubriker och
i tidning
texter
och
i tidning
Rubriker
texter
och
er tidning
i
Rubrik
texter
50
49 g
80
80
52 g
och och
Rubriker
i tidning
i tidning
Rubriker
texter
texter
ISO
100
70
g
förbättrat 52
h
r oc inoch
ker
rikebri
n g
Rub Ru
i tid
ter ter i tidning
tex tex
60
standard 45 g
Rubriker och
i tidning
texter
och
i tidning
Rubriker
texter
och
i tidning
Rubriker
texter
90
90
50
70
49 g
standard 45 g
60
90
- Spectrofotometer: snabb och
exakt.
- Colorimeter: billig, långsam, bra.
- Visuella inställningar: gratis metod
men undermålig för grafiskt bruk!
1. Hårdvarukalibrera bildskärmen
automatiskt där skärmens vit- svartpunkt, kontrast samt gråbalans
ställs in av kalibreringsprogrammet.
2. Kalibrera bildskärmen manuellt
med hjälp av utrustning som visar
inställningar och korrigeringar.
3. Mjukvarukalibrera bildskärmen
med hjälp av kalibreringsutrustning
som mäter skärmen och skapar en
ICC-profil för korrigeringen.
Bildskärmsprofilen ändrar sedan
skärmens utseende genom att lägga
korrigeringen på bildskärmskortet.
Att kalibrera bildskärmen är en
viktig faktor för att du ska uppnå ett
bra resultat. Nästa faktor är att färginställningarna är korrekta så ICCprofilen fungerar till det slutgiltiga
trycket. Även PDF-inställningen
behöver vara anpassad för trycket.
Andra papperstyper
Det finns papper i olika ljushet upp
till 80 ISO, med ytvikter upp till 70
g/m2, liksom färgat papper - oftast
rosa. Det finns även bestruket
papper för tidningsoffset.
Olika papperstyper i samma produkt
Kan ordnas i en del fall. Kontakta
oss för närmare information!
Bold Printing
Se slutet redan från början
Vad passar till min produkt?
Pappersval för tidningsoffset är inte
självklart och enkelt. Hög ytvikt och
ljushet behöver inte vara synonymt
med hög kvalitet - det är kombinationen av omfång, format, layout och
papper som skapar helhets-intrycket.
Mer om detta längre fram i manualen. Där får du också en del tips
om hur papperets egenskaper
utnyttjas på bästa sätt.
och och
Rubriker
i tidning
i tidning
Rubriker
texter
texter
Opaciteten är en närbesläktad egenskap till ljusheten. Tyvärr är den
omvänt relaterad till ljusheten: ett
vitare papper ger (med samma
grundpapper) en lägre opacitet,
vilket innebär större risk för genomtryck.
70
60
standard 45 g
Rubriker och
i tidning
texter
och
i tidning
Rubriker
texter
och g
keri tidnin
r
Rubri
texte
60
50
Rubriker och
textercihtidning
r o ing
rike
n
Rub er i tid
th
texoc ing
er dn
rik i ti
b
Ru xter
te
50
Opacitet
är måttet på hur pass ogenomskinligt ett papper är.
80
60
80
52 g
g
förbättrat 52
h
r oc inoc
g h
ikebr
er
ik
r
n
Ru
b
d
Ru er i ti i tidning
er
t xt
tex te
Rubriker och
textercihtidning
r o ing
rike
n
Rub er i tid
th
texoc ing
er idn
k
i it
br
Ru xter
te
70
och och
Rubriker
i tidning
i tidning
Rubriker
texter
texter
g
förbättrat 60
45 g
50
standard 45 g
förbättrat
52 g
Ljushetsrelationer mellan olika papperstyper.
Observera att samma papperstyp kan tillverkas
med ökande ljushetvärden, på bekostnad av opaciteten som då minskar. Ökas ljusheten med ett steg
minskar opaciteten med ett tredjedels steg.
Rubriker och
textercihtidning
r o ing
rike
n
Rub er i tid
tch g
x
e
t o in
er dn
rik i ti
b
u
e
R xt r
te
90
60
45 g
50
förbättrat 52 g
49 g
80
60
60
60
45 g
90
förbättrat 60 g
Högre ljushet
52 g
60 g
h
r oc inoch
ker g
rikebri
tidn
Rub Ru
r iter
i tidning
e
t
tex
tex
Opaciteten kan höjas på olika sätt:
genom att tillsätta fyllmedel (returfibrer, lera) och t ex genom att byta
till en högre ytvikt. På det sättet får
man flera pappersfibrer mellan
tryckets båda sidor.
Låg opacitet gör att trycket syns
igenom på motstående sida. På
tomma ytor kan det ge ett oroligt
intryck.
5
Lägre ljushet
52 g
50
52 g förbättrat papper
förbättrat
Förbättrat tidningspapper.Ger
bra 52 g
tidningskvalitet.
Mindre genomtryck.
Känns kraftigare.
standard 45 g
Ljushet 72 ISO.
Ger bättre kontrast och stabilitet till
ett något högre pris.
60 g förbättrat papper
Förbättrat tidningspapper.
Ger mycket bra tidningskvalitet.
Lite genomtryck.
Ger magasinskänsla.
Ljushet 76 ISO.
Kostnadseffektivt kvalitetspapper.
45 g
Högre ljushet
g
45 g
90
PÅ DJUPET
PÅ DJUPET
Målvärden för kalibrering
av bildskärmen:
h
r oc irnoc
g h
ikebr
ike
rRu
n
b
d
i
u
R
i ter i tidning
erxt
t
te
x
te
Lägre ljushet
Exempel på bra lysrör är Just
Normlicht Pro Graphica 5000 och
Philips Master Graphica-serien.
Dagsljus i lokalen bör vara uteslutet
och omgivande rumsfärger neutrala.
50
45 g/48,8 g standardpapper
45 g
Standard tidningspapper.
52 g
Ger god tidningskvalitet.
Genomtryck
kan märkas. 80
60 g
Klassisk tidningskänsla.
Ljushet ca 59 ISO.
Billigast, väger lite, standardrepro.
90
förbättrat 60 g
Lägre ljushet
Fysiska färger, som t ex papperskopior och PMS-skalor, måste alltid
betraktas i standardbelysning.
FÖREMÅLETS
FÄRG
SKIFTAR
MED
FÄRGTEMPERATUREN
FOTO: JOHAN STENBERG
De färger du vill bedöma kommer
att påverkas starkt av betraktningsljusets färg.
h
r oc inoc
g h
ebr
k
i
er
ik
r
n
Ru
Rub er i tid i tidning
t xter
tex te
Högre ljushet
Papperets ytvikt, i gram per m2,
påverkar slutresultatet på en rad
olika sätt:
-Högre ytvikt ger mindre genomtryck och därmed ett vitare utseende
- Högre ytvikt ger en tjockare
tidning och större/tyngre tidningsbunt
förbättrat 60
Vi håller ett standardsortiment som
50
täcker de flesta behov:
90
90
Lägre ljushet
Varför? Jo, för att färger antar olika
nyanser beroende på det omgivande
ljuset. Färgtemperaturen hos ljuskällan, vilket mäts i Kelvingrader,
avgör hur varmt/kallt ljuset är. Ju
lägre gradtal, desto varmare (rödare)
ljus. Ju kallare, desto blåare.
ISO
100
Ett vitare papper ger
(med samma grundpapper) en lägre
opacitet
Högre ljushet
Tidningspapper är en unik produkt.
Det består av fibrer från gran, samt
ibland returfibrer och andra fyllmedel, som t ex lera (kaolin) eller
krita. Pappersytan är inte behandlad
utan har en öppen struktur.
Lägre ljushet
Betraktningsljus/omgivningsljus
För att kunna bedöma intrycket från
bildskärm, tryck och provtryck
korrekt är det av största vikt att
omgivningsljuset är korrekt - att det
följer den grafiska standarden.
