Transcript Uppdaterade svensk - Svensk Dagligvaruhandel

2015-01-31
Livsmedelsverket
Rådgivningsavdelningen
Rådgivningsenheten
Å Brugård Konde
Dnr 2014/40985
Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd
SvDH:s synpunkter på remissen:
Svensk Dagligvaruhandel har beretts tillfälle att yttra sig över remissen Uppdaterade svenska
kostråd. Remissen har diskuterats inom Svensk Dagligvaruhandelns Mat och Hälsoråd.
Allmänna synpunkter
SvDH är positiva till att Livsmedelsverket har integrerat matens påverka på miljön i de nya
kostråden. Vi tror att man behöver vara tydligare i vad som är bra för miljön och vad som är
bra för klimatet. Det finns en risk att råden bli förvirrande för konsumenten då dessa krockar.
SvDH önskar en tydlig skrivning om vem råden riktar sig till. Vi tror att det är viktig för att
om möjligt undvika diskussionen om felaktiga kostråd till den som har en livsstilssjukdom.
SVDH anser att det är viktigt att Livsmedelsverket anpassar kostråden till olika målgrupper
tex allätare, vegetarianer, veganer, äldre, allergiker, barn och ungdomar.
Se över språket, det finns ord och yttryck som känns konstiga. Det känns viktig att språket
och val av ord och uttryck blir rätt så vi kan påverka människor att ta åt sig kostråden.
Hur får kostråden kommuniceras? På produkt, hemsidor, skylt material i butik? Vi måste få
kommunicera kostråden till konsument för att vi ska lyckas nå ut med budskapet. Kostråden
kan inte bara finnas på Livsmedelsverkets hemsida, de måste kommuniceras. Detta är en
förutsättning för att konsumenterna ska kunna göra informativa val.
SvDH föreslår att de grundtexter som SLV tar fram kan användas fritt i marknadsföring av
bra produkter. Företag och dagligvarukedjor kan behöva modifiera texterna för att passa
respektive koncept. Detta är viktigt för att varje koncept, varumärke, leverantör ska kunna
införliva kostråd och vilja att lägga pengar på hälsosam kommunikation att den känns som en
egen.
Kostråden i sig är bra men på några ställen (t ex fullkorn, syrade mejeri) så görs påståenden
som myndigheten och media kan tillåta sig men som sedan inte kan tas vidare på produkt då
villkoren i EG 1924/2006 inte alltid uppfylls. För att få genomslag för hälsosammare
matvanor måste branschen och myndigheter komma överens om hur och vad man får påstå.
Det borde vara rimligt att det som påstås i kostråden också skulle kunna användas i märkning
och marknadsföring av produkter som lever upp till detta. I Sverige har vi dessutom en
näringsprofil som skulle kunna användas som villkor. Livsmedelsbranschen vill vara med och
bidra men det är i butik, när kunden står där med plånboken i handen, som valen görs!
Bra med ”så får du det att funka” under respektive kostråd.
SvDH önskar att Livsmedelsverket gör en sammanfattningssida med enbart kostråden utan
förklaringarna.
Vi skulle önska att protein och kolhydrater lyfts fram trots att begreppen används av många
med lite olika betydelse. Beskriv vad som är protein rika livsmedel, vad som menas med
kolhydrats rika livsmedel. För många är protein = kött och kolhydrat = potatis, bröd och pasta.
Nyckelhålet – enkelt att välja nyttigt
Ett återkommande tips i era råd är att kolla efter symbolen med nyckelhålet vilket SvDH
tycker är bra. Handeln vill vara med och bidra till förbättrad folkhälsa och fortsätta arbeta
med Nyckelhålet. Viktigt att kommunikationsanpassa nyckelhålet för att nå ut till
konsumenten.
Håll balansen
I remissen skriver ni Försök att hålla energibalansen genom att äta lagom mycket. En annan
rubrik är Lagom är bäst. Går det att hitta ett annat ord för ”lagom mycket”, lagom är inget bra
ord. Kan man uttrycka sig på något annat sätt? Det räcker kanske med att skriva: Försök att
hålla energibalansen. Begreppet energi och energibalans är inte självklart för de flesta
konsumenterna, om dessa ordval används måste de förklaras på enklare och tydligt sätt.
