Transcript Att simma utan vatten. En kvalitativ studie av simulering i vård

KARLSTAD UNIVERSITET
Att simma utan vatten. En kvalitativ studie
av simulering i vård- och
omsorgsutbildning
Ingela Leibring
2014- 05– 20
0
Inledning
Min studie handlar om vårdlärares metodrumsundervisning inom den kommunala
vuxenutbildningen. Studiens syfte var att skapa kunskap om hur vårdlärare arbetar med
simulering av arbetsuppgifter i metodrumsundervisning. Vård- och omsorgsprogrammet är ett
yrkesprogram som förbereder för ett arbete inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Till
hälso- och sjukvård räknas att arbeta på sjukhus, vårdcentral eller hemsjukvård och till
socialtjänst räknas hemtjänst, särskilt boende, gruppbostad, daglig verksamhet samt personlig
assistent. Eleverna kan efter en slutförd utbildning få anställning som undersköterska. En
övervägande del av av den skolförlagda undervisningen sker i ett traditionellt klassrum i form
av föreläsningar, grupparbete och redovisningar. En mindre del av undervisningstiden sker i
ett metodrum. I ett metodrum tränas arbetsuppgifter i en miljö som försöker efterlikna den
som finns inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. I ett metodrum ska elever förstå och
koppla ihop teori och praktik. Med andra ord förstå det de läst i sina böcker beträffande
människokroppens anatomi, fysiologi, sjukdomslära m.m. och träna praktiskt på att utföra
arbetsuppgifter. Metodrumsundervisning omfattar allt från personlig omvårdnad till
sjukvårdsuppgifter. Elever tränar bland annat på att utföra personlig hygien på övningsdockor
som tvätta, klä på, mata och bli matad, förflyttning och bäddning m.m. Förutom personlig
omvårdnad övas sjukvårdsuppgifter i form av att ta blodtryck, pulskontroller och
temperaturmätning samt arbetsuppgifter som kräver en personlig delegering. Arbetsuppgifter
som kräver en personlig delegering är läkemedelshantering, kvalificerad såromläggning, sug
och syrgas, sondmatning, insulingivning och katetrisering m.m. I Gy 2011 skriver skolverket
bland annat att det centrala innehållet i ämnet Vård och omsorg ska behandla:
- Hälso- och sjukvårdsuppgifter, till exempel sondmatning, sugning av övre
luftvägar, insulingivning och katetrisering samt hur dessa uppgifter ska
delegeras.
- Observation, behandlingar, kontroller och provtagning (s.5)
En sjuksköterska har genom högskolestudier en formell kompetens och får enligt
Socialstyrelsen (SOSFS 1997: 14) delegera arbetsuppgifter till en undersköterska.
Undersköterskan erhåller då en reell kompetens och får en personlig delegering på längst ett
år. Efter ett år måste en delegering förnyas av en sjuksköterska. En delegering ska vara
1
förenlig med en god och säker vård och underslöterskan kan inte överlåta den till någon
annan.
Detta paper fokuserar på en av mina frågeställningar som lyder: Vilka simuleringsaktiviteter
förekommer i metodrumsundervisning? Simulering används när det är arbetsuppgifter som
övas i skapade miljöer och som sen ska praktiseras ute i verkligheten. För en människa kan
det vara direkt livsavgörande att en uppgift utförs korrekt. Det krävs övning för att kunna
utföra dessa uppgifter i ett skarpt läge ute i yrkeslivet (Berglund, 2004). Simulering ger en
möjlighet att repetera och befästa kunskap och på så sätt utveckla kompetens (Issenberg,
McGaghie, Petrusa, Gordon & Scalese, 2005).
Tidigare forskning
En sammanfattning av tidigare forskning visar på att metodrumsundervisning är en viktig del
för yrkesutbildning inom vård- och omsorg (Cant et al., 2009; Houghton et al. 2012). Elever
får tillsammans öva upp kliniska färdigheter genom att träna kommande arbetsuppgifter i en
trygg miljö (Issenberg et al, 2005). Turcato, Robertson och Covert (2008) definierar begreppet
simulering som: ”any activity that reproduces a task environment with sufficient realism to
serve a desired pedagogic goal”( s 257). Med andra ord en aktivitet som upprepar en uppgift
som är tillräckligt realistisk för att tjäna önskat pedagogiskt mål. Cunningham (2010) anser att
det är tillåtet att göra fel och ingen patient kommer till skada i ett metodrum. Risken för att
göra medicinska misstag ute i vård och omsorg minskar och patientsäkerheten ökar.