GRAFISK STANDARD
FÖR BETRAKTNINGSLJUS
Färgtemperatur 5 000 Kelvin
Ra-index >95
Ljusmängd >1 200 lux
90
50
Välkommen som kund till BOLD!
Välkommen som kund till BOLD!
Så gör du en tidning/trycksak till oss:
Vilket format vill du ha på din trycksak?
Så gör du en tidning/trycksak till oss:
Vilket omfång ska trycksaken ha?
Ex. Tabloid dokumentyta
280 mm
280 mm
Bunten
innermarginalen
Yttermarginal
avståndet mellan
satsytan och
papperskanten
UTFALL
Tabloid efter trimning
Skärmärken
Utfall min 5 mm
Broadsheet efter trimning
STOOOORA format
Vi måste ändå berätta: det går att
trycka stora till jättestora format
också.
Superpano: altarskåp i formatet
560 x 1590 mm. Läs mer i På Djupet!
Här skärs
kanterna av
Broadsheet före trimning
Läs mer om trimning på sidan 9.
Läs mer om utfallande bilder på
sidan 8 i På Djupet.
PANORAMA
SUPERPANORAMA/ALTARSKÅP
MAGAZINE
560 mm
795 mm
...till stora romaner. I
en eller flera ryggar.
Små omfång, som 8 sidor tabloid
(4 sidor broadsheet) kräver ett
papper med en ytvikt på minst
52 g/m2.
Sektioner med olika
sidantal
2 sektioner med lika
sidantal
I broadsheet är stegen i omfånget
(siduppgången) alltid 2 sidor.
Större omfång
Vi kan också trycka större omfång.
Det gör vi i enkelproduktion. Priset
för detta är halverad produktionshastighet, och att produkten normalt
sett får två eller fyra sektioner, alltid
med parvis samma sidantal. Vi har
också möjlighet att häfta ihop dessa
sektioner till en eller tre delar.
Reklam
2 sektioner med parvis lika
sidantal
MAGAZINE
Möjlig sektionering vid
tabloid och samlingshäft
I enkelproduktion fördubblas också
siduppgången:
I tabloid är stegen i omfånget
(siduppgången) alltid 8 sidor.
Alla sektioner häftas ihop
till en sektion
I broadsheet är stegen i omfånget
(siduppgången) alltid 4 sidor.
1590 mm
PÅ DJUPET
PÅ DJUPET
Tabloiden och dess beskurna kusiner
är ett behändigt format, lätt att
anpassa för olika ändamål. Snygga
veckomagasin kan åstadkommas
med förbättrat papper och trimning.
Mellan formaten 275 x 392 mm och
240 x 275 mm är valet ditt.
Broadsheet-formatet ger dig frihet i
layouten och möjlighet att använda
stora bilder, till och med över
6
Vi kan trycka omfång från 8 till 96
sidor tabloid, motsvarande 4 till 48
sidor broadsheet, samtidigt i
pressen. Det kan vi göra i
dubbelproduktion, vilket innebär hög
produktionshastighet.
Allt från några blad...
Stora omfång, över 64-80 sidor
tabloid, kan och bör delas upp i
sektioner. Du kan få upp till 4
sektioner med olika sidantal.
I tabloid är stegen i omfånget
(siduppgången) alltid 4 sidor.
560 mm
Tabloid före trimning
Utfallande bilder
Trimning ger dig också möjlighet till
utfallande bilder. En utfallande bild
placeras då så att den går utanför
skärkanterna med 5 mm.
Panorama: ett helt uppslag med
pappersformatet 560 x 795 mm.
Yttermarginal
avståndet mellan
satsytan och
papperskanten
397 mm
Vill du ha ett annat format? Vi kan
trimma din produkt, såväl tabloid
som broadsheet. Trimning innebär
att tidningen beskärs i huvud,
marginal och fot. Din trycksak kan
trimmas ner till format på 240 mm
bred x 337 mm hög.
Reklam
Omfånget är antalet sidor i
produkten.
Ingen
tryckande yta
397 mm
BOLDs pressar trycker i detta
format.
280 mm
397 mm
560 mm
Tidningspressar har standardiserade
(fasta) format. I Sverige förekommer
Nordiskt format (vanligast) och
Berlinerformat.
Nordiskt format innebär
397 x 560 mm (broadsheet) eller
280 x 397 mm (tabloid).
397 mm
Formatet är produktens fysiska
storlek.
uppslag. Sidantalet kan ökas/
minskas i steg om 2 sidor, vilket ger
dig flexibilitet.
Trimning har en annan fördel för
dig, och ibland även för oss: där kan
vi placera färg- och registermarkeringar som sedan försvinner i trimningen. De karakteristiska punkturhålen i tidningens bakkant försvinner
också. Ofta får trycksaken ett renare
intryck.
Panorama/Altarskåp
Du kan få ett panoramauppslag i
mitten av tabloiden, med satsytan
520 x 770 mm på fram- och
baksida. Gör reklam för stora saker!
Vi kan också producera en hel
trycksak med satsytan 520 x 1565
mm för de verkligt långa bilarna,
bröllopsborden eller systemköerna.
Kontakta oss för mer information!
Bold Printing
Det finns alltid begränsningar...
De olika sektionerna i en tidning kan
inte ha kombinationer av vilket antal
sidor som helst. Det finns ett antal
fasta kombinationer - faktiskt tusentals - som sammanställs i olika kataloger.
tioner, även med olika papperssorter
i samma tidning.
När du önskar en specifik kombination av sektionerna kontaktar du
oss. Vi ger dig möjliga kombina-
I dubbelproduktion ger en helrulle
16 sidor tabloid (8 sidor broadsheet), en trekvartsrulle 12 (24) och
Se slutet redan från början
I pressens tankevärld styrs omfånget
av pappersrullens bredd. Det finns
tre olika bredder: halv, trekvarts och
hel rulle.
en halvrulle 8 (16).
Utifrån dessa grunder bygger vi
sedan upp banorna för den aktuella
produkten. En 36 sidor stor tabloid
kommer alltså att innehålla en hel,
en trekvarts och en halv rulle.
I Skandinavien är vi vana vid att
ryggen på trycksaken alltid sitter
ihop som standard. Vi kan limma
broadsheet och vi häftar tabloid.
7
397 mm
Välkommen som kund till BOLD!
280 mm
Ingen
tryckande yta
Så gör du en tidning/trycksak till oss:
Dokumentytan/satsytan - din plats på skärmen
Tabloid
Rekommenderad satsyta för tabloid
är 250 mm (b) x 370 mm (h).
Bunten - innermarginalen - är
skärmärken
vanligen 20 (10 + 10) mm bred.
Satsytan centreras i höjd och bredd
5 mm
på dokumentformatet.
utfall
Tabloiden har två sidor på satsytan.
För att få symmetri i de två tabloidsi8
560 mm
Trimning
Detta innebär att vi skär tidningen
till ett annat format. Vi kan trimma
din produkt från grundformaten
broadsheet och tabloid, och även
från en kvartsfalsad produkt.
Yttermarginal
avståndet mellan
satsytan och
papperskanten
Minsta mått för trimning är 5 mm.
Största mått är 30 mm i huvud och
fot samt 40 mm i marginalen.
SATSYTA BROADSHEET
Du kan få olika trimning mellan
huvud/fot och marginal.
UTFALL
Trimning är ytviktsberoende:
omfång över 16 sidor tabloid går bra
att trimma även i de lägsta ytvikterna (45 g papper).
Huvud (max trimning 30 mm)
Baksidan
Stickers (Memostick)
Fäst en sticker på tidningen! En
sticker kan ha olika form, färg, vara
tryckt på en eller två sidor, innehålla
mer än en sida - möjligheterna är
mycket stora.
Banderoller
Din produkt förses med en gördel
(banderoll), med specialtryck enligt
ditt önskemål.
Ibladning
En av de vanligaste tjänsterna - tål
att beskrivas i detalj. Läs nedan i
På Djupet.
