Transcript det kommer att bli bra

Svensken om svenskan: om synen på
språket i Språket
SFÖ-konferens, april 2013
Lars-Gunnar Andersson
Institutionen för svenska språket
Göteborgs universitet
[email protected]
Mitt jobb: den frågebesvarande modulen
• Det kommer 100-200 brev per vecka till programmet. 52
veckor på ett år och programmet har gått i 13 år. Det ger
åtminstone 70 000 brev under åren.
• Jag kopierar breven och sorterar dem i högar som stavning,
uttal, ordbetydelse, modeord, ordböjning, etymologi,
dialektord, ordföljd, grammatik i allmänhet, språkriktighet osv.
(kategorierna är inte uteslutande).
• Jag försöker samla tiotalet brev som hör till samma tema och
som på något sätt ger struktur åt resonemangen (tanken är
inte alltid så lätt att upptäcka).
• Konsekvens: vi svarar på knappt 10 procent av de brev som
kommer.
Grundläggande ideologi
• I varje program ska det finnas något för min mamma
(folkskola 6 år) och något för en språklärare.
• Beskrivningar och förklaringar ska relateras till källa. Jag vill
berätta hur jag vet det jag vet (ungefär som vi gör i vanlig
undervisning på universitet).
• Försök glömma att kolleger kan lyssna (terminologi,
abstraktionsnivå, allt behöver inte sägas)
• Reflektion: Jag trodde att frågorna skulle ta slut efter ett år
eller så, men varje vecka kommer det frågor vi inte sett
tidigare.
• Reflektion: Skillnaden mellan språkvetenskap och
molekylärbiologi. Vem är experten? Varför är det så tacksamt
att tala om språket?
Trevliga brev, oemotståndliga
• Har just kommit hem från en skräckseglats med mitt
skämt till svåger vid rodret och nu undrar jag: vilken
betydelse ger ni ordet snedseglare?
(Irriterad svägerska i behov av genmäle).
• Brevet speglar en förändring i språket, i det här fallet
hur ett ord förändrat sin betydelse. SAOB (Svenska
Akademiens ordbok 1898-2017) är en fantastisk källa
till språklig kunskap.
Den egna dialekten begrundas
• ”Ända sedan jag lärde mig tala för snart 50 år sedan, har jag
använt ordet vräkknut för två helt vanliga knutar i rad.
Kärringknut är, om jag inte är felunderrättad, ett annat ord för
samma sak. Så skrev jag ordet vräkknut i min ordbehandlare
och fick en markering att det var felstavat. Försökte då hitta
ordet i flera ordböcker utan att lyckas. Har också hört med
min gamle språkintresserade far, för jag kan ju inte finna
honom helt oskyldig till de språkliga skavanker jag åsamkats i
barndomen. Min far blev mäkta förvånad över att jag misslyckats med att finna detta självklara ord, men hans letande i
sina ordböcker gav samma klena resultat. Så min fars och min
fråga blir: är ordet vräkknut en lokal företeelse i Skaraborg.
• Rietz: Svenskt dialektlexikon 1867 (finns på nätet).
Brev om språkförändring. Kräver åtgärd.
• När jag lyssnar på programmet slår det mig hur illa
jag tycker om ordet aktörer. När man pratar om
aktörer på marknaden, då formligen kryper det i mig.
Usch! För mig är en aktör någon som agerar på en
teaterscen och inte någon av alla våra ”skumma
typer” inom näringslivet, som helt plötsligt blivit
aktörer. Kan ni hjälpa mig att i etern fördöma detta
språkbruk? A.S.
• Språkbanken (Korp) har tidningstext från olika
decennier (och en massa andra texter).
Det finns en del käpphästar.
• Det gör mig väldigt upprörd när jag ser att många
meningar i mina barns böcker börjar med ordet och.
Jag har tjatat på dem att inte börja meningar med
och, och då fick jag se att i böcker gör man så. Är
detta verkligen rätt? A.J., Nacka
• Åtgärd: titta i Språkriktighetsboken och sök på
Språkrådets webbplats.
Variation i offentligt språkbruk kan väcka misstro
(att ha öronen på sig).
• Göteborgare säger ofta denna bilen och detta
programmet i stället för den här bilen, det här
programmet. I Språket sa programledaren: ”Kan man
hantera språket på detta sättet?” Jag ställer mig själv
den frågan. För mig som ursprungligen är norrlänning
låter detta konstigt och stridande mot vad man en
gång fick lära sig. H.C., Sollentuna
• Hur dialektal eller hur vardaglig får man lov att vara?
Finns inget givet svar, omöjligt att vara alla till lags.
Platonsk språkfilosofi (om variationen i det
offentliga språket)
• Visst heter det medan och inte medans, vilket man
ofta hör både i radio och annars. Senast i går i
väderleksrapporten: ”… medans det i Norrland blir
mulet till halvklart”.
• Gud eller Darwin?