Metodrum har dock begränsningar och det är viktigt att de utformas så autentiskt som möjligt.
En utveckling av material som övningsdockor är en del. Cunningham förslår att
undersköterskor ska öva på dockor med simuleringsmöjligheter på medium fidelity.
Cunningham beskriver tre olika nivåer av simulering som undervisning och de tre är följande:
låg, medium och hög naturtrogenhet. ”There are three levels of simulation, low, medium and
high fidelitey” (s. 3). I den här studien kommer jag fortsättningsvis att använda den engelska
benämningen low, medium and high fidelitey. Frågan är vad som är lämpligast för utbildning
av undersköterskor undrar Cunningham (2010)? Low fidelity har använts i över trettio år och
är en kostnadsvänlig variant som är lätt att genomföra. Denna nivå är mer uppgiftsfokuserad
och tränas på konstgjorda kroppsdelar som venösa blodprov som tränas på speciella
gummiarmar. Medium fidelity av simulering kostar mer och innebär t.ex. träning på en
2
övningsdocka (Nursing Anne). Elever kan på denna övningsdocka träna på att känna
pulsationer, blodtryck, andnings och tarmljud. Vidare kan dockan användas för
urinkatetrisering, injektioner, lavemang m.m. Dockan saknar bröstkorgsrörelser och
fungerande ögonrörelser. Den mest avancerade dockan som används på high fidelity kan
programmeras med hjärtövervakning och intensivvård för mycket svårt sjuka. Då kan
övningen bli mindre uppgiftsfokuserad. Simuleringsaktiviter ger en valid och effektiv
undervisning påstår Cant och Cooper, (2009). Vidare efterfrågas ytterligare studier om
simuleringsaktiviter för att se om de svarar mot studenters och hälso- och sjukvårdens krav
(Rickets, 2011).
Tidigare forskning visar även på fem möjliga nackdelar med metodrumsundervisning. För det
första så är det en nackdel om en felaktig teknik övas in (Sebiany, 2003). Likaså om
metodrumsundervisning ersätter praktiktimmar (McCallum, 2007) eller om
simuleringsaktiviteter inte är realistiska (McCaughey et al., 2010). Vidare att det var viktigt
att inte tekniken dominerade helt och att simulering inte kunde ersatta patientkontakt samt att
arbetsuppgifterna övades så att de blev befästa och inte glömdes bort. (Berrgan, 2011). Det är
viktigt med kritiska utvärderingar av simuleringsaktiviteter med tanke på kvalitén (Rickets
2011). Vidare behövs en löpande utvärdering, fortbildning av lärare och stöd till studenterna
(Sebiany). Rystedt (2009) hävdar att det är en myt att tro att high fidelity i
simuleringssammanhang alltid ger ett bättre resultat än low fidelity. Detta antagande kan i
själva verket gömma betydelsefulla utvecklingsmöjligheter av simuleringsmiljöer. Alltså att
tro att ju mer verklighetstrogen en lärandemiljö är så blir resultatet automatiskt alltid bättre.
Det viktiga är vad som upplevs som high fidelity och relevant av de medverkande eleverna.
Eftersom som ett scenarios simulerings gränser inte går att fastställas klart i förväg utan är
något som utvecklas interaktivt av deltagarna. Orsaken är att det lätt kan uppstå ett glapp
mellan simuleringens förutsättningar och situationen som utspelas. Det är här som det måste
till en interaktion emellan deltagare och här har lärarhandledning en stor betydelse. Hur denna
interaktion blir är avgörande för om det blir en high fidelity för användarna. Pedagogiska
strategier för undervisning i metodrum behöver utvecklas enligt Wellard och Heggen (2010)
eftersom ett metodrum har begränsningar som kan liknas vid ”swimming without water” (s.