Fot (max trimning 30 mm)
Exempel på stickers
Mindre omfång, 16 sidor tabloid
eller lägre, kräver högre ytvikt på
papperet - 49 g/m2 eller mer.
skärmärken
Kvartsfalsning
Kvartsfalsning innebär att din
trycksak viks en gång till. Med detta
halveras formatet. Kvartsfalsning
benämns också Postfalsning.
FALSKT UPPSLAG
ÄKTA UPPSLAG
UTFALL
ÄKTA OCH FALSKA UPPSLAG I TIDNING
5 mm
utfall
260 mm
ÄKTA OCH FALSKA UPPSLAG I TIDNING
Ingen
bunt
260 mm
dorna måste sidan utan gråbalkar ha
samma storlek som den med
gråbalkar.
Om du vill ha en större satsyta i
tabloider, finns möjligheten att lägga
gråbalkarna i bunten. Satsytan blir
då 255 mm bred x 370 mm hög.
Observera: placeras gråbalkarna i
bunten försvinner möjligheten att
göra falska uppslag.
Ingen
bunt
Läs mer om gråbalkarnas funktion
på sidan 11.
Falska uppslag i broadsheetformat?
Ja, visst går det. Men det har sina
nackdelar som ofta inte uppvägs av
fördelarna. Ytorna i rygg och sidomarginal används i pressen att dra
pappersbanorna med - risken är stor
att färgsmetning uppstår.
260 mm
Kvartsfalsning görs bland annat för
att anpassa produkten för postdistribution, vilket är ett krav från Posten.
260 mm
Du kanÄKTA
också
göra falska
uppslag
Falska uppslag har sina risker:
ÄKTA IOCH
FALSKA UPPSLAG I TIDNING
OCH FALSKA UPPSLAG
TIDNING
(alla uppslag utom omslag och mitt).
Bunten försvinner, och satsytan blir Undvik att placera liten text, smala
för varje sida
objekt och färgkänsliga bilder över
260 mm (b) x 370 mm (h).
mitten. Dela aldrig text i en bokstav!
PÅ DJUPET
Detta beror på utrymmet för gråbalkarna. I en broadsheet läggs gråbalkarna i foten under satsytan.
Så gör du en tidning/trycksak till oss:
Hur vill du efterbehandla din produkt?
Trimningen görs i yttermarginal,
huvud och fot.
520 mm
Bunten
innermarginalen
Broadsheet
Rekommenderad satsyta för broadsheet är 370 mm (b) x 520 mm (h).
Satsytan ska alltid vara centrerad i
höjd och bredd på dokumentformatet.
Den uppmärksamme läsaren har
säkert konstaterat att satsytan för
tabloid är mindre än den i broadsheet.
397 mm
397 mm
SATSYTA TABLOID
SATSYTAN: ditt tryckbara utrymme
på dokumentytan.
Äkta och falska uppslag
Du kan göra ett äkta uppslag
i mitten av tabloiden. Därmed
försvinner bunten, och satsytan får
måtten 520 mm (b) x 370 mm (h).
DOKUMENTYTA BROADSHEET
280 mm
Ingen
tryckande yta
Yttermarginal
avståndet mellan
satsytan och
papperskanten
Yttermarginal
avståndet mellan
satsytan och
papperskanten
520 mm
Tabloid dokumentformat:
280 mm bred x 397 mm hög.
Observera att du måste göra en
udda och en jämn dokumentyta vänster- och högersida.
Broadsheet dokumentformat: 397 mm bred x 560 mm hög.
280 mm
560 mm
En god regel är att göra dokumentformatet i samma storlek som det
valda tryckformatet, dvs tabloid
eller broadsheet. Alltså:
Ex.DOKUMENTYTA
Tabloid dokumentyta
TABLOID
397 mm
DOKUMENTYTAN: Innan du
börjar skapa din trycksak ska dokumentytan definieras. Detta gäller
oavsett vilket redigeringsprogram
du använder.
Bunten
innermarginalen
Yttermarginal
avståndet mellan
satsytan och
papperskanten
Välkommen som kund till BOLD!
Marginal (max trimning 40 mm)
280 mm
!
Vi kan kvartsfalsa tabloid i 45-grams
papper upp till 96 sidor. Större och
mindre sidantal kräver oftast en
annan ytvikt på papperet.
Kontakta oss för närmare besked!
PÅ DJUPET
Utfallande bilder
När man trimmar en trycksak kan
man få utfallande bilder och objekt.
Ibladning innebär att vi lägger in din
trycksak i mitten av en annan
produkt.
Dokumentytan är det valda tryckformatet, satsytan den önskade i den
färdigtrimmade trycksaken.
Produkter tryckta externt
Minsta format är A5. Största format
är tabloid eller vikt broadsheet,
280 x 397 mm.
Skärkanterna markeras med kors
och utfallande bilder/objekt läggs
minst 5 mm utanför dessa kanter.
Bold Printing
Kvartsfalsad tabloid
För att vara på den säkra sidan vill vi
gärna att du skickar över ett exemSe slutet redan från början
plar av produkten som skall ibladas.
Produkter tryckta hos oss
Vi kan blada i allt som är tryckt hos
oss. Huvudprodukten - den vi bladar
in din trycksak i - kan vara i såväl
broadsheet- som tabloidformat, och
även trimmade format. Återigen kontakta oss för fler detaljer!
Ska något bladas in i din trycksak?
Om den trycks hos oss måste vi
överfalsa trycksaken. Det betyder att
mittvecket förskjuts ca 10 mm
nedåt. Detta görs för att kunna
öppna tidningen korrekt vid ibladningen.
Inga förändringar behöver göras i
dokument eller satsytor. Men det är
värt att tänka på effekterna av
vikningen på layouten. Gör ett
vikningsprov på en dummyutskrift,
eller på en vanlig tidning!
Om din produkt ska ha ibladning,
beställ gärna broschyren
“Specifikation på ibladningsgods”
eller ladda ner den i PDF-format på
vår hemsida
www.boldprinting.se
9
Välkommen som kund till BOLD!
Välkommen som kund till BOLD!
Så gör du en tidning/trycksak till oss
Vi kan paketera och leverera som du önskar
Värt att veta om tidningstryck:
Gråbalken skapar balans i din färgbild
Adressering
Vi kan adressera varje exemplar
unikt med inkjet. Du levererar
adresserna på datafil, vi skriver ut
dem på trycksaken eller på etikett.
Tidningstryckning är en standardiserad process, dvs den ska utföras
på samma sätt varje gång.
Stina Jonsson
Vackerhagen PL 85
856 32 OVANLÄDER
När vi adresserar direkt på
tidningen måste en lucka i layouten
finnas på omslaget. Kontakta oss om
placering på din produkt!
För att sluta kontrollcirkeln behövs
också en styrfunktion vid själva
tryckningen. Detta är gråbalkens
uppgift.
du
Thidduvvuuhhsgn
conrin sgnind
rethdd
g
c uvreusn
ndiiT
retLteevo
uitveushnassgrheuiv
T
tcekek
raenssh
vienLud
adh
srgrn
seea
en
v d
rhe o irte
te es esesvssvessvsesve eLeL
ss se eLeLrerLerL
er rd rd d dada
da a a a
u uh gn
hc d vu s in
rettehhkccooodrrueuesvvnuuahhhrssegggnnniiinndddiiiTT
rrreeetttteehhkkccioiottererseesssennnraadrrseevgveneLLinnddiiTTT
retttteekkiitteerssesssseenrraaddraraeevveeLL
itessseerdaa veL
rda
Vi plastar in bunten om du önskar
(ej krympplast).
Syns den?
För läsaren - nej. Den innehåller
ingen information som relaterar till
honom/henne.
Tag reda på distributörens önskemål
och kontakta oss sedan. Vi kan tillmötesgå de flesta behov.
För oss och för dig - ja. Det är vårt,
och ditt sätt att få en bekräftelse på
att de fyra grundfärgerna är rätt
inställda. Så att dina intentioner i
originalframställningen stämmer
med slutresultatet.
POSTEN
En etikett skrivs automatiskt ut i
pressen var 10-20 000:e exemplar.