Ett alternativ är istället att prata portionsstorlekar och visa bilder på hur stora portionerna bör
vara för olika målgrupper.
I kostråden nämns inget om att man bör äta regelbundet för att kroppen ska må bra, varför
inte?
Under rubriken ”Lagom bäst” på sid 2 listas livsmedel som utgör ris för viktuppgång. Bör inte
läsk, godis, bakverk dvs. utrymmesmaten komma före ”mycket rött kött och processat kött”.
MER motion i vardagen
Tydliggör att motionsformen inte är den viktigaste utan att motion i vardagen blir av.
Här nämns nötter i en kost för att hålla vikten. Viktigt att poängtera att det handlar om små
mängder och att nötter är mycket kaloririka.
MER grönt och frukt
Ni skriver: Upptäck baljväxter och ger exempel på maträtter där baljväxter ingår. Ni bör
beskriva vilka grönsaker som är baljväxter, alla konsumenter känner inte till det.
Grönsaker, frukt och bär innehåller mycket vitaminer, mineraler och andra nyttigheter. De
olika färgerna kommer från skyddande ämnen. Förslag på tillägg: ”välj och variera från hela
färgpaletten” på så sätt ökar du möjligheten att få i dig olika vitaminer och mineraler som
kroppen behöver.
Ni skriver att det är bra att äta minst 500 gram om dagen. Ni skriver att de motsvarar två
generösa nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter och två frukter. Bra att ni beskriver hur
mycket 500 gram grönsaker, rotfrukter, baljväxter och frukt det är. Bra om det går att
förtydliga med bilder, gärna några olika exempel. Glöm inte bort bären.
Ni skriver i sista stycket att man gärna ska äta närodlat i säsong eller ekologiskt. Tydliggör att
man bör äta efter säsong och förklara vad mat i säsong betyder. Bra om man kan utveckla
vilka grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukter och bär som det är säsong för på våren,
sommaren, hösten och vintern. Lyft fram djupfrysta grönsaker och bär som både är näringsrikt
och hållbart.
SvDH föreslår en skrivning att om man väljer produkter utan bekämpningsmedel så kan man
välja ekologiska produkter.
MER fisk och skaldjur
Avsnittet Risk med fisk, kan man skriva det lite mer positivt, risken finns att man skrämmer
en del konsumenter från att äta fisk så som texten är formulerad i remissen, går det att
formulera om så man förstår att nyttan är större än riskerna att få i sig skadliga ämnen.
Skriv om stycket som börjar med varierar mellan olika sorter fisk, istället för att bara äta
några få sorter, minskar risken att få i sig skadliga ämnen… skriv istället välj gärna
miljömärkta produkter så bidrar du till mer uthålligt fiske och odling. Om du brukar äta fisk
och skaldjur som nämns under Risk med fisk - byt gärna mot någon annan sort så minskar du
risken för miljögifter.
I remissen på sidan 5 finns en rubrik som heter ” frisk av fisk” vilket är ett hälsopåstående och
som inte är tillåtet att använda för företag som marknadsför fisk och fiskprodukter,
Livsmedelsverket bör formulera om rubriken så det inte är ett hälsopåstående.
Byt till fullkorn
Under rubriken Fullkorn och miljö har transporterna tagit med i beaktande? Förklara var
nyttigheterna sitter i fullkorn, ökning av vitaminer och mineraler. Är verkligen havregryn en
fullkornsprodukt se sid 7. Förklara i texten att det ska vara fullkornsknäckebröd.
Byt till magra mejeriprodukter
Det råder konsensus om att det är viktigt att minska andelen mättat fett i kosten, och i råden
förespråkas därför magra mejeriprodukter. Man bör även lyfta fram vegetabiliska alternativ
med bra fettsammansättning. Rådet bör ändras till Byt till magra mejeriprodukter och/eller
vegetabiliska alternativ.