43). Det är många arbetsuppgifter som ska tränas in och tiden som är avsatt för detta är
begränsad (Sebiany, 2003). Det finns inget fastställt timantal i ämnesplaner för
metodrumsundervisning inom Vård och omsorgsprogrammet. En vuxenutbildning i mellan
Sverige har 25 tim. x 2
3
Syfte och frågeställning
Syftet för det här konferensbidraget är att kartlägga vilka simuleringsaktiviteter som
förekommer i metodrumsundervisning. Den fråga som kopplas till syftet är vilket
yrkeskunnande simuleringsaktiviteterna bidrar till.
Teoretiskt perspektiv
Den här studiens syfte är att skapa kunskap om hur vårdlärare arbetar med simulering av
arbetsuppgifter i metodrumsundervisning inom vård och omsorg. Studien har ett
sociokulturellt perspektiv och den vilar på Vygotskys syn om att människor lär genom
interaktion i en historisk, kulturell och social kontext (Vygotsky, 1978). Utifrån ett socio
kulturellt perspektiv så är ett metodrum ett rum som har ett väl avgränsat kontext.
Metodrummet har sedan länge använts inom vårdutbildning på olika nivåer och har därmed en
stark funktion som bärare av utbildningskulturen inom vård och omsorg. Det finns kulturellt
utvecklade förväntningar på att det som pågår i metodrummet ska efterlikna aktiviteter som
förekommer i arbetslivet. Elever som kommer har alla med sig sin livshistoria och är färgade
av sin kultur och har tidigare erfarenheter från privatliv och eventuellt yrkesliv. En del har
tidigare arbetat inom vård och omsorg och andra har själva varit vårdtagare eller haft någon
anhörig som fått vårdats. Metodrummet är ett rum som innehåller flera olika fysiska redskap.
Dessa fysiska redskap är artefakter och finns i form av dockor, sprutor, syrgasflaskor och
blodtrycksmanschetter för att träna yrkesuppgifter. Språket är för vårdläraren ett viktigt
medierande redskap för att nå ut med sin undervisning. Vårdläraren har ett fackspråk i form
av latinska termer som är specifikt för vård och omsorg.
Metod
Den här studien bygger på ett ljudinspelat empiriskt material från metodrumsundervisning. I
min studie har jag besökt tre stycken kommunala gymnasieskolor med Vård- och
omsorgsprogram i Mellansverige. Urvalet av tre olika lärare på varsin skola syftar till att
möjliggöra för såväl likheter och skillnader beträffande simulerade arbetsuppgifter inom
metodrumsundervisning. Skolornas geografiska placering var resultatet av ett
bekvämlighetsuraval. Det var tre skolor som låg inom ett rimligt reseavstånd. Jag var i
kontakt med ytterligare en skola men den valdes bort för att lektionen låg i slutet av maj.
4
Informanterna hade metodrumsundervisning i sin tjänst under mars och april månad 2013 och
var legitimerade kvinnliga sjuksköterskor i övre medelåldern från 50 år och uppåt.
Analys
Analysen av ljudinspelad empiri från metodrumsundervisning har skett med hjälp av verktyg
som finns inom kvalitativ innehållsanalys. Det centrala i en kvalitativ innehållsanalys är att
beskriva variationer och mönster som kommer från en transkriberad text. Skillnader och
likheter blir synliga och tydliggörs genom skapandet av kategorier med eventuella
underkategorier. (Lundman & Granheim). Centrala begrepp inom kvalitativ innehållsanalys
är: analysenhet, domän, meningsenhet, kondensering, abstraktion, kod, kategori och tema
(Lundman & Granheim, 2008, s. 162). Begreppen förklaras i analysarbetet längre ned i texten
och hur de används i denna studie.
Till grund för analysen finns tre ordagrant transkriberade ljudinspelningar. Inspelad tid på
skola nummer 1 var en timme och tjugo minuter, på skola nummer 2 en timme och nio
minuter och på skola nummer 3 en timme och trettiotre minuter. Ljudinspelningarna har
avlyssnats ett flertal gånger fram och tillbaka för att kunna skriva ner så ordagrant som
möjligt I denna här studien utgörs analysenheten av hela det transkriberade materialet från tre
ljudinspelade lektioner. Fokus var på vad läraren säger på lektionen både vid genomgång av
övningen och när elever tränade. Från det transkriberade materialet har meningsenheter
plockats ut och det är ord, meningar och stycken som har gemensamt sammahang och
innehåll. De meningsenheter som har valts är sådana som är relevanta för syftet och
frågeställningen d.v.s. sådana som berör yrkeslärares simuleringsaktiviteter och har i ett första
skede återgetts ordagrant.