Etiketten, som innehåller alla data
för den pågående produktionen,
sätts på det aktuella exemplaret.
Kontrollexemplaren sparas sedan i
10
Tryckriktning
Gråbalkens ena del är gjord i ett 35%
svart raster. Den andra delen består av
ett samtryck av cyan (30%), magenta
(24%) och gul (24%).
Gråbalken ska alltid granskas i standardbelysning (se sidan 4).
Färgbalansen i tryckriktningen blir OK
när gråbalken är i korrekt register, och
färgerna justerats till neutralt grå med
samma mörkhet i standardbelysning.
Liten men viktig. Syns inte men syns
ändå. Gråbalken visar färgbalansen
och färgpassning både för tryckare
och kund.
PÅ DJUPET
PÅ DJUPET
Kontrollexemplar
För att hålla kontroll över tryckprocessen tar vi alltid ut kontrollexemplar med jämna mellanrum.
Tryckriktning
Varför grå? Jo, för att det mänskliga
ögat är som mest känsligt för nyansvariationer i grått. Det är lätt att se
obalans i den grå färgen, och därför
lätt att korrigera i trycket.
Bunten kan förses med adresslapp
och innehållsbeskrivning. Du kan få
överark och underark.
Leverans och transport
Vi levererar buntar på EUR-pallar
eller engångspallar, lockade och
bandade. Vi kan också ordna transport, via DR-distributörer, Posten
och flera åkerier. Till mellankund
eller slutkund, på det sätt du önskar.
Inkjetadresserade tidningar postnummerpackas enligt Postens krav.
Gråbalkar som visar
färgbalansen på den
aktuella sidan
Gråbalken är en liten rastrerad bild
som innehåller de fyra processfärgerna. När den är i register - har
god passning - och är neutralt grå,
är alla fyra färgerna i balans. De har
samma proportioner som fanns när
ICC-profilen skapades.
ret sco
essnsreordchaienLdiT
retteskeitrie
da iT
tek teksestntaearre
itesserr evveeL
dduusveurdhdaa L
d v s
du dduuvdvudvudvuvu
vu uhuhuhuh hs
h ss
hc hchocohrcsohgcnoscgosngngngngini
r i
re rertoetrrteetrrteetrsteetsrteeisrnendisnenisdnndndnidnidi
tte tekesknekneaknak ai aiTariT T T T
ki it iat riterieteriteerTerevev
Buntning
Efter tryckning, falsning och eventuell trimning, ibladning och adressering buntas trycksaken. Har du
speciella behov angående buntstorlek och antal lägg, kontakta oss.
Då behöver vi veta hur stora
buntarna ska vara och hur många
exemplar varje lägg ska bestå av.
Det börjar med rätt kalibrering och
korrekt ICC-profil när originalet
skapas.
14 dagar. Under denna tid kan du
som kund reklamera eventuella
felaktigheter i vår process.
På detta sätt kan både du och vi gå
tillbaka i en avslutad produktion för
att se hur utfallet blev.
Produktstandard
De produkter som trycks på BOLD:s
tryckerier omfattas av en produkt-
standard - en kvalitetsgaranti som
omfattar hela upplagan.
Gråbalans uppnås i trycket när de
tre grundfärgerna cyan (C), magenta
(M) och gul (Y) samtrycks i en
bestämd rasterkombination.
Produktstandarden följer de internationella standarder som gäller för
tidningstryck. Den är uppdelad i två
produktsortiment - civiltryck och
dagstidningstryck.
Produktstandarden är en självklar
del av alla våra tryckuppdrag.
Teoretiskt bör lika delar av CMY
bilda grått, men i verkligheten spelar
färgens egenskaper och papperets
egenfärg en så pass stor roll att
proportionerna måste ändras. I
regel krävs mera cyan.
Bold Printing
Se slutet redan från början
Internationell standard säger att
färgdelen i gråbalken ska bestå av
30% cyan, 24% magenta och 24%
gul. Den svarta delen är normalt
35%.
Den svarta delen av gråbalken bildar
referensen för absolut grått.
Färgmängderna i 3-färgsdelen ska
sedan balanseras så att den ser
likadan ut som den svarta. När den
gör det uppnås absolut balans
mellan alla de fyra processfärgerna.
Att styra med gråbalans är ingen ny
teknik. I tidningsbranschen har den
funnits ett tjugotal år. Idag har ca
97% av alla Sveriges dagstidningar
gråbalkar för färgstyrning, och
tekniken sprider sig i omvärlden.
Internationellt standardiserat tryck
Gråbalans, färgnyanser, färgmängd
och papper följer den internationella
standarden för tidningstryck, ISO
12647-3. Standardisering betyder
bättre kvalitetskontroll såväl för
tryckeriet som för kunden.
ISO 12647-3
11
Välkommen som kund till BOLD!
Välkommen som kund till BOLD!
Värt att veta om tidningstryck:
PMS-färger kräver eftertanke innan!
Värt att veta om tidningstryck:
Svart på gult blir fult - vit text kan bli negativt
Helt säkert arbetar du med
PMS-färger (Pantone) eller liknande
färgsystem, liksom flertalet av alla
grafiska designers.
Knockouts (ursparning)
När man trycker en svart text på en
gul fulltonsplatta - eller någon av de
andra delfärgerna - fastnar bara en
del av svartfärgen där.
Och du gör färgbedömning i standardiserat ljus för att få en korrekt
färgåtergivning.
Det beror på att färgerna inte hinner
absorberas i papperet under tryckningen. Svart trycks sist och hamnar
ovanpå de andra färgerna.
I tidningstryck använder vi cyan,
magenta, gul och svart färg för att
återskapa de önskade färgerna i
tryck. Den färgrymd - det omfång de fyra grundfärgerna kan skapa är
begränsad. Dels på grund av
färgernas egenskaper, dels på grund
av papperets färg.
Genom att göra en ursparning för
texten (knockout) trycks den svarta
färgen på en ren pappersyta och får
därigenom rätt svärta.
Många Pantonefärger går inte att återge i tryck - de faller utanför tidningstryckets färgrymd, som ligger inom figuren i mitten på diagrammet.
Vit text på mörk bakgrund
En vit text på en flerfärgad
bakgrund löper alltid risken att bli
suddig och oläslig. Detta gäller
speciellt vid små textgrader, mager
stil och på typsnitt med seriffer
(fötter och hårlinjer) som den här.
Minsta misspassning mellan delfärgerna i bakgrunden gör att den vita
ursparningen för texten missfärgas.
För att vara på den säkra sidan:
• minst 12 p textstorlek
• helst inte seriffer
• helst halvfet stil
Ursparning: svart färg trycks på en ren pappersyta
Svärtan blir den avsedda
Misspass ger störningar speciellt i fina detaljer
Misspass
Misspass
Vit
Vit text
text på
på flerfärgad
flerfärgad bakbakgrund
grund löper
löper alltid
alltid risk
risk att
att bli
bli
suddig
om
textgraden
är
suddig om textgraden är för
för
liten,
liten, stilen
stilen är
är mager
mager och
och om
om
typsnittet
typsnittet har
har seriffer!
seriffer!
Ju större textgraden är, desto mindre
blir problemet.
Misspass
Misspass
Misspass
Vit text på flerfärgad
på flerfärgad
Vit textVit
påtext
flerfärgad
bakbakgrund
bakgrund löper
löper alltid
alltid
grund löper
alltid
risk
att bli
risk
risk att
att bli
bli suddig
suddig
suddigom
omtextgraden
textgraden
är
för
om
textgraden
ärär
förför
liten, har
mager
om
liten,
stilen
är
mager
liten,
stilenstil
är och
mager
typsnittet
har
seriffer. har
och
och om
om typsnittet
typsnittet
har
seriffer!
seriffer!
PÅ DJUPET
PÅ DJUPET
12
=
Den bakomliggande tonplattan bör
svällas för att undvika vita glipor
mellan text och bakgrund.