Byt till nyttiga matfetter
I stycket om ”förslag till huvudbudskap i nytt råd”, här anges att valet av nyttiga oljor är
framförallt rapsolja och flytande margarin. Syftar detta till närproducerade varor? Olivoljan
måste inkluderas då rapsolja egentligen inte är så lämplig för upphettning.
Byt till nyttiga matfetter finns det något bättre ord än nyttiga? Eventuellt bör rådet formuleras
om till Byt till rätt sorts fett. Ge exempel på när man kan använda smör. På sid 9 kostråd
angående palmolja, lägg till palmolja som ett mindre nyttigt fett tillsammans med smör och
kokosfett. Palmolja ger stor avkastning per hektar och certifierad odling omfattas av en rad
regler såsom förbud mot skövling av regnskog mm.
MINDRE rött kött och chark
Tydlig gör att det kött man äter ska man välja med omsorg, lägg till raden i underrubriken
under köttrådet. Det bör också framgå i rubriken hur mycket rött kött och chark som är lagom
att äta under en vecka.
På sid 10 i remissen står det att i kött finns viktig näring, man bör specificera vilka viktiga
näringsämnen som finns och förklarar varför dessa är viktiga.
Under rubriken Så här får du det att funka bör man utveckla texten om tips till de
konsumenterna som inte vill äta eller minska sitt intag av kött men ändå få i sig fullvärdigt
protein.
MINDRE salt
I risk och nyttohanteringsrapporten i stycket om ”andra faktorer som har beaktats”. Här tas
miljöaspekterna upp där en kylskåpstemperatur på 5°C är en rekommendation för längre
hållbarhet av enskilda varor. Gäller rekommendationen för enskilda konsumenter eller för
dagligvaruhandeln och de kylskåp som finns i livsmedelsbutikerna? Finns det några
hållbarhetsstudier på produkter med sänkt salthalt? Och hur rimmar lägre kylskåpstemperatur
i miljoner svenska hushåll med miljömålen – leder till ökad energiförbrukning.
MINDRE socker
Se upp med dolt socker. Tveksamt uttryck, känns som att det är uttryck som media skriver.
Kanske bättre att skriva ”se upp med sockret”. Tydliggör även skillnaden mellan tillsatt
socker och naturligt socker. Bra om man förklarar näringsdeklarationen.
Nötter och Frön
I risk och nyttohanteringsrapporten skriver ni att nötter hör till de livsmedel där konsumtionen
enligt nordiska näringsrekommendationerna bör öka. Risken för allvarliga allergiska
reaktioner ökar också vid en ökad konsumtion av nötter och jordnötter. Innan beslut om råd
kan fattas behöver Livsmedelsverket värdera risken för att fler utvecklar allergi mot nötter och
jordnötter om konsumtionen ökar. Men varför inte börja med ett kostråd om att öka intaget av
frön? SvDH anser nog att även nötter bör innefattas i kostråden från början. Annars ska ni ta
bort mejerirådet och fullkornsrådet som också är en risk för allvarlig allergisk reaktion. Den
som inte tål nötter äter det inte så funkar det idag och så kommer det funka råden till trots.
Alkoholhaltiga drycker
Alkohol ger en hel del energi, 1g alkohol ger 7 kcal, varför inte ett råd om att begränsa intag
av alkoholhaltiga drycker?
Mindre snackas
Måste inte även minska chips, popcorn, salta jordnötter också finnas med som ett råd? Mycket
salt, fett och utrymmesmat som är ”standard” hos många människor på helger med även som
mellanmål i vissa fall.
SvDH anser att det tydligare skulle framgå att det är ett större problem att många svenskar
äter mycket tomma kalorier än att de äter någorlunda rätt av näringsrika livsmedel som t.ex.
frukt, bär, grönsaker, fullkorn, fiks och begränsade mängder kött vid regelbundna måltider.
Svensk Dagligvaruhandel
Med vänlig hälsning
Mona Lauermann Orheden
Svensk Dagligvaruhandel
103 29 STOCKHOLM
Besöksadress: Regeringsgatan 60
Tel 08-762 78 09
[email protected]