Meningsfulla texter utifrån syfte och frågeställningar har plockats ut från den transkriberade
empirin. Nästa steg var att kondensera dessa meningsenheter till en kortare text som blev mer
lätthanterlig, dock med det centrala budskapet kvar. Därefter abstraherades den kondenserade
texten till en kod. Koder med likartat innehåll placerades in under samma underkategori.
Därefter samlas liknande underkategorier in under en och samma kategori. Varje kodad
meningsenhet får enbart placeras i en underkategori och får inte passa in på två eller flera
underkategorier. Underkategorier har en lägre abstraktions nivå än en kategori. I mitt arbete
5
framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier under rubriken
simuleringsaktiviteter.
Resultat
Resultatet av studien presenteras utifrån tre olika lärares lektioner på tre olika skolor. Studiens
första del handlar om simuleringsaktiviteter där det framkom 3 kategorier enligt följande:
Tekniskt utförande, Tolkande och Bemötande. Inom kategorin tekniskt utförande ryms
simulerade arbetsuppgifter som att ta ett blodprov på en gummiarmt och genomföra att alla
moment som hör till uppgiften i rätt ordning. I kategorin tolkande ingår vårdlärarens försök att
uppmärksamma eleverna att använda sig av sina sinnesintryck och läsa kroppsspråk för att
förstå hur en vårdtagare mår. Bemötande kategorin tar upp vårdpersonals uppträdande på
olika sätt och att det har betydelse för vårdtagarens välbefinnande.
Tekniskt utförande
Under kategorin Tekniskt utförande redovisas tre underkategorier som visar på praktiska
arbetsuppgifter som simuleras på olika sätt. I min studie ingår det undervisning som omfattar
venprov, urinkatetrisering och såromläggning. Detta är bara tre av flera arbetsuppgifter som
simuleras i ett metodrum. Många av arbetsuppgifterna omfattar flera olika moment som ska
utföras i rätt ordning för att det ska bli rätt resultat. Målet är att en elev ska bli säkrare och
kunna utföra arbetsuppgifter på ett korrekt och säkert sätt ute i vård och omsorg. Det handlar
om säkerhet och trygghet för både vårdtagare och elev.
Venprov
På skola nummer 1 får eleverna träna på att ta venprover på attrapper i form av en gummiarm.
Istället för att börja träna direkt på en vårdtagare och riskera att sticka fel så tränas det på
gummiarmar. I en venprovstagning ingår flera olika moment som ska utföras i en bestämd
ordning. Det handlar bland annat om identitetskontroll så att det är rätt vårdtagare, rätt
provtagningsetikett och rätt provrör. Det handlar om att följa basala hygienrutiner som
handhygien med sprittvätt, handskar och skyddsrock. Att välja rätt blodkärl med hjälp av en
stas runt armen som klämmer ihop armen så blodkärlen framträder tydligare och desinficera
insticksställe. Det är handgrepp som att hålla en insticksnål med nålens öga uppåt, använda
hållare med säkerhetsspärr korrekt, och sticka i rätt vinkel. Avsluta provtagning med att ta ut
provröret först, sen nålen och sätta på plåster. Även hur kompressen hålls över insticksstället.
6
Blodproven ska hanteras rätt och vaggas så att inte blodkropparna skadas och så kallad
hemolys uppstår och provet måste tas om.
En gummiarm har konstgjorda blodkärl som fylls med en blodliknande röd vätska. Det är inte
alltid som gummiarmens konstgjorda blodkärl fungerar och eleverna blir lätt frustrerade när
det inte kommer blod i provröret. Vårdläraren förklarar tillvägagångssätt, tröstar och förklarar
att det viktigaste med övningen är att få hålla i grejerna.
dom är lite halvskruttiga, alltså dom fungerar inte så där bra. Äh armarna men
egentligen så behöver inte komma så mycket röd saft i rören utan huvudsak en
är att ni liksom får lite vana vid att hålla i grejerna.
Det finns en skyddshylsa på nålen och det är en säkerhet för att undvika stickskador på
provtagaren. Vårdläraren instruerar hur nålens öga ska hållas vid införandet i blodkärlet.