Pantone Color Manager är ett
verktyg som dels låter dig se hur
den valda PMS-färgen ser ut efter
konvertering till CMYK, dels ger de
rekommenderade värdena för färgblandningen. I programmet väljs
den aktuella ICC-profilen (t ex för
tidningstryck) och därefter visas
resultatet på skärmen, med
varningar för avvikelser över det
acceptabla. Ett utropstecken i en
varningstriangel är en tydlig indikation på att färgen inte går att återge i
dagstidningstryck.
PMS-färger
När Pantonefärger konverteras till
CMYK i t ex Indesign anpassas inte
CMYK-blandningen till tidningsoffset
automatiskt. En blå färg kan därför
bli lila i tryck. För att vara rimligt
säker på utfallet behöver man
använda antingen Pantone Color
Manager eller Färgguiden - se mer
om det härintill.
Övertryck: färgerna trycks på varandra, vått-i-vått
Sista färgen (svart) fastnar dåligt på underliggande färg
Detta fenomen leder till att den
svarta färgen ser grå ut på tonplattan. Det kan också leda till smetning på motstående sida.
Många av PMS-färgerna faller
utanför denna färgrymd. De går helt
enkelt inte att återskapa i CMYK.
När den valda färgen konverteras
kan den förändras både i mättnad
och nyans.
Det finns hjälpmedel för att undvika
besvikelser och missförstånd.
=
∆E (Delta-E)
∆E är ett värde som beskriver
avståndet mellan två färger. Ett lågt
värde anger att färgerna är lika och
ett högt värde att färgerna är olika.
Avsikten är att ∆E skall ge ett värde
som motsvarar det ögat visuellt
upplever. Naturligtvis finns det vissa
svårigheter att få en sådan beräkning att fungera tillfredställande.
Därför finns andra metoder som
∆E94, ∆E CMC(1.1) och
∆E CMC (2.1). Det generella råd vi
kan ge er som kund är att använda
ögat för att godkänna färgavvikelsen
och att välja beräkningen ∆E 94
(kan ställas in i programmet) som en
varning. Är värdet mer än 7 enheter
∆E94 är skillnaden mellan färgerna
tydlig även för läsaren.
Färgguiden
Tidningsutgivarna har gjort en
utmärkt färgguide där färgprover
finns tryckta i tidningsoffset. Leta
fram den färg som bäst motsvarar
den önskade PMS-färgen. Skapa
sedan en ny färg i t ex Indesign från
de värden som finns angivna under
den valda färgrutan. Färgguiden finns
att beställa på www.dagspress.se
Bold Printing
Som du säkert själv har räknat ut
uppstår inga misspassningsproblem med vit text på en enfärgad
bakgrund (cyan, magenta, gult eller
svart). Där trycks ju bakgrunden
bara med en delfärg. Men tänk på
att t ex ett 100 linjers raster är
relativt grovt - ju mindre textgraden
är, desto sämre återges fina
detaljer på bokstaven.
Se slutet redan från början
En tidningspress bör kunna klara
en registerpassning på under 0,15
mm mellan två delfärger. Det är
lika mycket som halva avståndet
mellan två rasterpunkter i ett
100-linjers raster.
nyansstegen mellan t ex svart och
vitt.
Tätare raster betyder inte nödvändigtvis högre tryckkvalitet. Det är
det totala intrycket av produkten
som ger det slutgiltiga omdömet.
Tätare raster kräver högre upplösning vid utskrift av tryckplåten.
Annars förlorar man en del av
Idag används raster från 100 linjer
upp till ca 130. Tätare raster kan
ge bättre detaljåtergivning, men
kan också kräva extra skärpning
av bildmaterialet och annan
kompensation i repron.
Tekniken utvecklas ständigt. Ta
kontakt med oss för information
och råd.
13
Välkommen som kund till BOLD!
Välkommen som kund till BOLD!
Värt att veta om tidningstryck:
Tomma ytor är inte pressens starka sida
Värt att veta om tidningstryck:
Svart på vitt om ljusare papper
En tryckpress för tidningsoffset är
byggd för snabba intag och hög
hastighet. Hela pressens konstruktion är optimerad för detta.
För många är ett vitare papper synonymt med högre kvalitet.
Ett vitare papper ger större skillnad
mellan tryckfärg och bakgrund högre kontrast. Det är bra för bildåtergivningen, men minskar i regel
läsbarheten (ögat tröttas ut).
Färginställningens funktion är
anpassad till en sida som vanligtvis
är fylld med rubriker, text och
bilder.
Ju mindre färgupptagande objekt
som finns på sidan, desto lägre blir
precisionen i färginställningen.
I tidningstryck används färg som
inte torkar. Det finns alltid en risk
för missfärgning av papperets
tomma ytor.
En tidskriftslayout med små
färgytor och stora tomma ytor ser
bra ut på bildskärmen. Men i ytterligheterna klarar inte tidningspressen att hålla korrekt färg ytorna blir för små att styra.
En tidningssida fylld med information maskerar detta fenomen genom
att distrahera ögat.
En tidskriftslayout med stora tomma
ytor ger ögat möjlighet att upptäcka
oönskade missfärgningar.
Ett gott råd är att bygga layouten så
att en helsida (broadsheet eller
uppslag tabloid) har tillräckligt stora
ytor som drar färg i tryckriktningen.
Eftersom kontrasten mellan papper
och tryckfärg blir större ju vitare
papperet är, syns också mer av en
eventuell missfärgning.
Ju färre färgobjekt på sidan, desto
större måste de enskilda objekten
vara. En helsida i broadsheet, med
bara en liten logotype i färg längst
ner, är ett exempel på ett typiskt
problem.
Så i tidningstryck är ett vitare
papper inte alltid synonymt med
högre kvalitet.
Kom ihåg att ögat uppfattar
papperet som vitt ända till dess det
finns ett annat, vitare papper att
jämföra med. Huvudregeln är att
optimera produkten för processen.
Fråga oss. Vi har erfarenhet.
PÅ DJUPET
PÅ DJUPET
Tidningspressar är konstruerade för
hög produktionskapacitet och
snabba reaktioner. Pressens färg14
nadiskab åp kirbuR
Ofta kan man uppnå en subjektivt
högre (“vitare”) kvalitet genom att
öka papperets ytvikt. Då minskar
genomtrycket. Sidan blir lugnare.
Tonplattor i bakgrunden är ett annat
sätt att stabilisera färghållningen i
pressen. Kort sagt - använd färg,
och använd utrymmet!
Den mängd färg som verkligen
trycks på papperet är försvinnande
liten. Ett gram svartfärg räcker för
att täcka fyra broadsheetsidor helt.
Färglagrets tjocklek kan då räknas i
tusendels millimetrar som ska
regleras med mekanik.
”
verk består av ett fåtal valsar som
magasinerar och portionerar ut
färgen på tryckplåten. I varje valsnyp
delas färglagret i två halvor. Ju fler
valsar, desto större lagringskapacitet
och precision, till priset av ökad
komplexitet och långsammare reaktioner.
Det är därför tidningspressen har
lättare att hantera sidor med stora
färgytor. Där går det åt mera färg,
och man reglerar större volymer i
färgverket.
Varför inte lägga på ett tjockare färglager på sidan? Därför att papperet
inte kan absorbera mer än en viss
mängd. Överskottet lägger sig på
ytan och smetar av mot andra sidor och på läsarens fingrar.
Tryckspegling/spöktryck
uppstår ibland när olika stora objekt
ligger efter varandra i tryckriktningen. Det ena objektet stjäl färg
från det andra. En bred linje före en
bild kan skapa en ljus linje i bilden.
Detta kan undvikas genom lite eftertanke när layouten skapas.
ISO-värdet är det vanligaste för att
beskriva ett pappers ljushet. Numera
används CIELAB-värden ofta för att
beskriva färgen hos papperet. På så
sätt beskriver man inte bara ljusheten, utan också vilken nyans
papperet har - dvs om grundtonen
går mot gult, mot blått eller någon
annan färg.