Och så har jag skyddshylsan så här så har jag nålen uppåt, eller nålsögat
uppåt. Och det är precis det jag ska ha när jag sticker också. (informant nr 1)
Det finns två olika sätt att hantera provtagningsrör och hållare vid instick i blodkärlet.
Vårdläraren informerar om de båda metoderna och visar på attrappen.
Ni har två metoder att välja på. Antingen så sticker ni utan att ha röret
påkopplat eller så sticker ni och har med röret. Man kan liksom stoppa in röret
lite grann och hålla så här när man sticker. Sticka allt i ett. (informant nr 1)
Vårdläraren visar hur det går till när det är flera provrör som ska fyllas. Det gäller att vagga
röret försiktigt och sen föra in ett nytt provrör som ska fyllas:
Jag ska ha det här röret och ett litet rör till och det fyller jag sakta och säkert.
Nu. Och när det slutar rinna i röret, då är det fullt. Jag håller, drar ut. Vaggar
röret lite gran, skakar det inte…tar nästa rör som jag ska ta och tar det också.
(informant nr 1)
När provtagningen ska avslutas så informerar vårdläraren om att först släppa på stasen.
Därefter ta ur provröret, hålla en torr sudd över insticksstället, dra ut nålen och fälla ut
säkerhetshållaren så att inte någon stickskada kan uppstå. En stickskada kan i värsta fall leda
till en blodsmitta på provtagaren i form av hepatit eller hiv smitta.
7
Jag är klar med provtagningen, släpper på stasen. Men alltså jag tar ur rörena
först. Jag släpper på stasen, tar ur rören först. Sen tar jag min torra sudd, håller
emot, drar ut nålen trycker till och sen tar jag med tummen och gör så. Nu kan
jag inte sticka mig på den. (informant nr 1)
Urinkatetrisering
Skola nummer 2 har katetrisering av urinblåsa som dagens övning. För den här övningen är
det en vuxenstor övningsdocka placerad i en sjukhussäng i ett metodrum. Dockan har
utbytbara könsdelar och har till att börja med fått ett kvinnligt. Vårdläraren dukar upp
utensilier på en vagn för en steril katetrisering av en urinblåsa på en kvinna. Hon visar och
berättar i vilken tur och ordning olika moment utförs. Till sin hjälp har hon en elev som
assisterar. I övningen ingår det flera arbetsmoment som att duka upp alla utensilier som
behövs, arbeta sterilt, tvätta, bedöva, föra in en kateter och fixera den i urinblåsan på rätt sätt.
På en kvinna kan det vara svårt att hitta urinröret och varje elev måste ha klart för sig hur
anatomin ser ut. Vårdläraren avbryter övningen med att rita och förklara anatomin på tavlan i
rummet bredvid.
Nämen nu får vi gå och rita på tavlan tjejer. Så vi har klart för oss…Hur ser vi
ut i underlivet.? Här har vi clitoris som liksom är ett slemhinneveck och det är
ju en väldigt känslig punkt hos kvinnan. ..Men där skulle passa bra att stoppa in
katetern. Men det ska vi naturligtvis inte göra…Vi kan halka in i slidan, i vagina
och där hittar vi ju inte urinröret. Utan du måste komma rätt. (informant 2)
En elev deltar i övningen och får assistera vårdläraren när hon tvättar och för in katetern.
Vårdläraren förklarar stegvis ett sterilt arbetssätt och belyser under tiden svårigheten att arbeta
sterilt vid en katetrisering.
Att du gör och då håller du bara upp och så kan jag mata på. För nu är den
fortfarande steril här nere va och då kan jag göra så att jag väljer och antingen
ta med handen eller om jag tar med en kompress…Förutsatt att jag är
steril.(informant2)
Såromläggning
8
Vårdläraren på skola nummer 3 har såromläggning på en medicinavdelning som dagens tema.
Hon börjar med att läsa upp en påhittad skriftlig ordination från en sjuksköterska. Eleverna får
höra en utförlig beskrivning av hur stort såret är och hur det ser ut samt hur det ska läggas om.
Vårdläraren och en annan elev spelar teater och är undersköterskor. De ska tillsammans lägga
om ett fejkat sår på en annan elevs underben. Eleven som har ett simulerat venöst bensår
ligger i en riktig sjukhussäng i ett metodrum. Det venösa bensåret är inte utmärkt på något sätt
och eleverna får låtsas att det finns. Däremot så tvättas det simulerade såret enligt
ordinationen.
Jaa. Vi kör på riktigt. Lite vatten får vi ha på benet. Nu får vi tvätta ordentligt
här…Och då börjar jag tvätta liksom inne i såret först och sen går jag ut på
kanterna. (informant 3)
Vårdläraren visar och beskriver steg för steg den simulerade såromläggningen och berättar
illustrativt hela tiden hur hon lägger om.
Oj, oj nu hade det lossnat ordentligt där. Då tror jag faktiskt jag kan ta
pincetten här och så kan jag liksom skala av den här torra huden här. Titta så
fint den ramlar av. Oj oj oj vad bra. Så ser man liksom blir rensat ordentligt
där. Så ska vi på med gelen.(informant 3)
När såret är tvättat och omlagt visar vårdläraren hur ett ben ska lindas med kompressions
lindning genom att linda elevens ben. Det är viktigt att det blir rätt lindat för att blodet ska
kunna cirkulera och såret läka.
…jag lägger först runt här och sen drar jag upp den hit. Så att jag får till det
med venpumparna och sen drar jag ner den igen. Och den sitter faktiskt helt upp
till en vecka. (informant 3)
Titta på benet innan ni börjar linda. Hur ser det ut? Är det några böjningar
nånstans så? Planera lindningen.(informant 3)
Vårdläraren påtalar hur viktigt det är att följa ordinationer och i det här fallet sjuksköterskans
skriftliga instruktion vid en såromläggning. Hon jämför med att inte dela ut en tablett till en
vårdtagare.
9
Följ instruktionen från ett till slut så gör ni inte fel. Men hoppar ni över ett av
stegen då avbryter ni behandlingen. Det som är ordinerat. Det är precis samma
sak som om ni inte ger en tablett till en patient eller vårdtagare.(informant 3)
Vårdläraren påtalar att såromläggningen ska dokumenteras och låtsas att de går in i ett
behandlingsrum och gör en anteckning i sårjournalen. Hon beskriver sökord och vad som ska
skrivas.
Då har vi vår sårjournal här inne. Har vi här, har vi sårjournalen och då frågar
jag sköterskan och då sa hon till mig sä här att vi måste gå in och skriva på sår
…vi skriver hur såret såg ut (informant 3)
Sammanfattning
Det här är tre olika undervisningsmoment som dels visade på olika slags arbetsuppgifter som
simuleras i ett metodrum, hur de genomfördes med hjälp av olika artefakter och vårdlärarna
visade på vilka speciella svårigheter som kan uppstå. De använde både sitt språk och sin
kropp för att förklara. Min studie har visat att inom venprovstagning så har eleverna stort
fokus på själva tekniken. Vid venprov så framkom det bland annat svårigheten att hantera
provtagningsmaterialet i rätt ordning, sticka och hamna rätt i ett blodkärl utan att sticka sig.
Vid en katetrisering behövde eleverna extra undervisning beträffande anatomin. Då det fanns
en svårighet att hitta rätt och föra in en urinkateter i ett urinrör och hålla allt sterilt. Vid
såromläggning gällde det att noga läsa och följa omläggningsinstruktioner för sårtvätt och
material, dokumentera och behärska konsten att linda ett ben rätt.
Tolkande
I kategorin tolkande handlar det om att läsa av och förstå vad olika sinnesintryck och
kroppsspråk kan förmedla beträffande en vårdtagare. Personal kan med hjälp av sina egna
sinnen som känsel, syn, hörsel och lukt avgöra hur en vårdtagare mår. Detta ger en möjlighet
att kunna förutspå vad som kan komma att ske och därmed kunna förhindra oönskade
reaktioner och händelser. Det kan även innebära att fundera på varför en vårdtagare reagerar
på ett visst sätt.
Bedöma genom att känna
Vårdläraren poängterar vikten av att ha hudkontakt med en vårdtagare i samband med ett
venprov. Hon påtalar att det går att förstå hur en vårdtagare mår genom att med sin hand hålla
10
vårdtagarens arm. Det är även bra att hålla i armen i fall att vårdtagaren skulle rycka till vid
provtagningen.