Ett papper kan nämligen vara mycket
Bold Printing
Se slutet redan från början
ljust (ha ett högt ISO-tal) men ha
t ex en gul ton jämfört med ett
annat papper. L*a*b*-koordinaterna
visar direkt vilken färgton som dominerar.
har en tjocklek på runt sju hundradels millimeter, och vi trycker på
bägge sidor. Tunga färgbilder som
innehåller mycket färg kommer alltid
att synas igenom.
Genomtryck
Tryckfärgen består i princip av olja
och pigment. Oljan tränger djupt in i
papperet och gör det delvis genomskinligt. Ett standard tidningspapper
Det är därför man får en kvalitativ
förbättring genom att öka papperets
ytvikt. Ljusheten förändras inte, men
det finns mera fibrer mellan tryckets
fram- och baksida. Genomtrycket
minskar och papperets egentliga
ljushet framträder bättre.
15
TIDNINGS
TRYCK
ÄR VÅR
PASSION!
PÅ DJUPET
Printing
Bildbehandlingsguiden
Alla bilder är tryckbara! ...om än med lite jobb
Anpassad bildbehandling för
tidningstryck och innehållsmässigt
bra bilder är nycklarna till ett framgångsrikt resultat. I den här
bilagan har vi samlat tips och
arbetsmetoder för att underlätta
din vardag, även när de svåra
bilderna dyker upp på skärmen.
Ljuset
Dagsljus är alltid bäst. Där fungerar
de flesta kameror bra. Även enkla
mobilkameror och liknande kan ta
riktigt fina bilder om ljuset är bra.
Det är mycket svårare att ta bra
bilder med svagare ljus, för det
kräver bättre kameror med bättre
optik samt längre exponering. Är
ljuset dåligt blir bilderna kornigare
och får betydligt färre detaljer i
mörka partier.
Automatisk vitbalansering
Finns i många kameror och neutraliserar automatiskt färgsticket som
finns i artificiella ljus. Bra funktion
som nästan alltid är aktiv och som
bör användas.
Färgklickar
Dagstidningstrycket har låg kontrast
i både färg och gråskala.
FOTO: DENNIS GRAVERSEN
Plåta RAW eller JPEG?
Svaret beror på tillgänglig tid och
fotografens kunskap. Våra råd här
bygger på erfarenheten att det alltid
är bråttom och att kunskapen kan
bli djupare. Då är det givna svaret
JPEG.
Det trycks med en liten mängd färg
på ett redan gråaktigt papper.
Bilderna blir bra i dagstidningstryck
om de innehåller färgklickar. Ett exempel kan vara ett porträttfotografi
från den lokala butiken. Istället för
att knäppa kortet mot tegelväggen
(låg kontrast, mörkt och murrigt) så
kan bilden bli bättre om:
- bilden fotas vid fruktdisken för att få
färgklickar
- bilden fotas mot en ljus vägg som ger
bättre kontrast
- eller varför inte vid en ljus vägg med
en fruktkorg i famnen.
Använd blixt!
Även i dagsljus om det är motljus.
Objektet behöver vara nära kameran,
för att blixten ska hjälpa till.
Tänk på...
Sämre papper kräver mer och bättre
bildbehandling!
Standard tidningspapper 42-48,8 g är
gråaktigt och har en ganska rå yta.
Förbättrat tidningspapper är vitare,
slätare och tjockare. Detta ger bättre
kontrast och finare bildåtergivning,
samt mindre opacitetsproblem
(genomskinlighet), se hela del 1!
PÅ DJUPET
RAW
Bilden blir exponerad och sparas på
minneskortet med information om
ljusförhållanden mm. Bilden behöver
"framkallas" när den plockas fram
för att användas.
JPEG är en förstörande komprimering
som finns kvar i bildens pixlar.
JPEG
Bilden blir "framkallad" direkt vid
exponeringen och sparas på minneskortet i kameran.
Varje gång bilden sparas med JPEGkomprimering skapas nya artifakter
(pixelfel) ovanpå de redan befintliga.
Se slutet redan från början
Ställ in kameran så att komprimeringen blir mindre förstörande och
bildfilerna blir större.
Befogad JPEG komprimering som
uppkommer i tidningsprocessen:
1) I kameran vid fotografering
2) Efter bildbehandlingen
3) Vid skapande av PDF:en till tryck
Detta fungerar bra i normala fall.
JPEG i dagspress
Slutligen kan det vara bra att känna
till att tryck i dagspress är förlåtande
mot JPEG-komprimering på grund av
det grova rastret som gör det svårt
att reproducera små detaljer. Detta
faktum gör att bilden kan se dålig ut
på skärmen men ändå upplevas som
bra i trycket.
Den här delen är tryckt på 48,8 g
standardpapper. Detta för att visa
resultatet med en bra bildbehandling, och för att det är i särklass det
vanligaste produktionspapperet.
1
Bildbehandlingsguiden
Rätt profilpaket får ut det mesta i trycket!
Grundläggande bildbehandling i Photoshop
För att garantera stabilitet och jämn
tryckkvalitet kalibreras tryckpressen
till den internationella standarden
för tidningstryckning, ISO 12647-3.
Bildprocessen kan delas upp i två
segment där första delen består i att
göra en bra RGB-bild, som är en
medianeutral RGB-master att
användas till många olika ändamål.
Tidningstryck, med sitt begränsade
kvalitetsomfång, behöver anpassade
ICC-profiler för att optimera trycket.
Den internationellt använda profilen
för tidningstryck heter:
I andra delen anpassas RGB-mastern
för ett specifikt ändamål. I vårt
exempel innebär anpassningen att vi
kompenserar för de egenheter som
tryck i dagspress innebär.
“ISO newspaper26v4.icc” och finns
att hämta på IFRA:s hemsida
www. ifra.com
När bildskärmen är kalibrerad och
Photoshop är rätt inställt ska du vara
helt nöjd med RGB-bilden på bildskärmen! Detta för att bilden
kommer att tvingas bekänna färg
under kommande hantering...
ICC-profilen används för att separera
bilderna för tryckningen, samt för
att ge rimligt korrekt återgivning av
tryckresultatet på skärm/skrivare.
I MacOS 10.6 läggs ICC-profilerna i
Hemkatalogen/Bibliotek/ColorSync/
Profiles
Windows XP, Vista och 7:
C:Windows/system 32/spool/drivers/
color
OBS: enklast är att högerklicka på
profilerna och välja "Installera".
Bold har färginställningsfiler (.csf)
till Adobe CS paketen.
I MacOS X läggs Adobes färginställningar (CSF) i
Hemkatalogen/Bibliotek/Application
Support/Adobe/Color/Settings
Ställ in färginställningarna manuellt i varje program eller öppna Bridge och från
menyn Redigera välja "Färginställningar för Cretative Suite".
Välj Bold_2013 och klicka sedan på Tillämpa.
Nu har alla programmen i den aktuella versionen av CS samma färginställning.
Det är mycket viktigt att InDesign och Photoshop har dessa inställningar!
Ladda ner BOLD profilpaket
från hemsidan! Bara ett par
klick borta.
Windows XP, Vista och 7:
Program Files/Common Files/Adobe/
Color/Settings
www.boldprinting.se
PÅ DJUPET
En ICC-profil har olika återgivningsmetoder som används till specifika
ändamål. Du väljer någon av dessa
beroende på vad som ska göras.
“Perceptuell” är bra till fotografiska
bilder. Ger kontrast, behåller detaljer
och relationer mellan färger så att
bilden ser naturlig ut. Passar utmärkt
för separationer till dagspress. Bold
använder detta i färginställningen.
2
FOTO: DENNIS GRAVERSEN
Bildbehandlingsguiden
Titta på detaljerna som finns i bilden ovan, och jämför sedan visuellt vad som finns kvar av detaljerna i steg 4
på sidan 5. Det är exakt samma bildfil som är monterad i båda fallen men bilden är nerskalad på sidan 5.