Jag har lite kontakt med Lasse. Håller i hans arm. Rycker han till så kanske då
håller jag lite grann här. Jag känner hur han mår helt enkelt. (informant nr 1)
Bedöma genom att se
Här försöker vårdläraren få elever att inte enbart tänka på det praktiska tillvägagångssättet.
Utan att även med ögonen iaktta hela människan vid en blodprovstagning. Vårdläraren
poängterar att om en vårdtagare är på väg att svimma så märks det genom att ansiktsfärgen
bleknar. Provtagningen ska då omedelbart avslutas.
Sen när du blir lite van då kommer du att se människan…Han kanske blir blek
Lasse. Han kanske är på väg att svimma. Då måste du med en gång
sluta.(informant 1)
Läsa kroppsspråk
Vårdläraren försöker genom att berätta om en egen upplevd händelse från yrkeslivet få elever
att tänka på att tyda människans yttre signaler. Det var en kvinna som alltid reagerade med ett
stort obehag vid kateterbyte. Vårdläraren vill få elever att reflektera över varför en människa
reagerar på ett visst sätt i en intim situation som en katetrisering. Hon påtalar att det kan
finnas flera orsaker till varför en vårdtagare reagerar på ett visst sätt.
Vem vet vad denna kvinna varit med om? Det kan ha varit övergrepp och allt
möjligt. Nu var hon gammal och dement va. Men det här obehaget. Så att ja vi
måste tänka i många banor va?(informant 2)
Sammanfattning
Vårdlärarna vill här uppmana sina elever att se hela människan och inte enbart göra en
arbetsuppgift. De lyfter här fram i sina simuleringsaktiviteter vikten av att på olika sätt
uppmärksamma hela människan för att förstå hur en vårdtagare kan känna eller må. Detta görs
genom att språkligt berätta om tidigare yrkeserfarenheter. Även genom att påkalla att läsa
ansiktsfärg och hudens kondition.
11
Bemötande
Bemötande omfattar simulerings aktiviter som handlar om hur personal uppträder och är mot
vårdtagare i olika vårdsituationer. Detta omfattar flera olika aspekter. Den ena aspekten
handlar om hur vårdpersonal hanterar sitt maktövertag och hur det kan minskas. Vårdläraren
påtalar att en vårdtagare alltid befinner sig i ett underläge. Även vilken arbetsställning som
vårdpersonal intar vid utförande av arbetsuppgifter har betydelse för vårdtagarens trygghet.
Det är också av betydelse att inte blotta en vårdtagare mer än situationen kräver. Vårdpersonal
får aldrig tvinga en vårdtagare till någonting.
Utjämna makt
Vårdläraren försöker få elever medvetna om att de som personal alltid har en högre position i
en relation med en vårdtagare. Det är viktigt att elever blir medvetna om detta. Genom att
jämföra med en populärkultur som seriefiguren Bamse så försöker vårdläraren tydliggöra att
vårdpersonal har övertag och måste vara snäll.
Försöka utjämna. Som vårdpersonal har jag alltid makt över vårdtagaren…Om
ni läser Bamse för era barn hemma...Är man väldigt, väldigt stark då måste
man också vara väldigt, väldigt snäll.(informant 1)
Att ge ett lugnt intryck
I exemplet vill vårdläraren göra eleverna medvetna om att det har en betydelse för en
vårdtagare om de som personal står eller sitter ned på en stol vid en provtagning. Istället för
att stå och hänga över en vårdtagare vid en blodprovstagning så blir situationen mer rofylld
om vårdpersonal sitter ner på en stol.
Rätt så bra om man sitter ner när man tar provet…lugnare intryck…tagit mig
tiden.(informant 1)
Värna om patientens integritet
Här ger vårdläraren exempel på att en det är viktigt att en vårdtagare får behålla sin värdighet
och inte blir blottad vid en undersökning eller behandling. Vårdläraren ger flera olika tips.
Om det är flera vårdtagare i ett rum så ska en skärm eller ett draperi dras runt sängen. Täcket
kan läggas på ett speciellt sätt så inte vårdtagaren känner sig så naken. Vårdläraren visar hur
en vårdtagare som ska få en urinkateter inte får behandlas när kläder ska tas av.