Alla bilder kan hanteras med dessa
handgrepp oavsett var bilden är
digitaliserad från början.
o Ställ in ljushet och kontrast
- använd ”Kurvor” (cmd+M)
o Öppna med rätt ICC-profil och
beskär eventuellt bilden.
o Spara RGB-mastern
TIF eller JPEG med högsta kvalitet
o Ställ in Vit- och Svartpunkt samt
gråbalans
- använd ”Nivåer” (cmd+L)
Steg 2: gör CMYK-bilden till trycket
o Ställ in gråbalansen
- använd ”Nivåer” (cmd+L)
o Storlek på bild
- bredd x höjd enligt skissen och 2 x
Repro till dagspress - Tänk på!
- Många bilder har för låg kontrast i tryck
a) jobba fram en bra kontrast i grundbilden
med hjälp av en S-kurva. Försök att behålla
täckning (tonsteg) i bildens mörka partier,
se även nästa rubrik.
b) använd Perceptuell separation som hjälper
till med kontrasten, se Bolds färginställning.
o Ställ in färg och mättnad
- använd ”Nyans/mättnad...” (cmd+U)
o Förhandsvisa CMYK (cmd+Y)
rastertätheten i upplösning (200 dpi)
o Konvertera till CMYK
- Redigera, välj Bild/Läge/CMYK
o Skärpa
- använd filtret ”Oskarp Mask”
o Efterkorrigera vid behov
- viktigt att titta på färgbalansen i
vitänden och på hudtoner
o Spara bilden för dagspress
Den färdiga CMYK-bilden kan sparas
som TIF eller JPEG med högsta kvalitet
- Många bilder blir för mörka i tryck
a) Lätta upp bilderna ordentligt med kurvor.
b) Använd Skuggor/Högdagrar... för att öppna
mörka partier, se sidan 6
påverkas andra sidor och objekt i trycksaken.
- Gråbalans: det som ska vara grått i trycket
ska vara grått i bilden. Under tryckningen
justeras hela tryckzonen efter gråbalansen
och bilden justeras inte individuellt, för då
- Skärpan behöver överdrivas i dagstidningstryck, se bilden ovan, sidan 5 och 6
- Ljusa ytor t.ex reflexer kan vara helt vita
och behöver inte innehålla någon färg.
- Jämna hudtoner är viktigt, se sidan 6
PÅ DJUPET
“Relativ kolorimetrisk” fungerar bra
till logotyper samt färgkorrektur på
upplagepapper.
Denna inställning strävar efter att
göra original och tryckresultat så likt
som möjligt, med skillnaden att
vitpunkten inte kommer att ändras.
Fotografiska RGB-bilder konverterade
till CMYK med relativ kolorimetrisk
återgivning förlorar detaljer i rena
kulörer och i mörka färgtoner. Detta
kan åtgärdas genom att använda
svartpunktskompensation
färgen från tryckpappret på skrivaren
eller bildskärm.
Metoden kan också användas till att
konvertera dekorfärger.
“Absolut kolorimetrisk” ska användas
till provtryck eller färgkorrektur.
Fotografiska RGB-bilder konverterade
till CMYK med absolut kolorimetrisk
återgivning förlorar detaljer i rena
kulörer samt i ljusa och mörka toner.
Denna inställning strävar efter att
göra original och tryckresultat så likt
som möjligt genom att simulera
Bold Printing
Tilldela och konvertera
Skillnaden mellan att tilldela bilden
en ny ICC-profil och att konvertera
bilden till en annan ICC-profil kan
vara knivig att få grepp om, även för
folk som arbetat länge med bilder.
Att tilldela en ICC-profil innebär att
värdet (RGB, CMYK eller gråskala)
som vi mäter med pipetten är
detsamma före som efter. Det som
Se slutet redan från början
förändras är hur det här värdet visas
på bildskärmen samt hur bilden
kommer att se ut efter konvertering.
Tänka på hur mörk 100% svart text
blir i kopiatorn och hur samma text
blir ljusare i dagstidningstryck. Detta
kan ICC-profilen från kopiatorn eller
tryckpressen simulera på bildskärm
och utskrift genom att du tilldelar
respektive profil.
Att konvertera till en ICC-profil
innebär att värdet (RGB, CMYK eller
gråskala) som vi mäter med pipetten
förändras efter konverteringen. Det
luriga är att färgen på bildskärmen
fortfarande kan vara väldigt lik.
Detta beror på att ICC-profilerna
strävar efter att behålla utseendet
på färgerna efter konverteringen. Är
färgerna gemensamma så syns det
inte att värdena är förändrade.
För att en bild ska bli anpassad till
dagspress så behöver den ändras,
konverteras med en profil anpassad
för tryckmetoden. De nya värden är
anpassade mot punktförstoring, total
färgmängd och andra trycktekniska
egenskaper som finns i processen.
3
Bildbehandlingsguiden
Bildbehandlingsguiden
Bildbehandling steg för steg i tidningstryck...
läs igenom metodiken på sidan 3!
JPEG-bild från mobil, skugga
Bra dagsljus men skuggan ger mörka hudtoner.
1
Vit/svartpunkt, gråbalans
Liten korrigering av vit- och svartpunkt
2
Ljushet och kontrast
3
Bilden är lättad med Kurvor
RGB efter bildbehandling
Bra RGB-bild, CMYK-separerad för dagspress
4
Efter dagspressanpassning
CMYK, med anpassad upplösning och skärpa
JPEG-bild från kamera, inomhus
Vit/svartpunkt, gråbalans
Ljushet och kontrast
RGB efter bildbehandling
Efter dagspressanpassning
JPEG-bild från kamera, suddig
Vit/svartpunkt, gråbalans
Ljushet och kontrast
RGB efter bildbehandling
Efter dagspressanpassning
RAW-bild från kamera, utomhus
Vit/svartpunkt, gråbalans
Ljushet och kontrast
RGB efter bildbehandling
Efter dagspressanpassning
Utan blixt, färgstick från lysrör och rörelseoskärpa.
Gråväder med svagt dagsljus och rörelseoskärpa.
Bra dagsljus men felinställd vitbalans ger rödstick.
Gråbalansen är justerad
Korrigering av vit- och svartpunkt samt gråbalans
Gråbalansen är justerad
Bilden är lättad med Kurvor
Bilden är lättad med Kurvor
Korrigerat rödstick i hudtonerna
Bilden är lättad med Kurvor
PÅ DJUPET
4
Korrigerat rödstick i hudtonen och lättat skuggor
Lättat skuggor (se kanalmuren till höger)
5
CMYK, med anpassad upplösning och skärpa
CMYK, med anpassad upplösning och skärpa
CMYK, med anpassad upplösning och skärpa
PÅ DJUPET
Bold Printing
Se slutet redan från början
FOTOGRAF: DENNIS GRAVERSEN http://dgfoto.se ...Tack för att du ville skapa felaktiga bilder!
5
Bildbehandlingsguiden
Bildbehandlingsguiden
Bildmetodik för skärpa och svåra bilder
Exportera till PDF från Indesign
1. Det finns många svåra bilder!
- Lita på magkänslan och intuitionen
- Bildbearbetningen ska vara snabb
- Fastna inte petandes på samma bild
Genom att leverera dina dokument
som PDF minskar risken för fel. Vi
rippar och sidparar, tillsammans får
vi bättre kontroll över slutresultatet.
1
• Svår, mörk bild med hudton i motljus
2
• Klar RGB efter omfattande bildbehandling
3. Skuggor/högdagrar...
- Öppnar effektivt upp mörka partier
1. Dokumentformat för broadsheet
skall vara 397 x 560 mm och för
tabloid 280 x 397 mm.
4. Svår bild/hudton, gör Gråskala
- Hudtoner är viktiga för helheten
- Lättare att göra en fin bild i gråskala
- Det är mycket bättre med en fin bild
i gråskala än en ful variant i färg
2. Alla färger skall vara konverterade
till CMYK, även duplexbilder.
3. Gråskalebilder skall vara kompenserade för 26 %punktförstoring.
5-6. Skärpa med Oskarp mask...
Vid rastrering och tryck försämras
detaljskärpan. Genom att överdriva
skärpan med filtret Oskarp mask blir
bilderna mycket bättre i tryck.
3
• Skugga högdager...
4
• Snabbare att göra en fin bild i gråskala
5. Typsnitt skall vara komplett
inkluderade eller som delmängd.
• Högpass skärpa tar fram objekten.
I Filter/Oskarp mask ställer du in
radien 10 och tröskelvärdet 0 till 5.
Därefter ökar du styrkan så att
objekten lyfts fram ur bakgrunden.
Fungerar bra på korniga bilder.
6. Dekorfärger får inte förekomma.
De ska alltid vara konverterade till
CMYK, för din kontroll.
7. PostScript färghantering skall inte
inkluderas i EPS-bilder.
• Pixelskärpa tar fram detaljerna.
I Filter/Oskarp mask ställer du in
radien 1.0 och tröskelvärdet 0 till 5.
Därefter ökar du styrkan så att bilden
blir betydligt skarpare (pixligare) än
resultat du vill ha i tryck.
5
• Kraftig högpass skärpa (Oskarp mask...)
6
• Kraftig pixelskärpa (Oskarp mask...)
Bilden ska vara i rätt storlek och ha en
upplösning på 200 dpi när du skärper.
PÅ DJUPET
Övning ger färdighet
Det är inte svårt att göra bra bilder
för tryck, men det kräver träning.
Osäkerhet kan lösas genom några
provutskrifter på kalibrerad skrivare.
Förhandsvisa CMYK (cmd+Y)
CMYK-bilder kan förhandsvisas med
kommandot “Visa/Korrektur inställningar/Simulera pappersfärg” eller
“Simulera Svart tryckfärg”.
6
Truetype och Opentype typsnitt
Det fungerar att användaTruetype
eller Opentype så länge dessa är
inkluderade i PDF:en. Använder ni
detta vill vi gärna prova med era
fonter före produktion.
Preflight
Vi rekommenderar användning av
preflight innan PDF:en skickas till
oss. Det finns flera olika möjligheter,
antingen inbyggt i Acrobat eller de
facto-standarden Enfocus PitStop
Pro och/eller PitStop Server.
FOTO: DENNIS GRAVERSEN
Jämna visningslägen
• Bilden ska betraktas i 100% som är
alla pixlar, eller i 50% som innebär
att varannan pixel är borttagen ur
bildens visning på bildskärmen.
4. Bilder skall vara högupplösta,
utan OPI kommentarer.
PÅ DJUPET
“Absolut kolorimetrisk” är en metod
som simulerar tryckets omfång på
bildskärmen. Motsvarigheten i
Photoshops korrekturinställningar är
“Simulera pappersfärg”. På grund av
fenomenet “samtidig kontrastverkan” upplever många att denna
visning ger för lite mättnad och
kontrast. Då kan Relativ colorimetrisk
visning vara att föredra, motsvaras
av “Simulera svart tryckfärg”.
Testa och jämför
Bilderna fungerar som visuella referenser för skärpa och färg, hämta på:
www.boldprinting.se
Skärpa
Öppna bilden i Photoshop och visa i
100 %, faktiska pixlar. eller i 50%.
Jämför skärpan på bildskärmen med
trycket i manualen.
Färg
Ställ sedan in rätt profil och
Förhandsvisa CMYK. Anpassa bilden
till fönstret (Anpassa till fönster) och
jämför färg och ljushet med trycket i
denna manual. Prova med att visa
bilden med “Simulera vitt papper”
och med “Simulera svart tryckfärg”.
Bold Printing
PDF/X-4: hur har vi resonerat?
- Standarden tillåter mer än vi vill,
t ex att skicka Dekorfärger/PMS
- Dags att gå vidare från PDF 1.3
som ibland skapar problem i rippen
- PDF/X-4 innehåller ICC-profilen,
vilket ger en enklare och mer exakt
förhandsvisning
- All RGB kommer att separeras när
PDF:en skapas
Se slutet redan från början
Förutsättningar (se sidan 4)
- ICC-profilerna måste ligga på rätt
ställe i datorn
- Färginställningen behöver vara aktiverad i Photoshop och InDesign
- PDF-inställningen har importerats
till InDesign och används vid exporten
Varför två PDF inställningar
- En för CS 5 och tidigare
- En för CS 6 och senare
Importera PDF inställningen
- InDesign/Arkiv/Adobe PDF-förinställningar/ Definiera.../Läs in.../
Vad inställningen kommer att göra:
- RGB kommer att separeras
- CMYK påverkas aldrig
- Dekor och PMS färger åtgärdas inte!
(Måste åtgärdas manuellt)
- Transparensen finns kvar
Tänk på!
Även om inställningen separerar
bilderna och ger rätt upplösning så
kommer skärpan att var opåverkad!
Detta innebär att bilderna kommer
att bli oskarpa och trista i trycket om
ni inte manuellt åtgärdar skärpan,
se sidan 3, 5 och 6.
Fel CMYK kommer att gå igenom
systemet och hamna i tryckpressen.
7
Bildbehandlingsguiden
Provtryck och förhandsvisning - att lita på?
Provtryck är en företeelse som
vållat mycket missförstånd och frustration genom tiderna.
För tryckaren saknar provtrycket
betydelse. Tryckprocessen är standardiserad och ska utföras på
samma sätt varje gång, med konstant
färgmängd och andra tryckparametrar. Se också sid 11 i del 1!
Men det finns en poäng med provtryck för den kreativa processen
innan tryck, helt enkelt för att
tidningsoffset har ett begränsat
tryckomfång. Du ser vad du får i
den färdiga produkten.
Skärmprovtryck
En skärmbild av materialet. Kräver
en bra och noggrant kalibrerad bildskärm, korrekt ICC-profil och rätt
omgivningsljus. Ger i bästa fall en
rimlig föreställning om hur materialet kommer att se ut i tryck.
Förprovtryck
Utskrift från en (inkjet)plotter eller
vanlig kontorslaser. Kan skrivas ut
på ett simulerat tidningspapper. Ger
ett bra helhetsintryck av den färdiga
sidan, med rimligt korrekta färger
och övriga tryckparametrar. Mycket
bra sätt att kontrollera sin repro!
Det finns begränsningar med alla
metoder. På provtrycket finns t ex
inget störande tryck på baksidan.
Tidningstryck är svårt att simulera
men det går utmärkt med kunskap
och modern teknik.
Fönstret för förhandsvisning i Newsway, som det ser ut på din dator
PÅ DJUPET
Förhandsvisning av ditt material
Allt som oftast uppstår problem t ex
vid överföring av dokument från kund
till tryckeri. Vanliga fel är att
typsnittet inte finns med. Ett sådant
fel visar sig inte hos kunden, men
väl i trycket. Andra problem, som fel
nersparade bilder, ser OK ut på
skärmen men kan visa upp något
helt annat i tryck.
8
BOLD erbjuder dig som kund en
förhandsvisning av det färdigrippade
materialet. Där finns möjlighet att
slutgiltigt gå igenom produkten - det
som visas där är det som kommer
att tryckas.
Förhandsvisningen görs över
Internet. Kravet är en rimligt snabb
Internetuppkoppling och en PC med
Internet Explorer 8.0 eller senare
installerat, samt för Mac OSX med
Safari. I bägge fallen behövs den
senaste versionen av Java.
Du får som kund en inloggning samt
ett lösenord. När du loggar in kan du
se de rippade sidorna för din
produkt upplagda som en färdig
tidning, samt förstora och kontrollera
delfärger och den kompletta sidan.
Färgerna är inte korrigerade för trycksimulering, och bilden är lågupplöst.
Men kvaliteten är sådan att du kan
göra bedömning och korrektur av
dokumentet. Och framför allt ser du
större fel som t ex felaktiga typsnitt
eller övertryck. Du har även
möjlighet att godkänna sidorna inför
din produktion.
Bold Printing