12
Så här gör man inte va? Slänger sig på patienten. Rycker av byxorna. Det är
ingen bra grej va?(informant 2)
…ni vet att det här när man blottar nån. Det känns ju väldigt utelämnande och
jag brukar göra så jag lägger en filten eller täcket upp så här. Och man luras ju
lite va att man blir mindre blottad om man har täcket oppe omkring
sig.(informant 2)
Att vi använder oss utav skärmen om det är ett rum där kanske flera kommer
och går förbi.(informant 2)
Aldrig bruka våld
Vårdläraren poängterar att vårdpersonal aldrig får tvinga en vårdtagare till någonting. Om en
dement vårdtagare vägrar att byta en urinkateter så måste vårdpersonal personalen avvakta
och försöka vid ett senare tillfälle.
Och aldrig bli hårda och bryska. Utan är det nån svår dement och det absolut
inte går, då får vi avbryta…försöka senare. (informant 2)
Sammanfattning
Här lyfter två av vårdlärarna i sina simuleringsaktiviteter upp olika situationer för att elever
ska betänka sitt eget uppförande i möten med olika vårdtagare. En vårdlärare förevisar med
sin kropp hur det inte får gå till. Den andra vårdläraren försöker med språket förmedla till
eleverna att personal har en stor makt. Hon förstärker budskapet om personalens makt med att
jämföra med en populärkultur som serietidningen Bamse. En sittande arbetsställning ger ett
mer rofyllt intryck än en stående ställning vid provtagning.
13
Referenslista
Barry Issenberg, S., McGaghie, W. C., Petrusa, E. R., Lee Gordon, D., & Scalese, R. J.
(2005). Features and uses of high-fidelity medical simulations that lead to effective
learning: A BEME systematic review*. Medical Teacher, 27(1), 10-28.
Berragan, L. (2011). Simulation: An effective pedagogical approach for nursing? Nurse
Education Today, 31(7), 660-663.
Berglund, I. (2004). Lärande simulering eller simulerat lärande?: En studie av fyra elevers
lärande av styrteknik med användning av ett datorbaserat inlärningsprogram på
gymnasieskolans elprogram. Licentiatsuppsats, Stockholm: HLS.
Cant, R. P., & Cooper, S. J. (2010). Simulation‐based learning in nurse education: Systematic
review. Journal of Advanced Nursing, 66(1), 3-15.
Cunningham, D. D. (2010). Incorporating medium fidelity simulation in a practical nurse
education program. The Journal of Practical Nursing, 60(1), 2-5.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär, &
B. Höglund- Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (ss.
159-172). Lund: Studentlitteratur.
McCallum, J. (2007). The debate in favour of using simulation education in pre-registration
adult nursing. Nurse Education Today, 27(8), 825-831.
McCaughey, C. S., & Traynor, M. K. (2010). The role of simulation in nurse education. Nurse
Education Today, 30(8), 827-832.
14
McCaughey, C. S., & Traynor, M. K. (2010). The role of simulation in nurse education. Nurse
Education Today, 30(8), 827-832.
Ricketts, B. (2011). The role of simulation for learning within pre-registration nursing
education—A literature review. Nurse Education Today, 31(7), 650-654.
Rystedt, H. (2009). Simulering - att återskapa vårdpraktiker som lärandemiljöer. I J. Linderoth
(Red.), Individ, teknik och lärande (ss. 44-66). Stockholm: Carlssons.
Sebiany, A. M. (2003). New trends in medical education. Saudi Med J, 24(10), 1043-1047.
Skolverket. (2011). Gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
SOSFS 1997: 14. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Delegering av
arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.
Turcato, N. (. 1. )., Roberson, C. (. 1. )., & Covert, K. (. 2. ). (2008). Simulation-based
education: What's in it for nurse anesthesia educators? AANA Journal, 76(4), 257-262.
Wellard, S. J., & Heggen, K. M. (2010). Are laboratories useful fiction? A comparison of
norwegian and australian undergraduate nursing skills laboratories. Nursing & Health
Sciences, 12(1), 39-44.
Vygotskij, L. S., & Cole, M. (1978). Mind in society: The development of higher
psychological processes. Cambridge, MA: Harvard U.P.
15
16