• Sedan när har språket börjat bli sämre?
• En bra övning är att söka platonisten i sitt inre (ser vi
förbättringar eller försämringar? Vem gillar væ:gen).
Tre typer av frågor (allt sett ur ett
språkvårdsperspektiv)
• 1. Säg mig vad som är rätt och fel: policy i plural, ju-ju
eller ju-desto som gäller, vår nya/nye utrikesminister,
större än jag/mig,
• 2. Jag vet vad som är rätt och fel men andra tycks
inte veta det (speciellt inte journalister): ”I
ekonomiekot eller något liknande är det en kvinna
som talar om t.ex. New York-buschen (börsen). Det
låter nästan störande när det blir många ’buscher’ i
samma program.”
• 3. Frågor om språkets natur och struktur: ”Förr
förekom ju mycket konjunktiv i svenskan. Hur kan
hela den språkbiten ha fallit bort.”
Frågor vi inte fått: Lyssnaren uppmärksammar en
förändring i språket och uttrycker sitt gillande.
• ”Jag har märkt att allt fler börjat säga och skriva det
kommer bli bra i stället för det gamla det kommer att
bli bra, som jag använde i skolan en gång i tiden. Det
är så roligt att kommer att nu blivit det riktiga
hjälpverbet kommer som mer liknar våra andra
svenska hjälpverb. Hur kommer sådana här
förbättringar till stånd?”
Varför förändrar vi språket när alla tycks vara
emot språkförändring?
”Angående nya ord som ni tog upp i det senaste
programmet har jag en tanke om ett ord som ofta
förekommer i såväl radio som TV. När man
beskriver en strid o.s.v. använder man ordet
häftig, t.ex. en häftig strid. Häftig låter för mig
positivt. I mitt tycke får det mera kraft om man
säger en kraftig strid eller en massiv attack. Rätt
eller fel?”
Varför …? Vi deltar alla i språkförändringen och, som
regel, utan att veta om det. Vi vet ofta inte vad vi gör.
•
•
•
•
•
Talar ni eller pratar ni?
Tar ni beslut eller fattar ni beslut?
Vidtar ni åtgärder eller gör ni åtgärder?
Har företaget vuxit eller har det växt? (givit/gett)
Säger ni intressant eller intressangt, finans eller
finangs?
• Är 15-åringar flickor och pojkar eller tjejer och killar?
• Diskuterar ni hur ska ni göra eller diskuterar ni hur ni
ska göra?
Allmänna tendenser
(om förändringar i språkmiljön)
• Utjämning. Den dialektala variationen i landet minskar
(mobilitet, utbildning och massmedier). Från kodbyte till
kodglidning.
• Demokratisering. Skriftspråket är allas egendom, och alla
kan publicera sig på nätet. Fler normgivare idag; den
bildade elitens auktoritet är inte lika självklar längre.
• Intimisering. Ett vardagligare och informellare tilltal.
Artighetsstrategierna förändras (hej, du, tant/farbror).
• Internationalisering. Språket anglifieras och språkmiljön
diversifieras (hundratalet språk talas i storstäderna).
• Teknifiering. Telefonsvarare, dator, e-post, chatt, sms, etc.
• Visualisering. Från skrivmaskin till textmaskin (bilder,
tabeller, diagram).
Alla med dator och Internet kan publicera sig
offentligt, vilket leder till ökad variation.
• Att bero på häst. Jag undrar om jag kan få ta några
fina bilder…
Att bero på tidigt tal. Min dotter sa idag…
Att bero på den där tjejfesten….Som säkert sagt
tidigare är jag utbildad Make Up artist…
Att bero på bikinis…så har jag bestämt mig att i år blir
det Missonibikini
Att bero på fylle-SMS…
• Det stavas inte ”att bero på”. Apropå! Man är väl inte
mer än människa, är nog det ända jag kan säga. En
människa med många uteblivna svenskalektioner.
Mobiler och datorer möjliggör skriftspråklig
dialog. Vi ”pratar” på nätet. Tal – skrift.
• Prosodiska drag i skrift: Det var SÅÅÅ kul! Smileys.
• ”Dialogenkelt” skriftspråk: håller med, jäpp, varför?,
e du dum eller osv.
• Vardagliga drag i skriftspråk: medans, nån, nåt, sån,
sånt, eran, våran osv.
• Dialektala drag i skriftspråket: görenkelt, dörra, osv.
• SMS skrivna på dialekt – nya möjligheter.
Leder vardagliga, skriftspråkliga dialoger till
skriftspråkliga dialekter, där isoglosserna finns
på nätet snarare än i geografin?
• Hej alla, Är det bara jag som reagerar på att fler och
fler stavar JU med ett H på slutet: JUH ? Verkar
smittsamt om ni frågar mig...”
• Har inte tid att vara sjuk juh.
• haha, det fungerade juh..!
• Hemma igen, o det känns juh bra *suck* ... Men
tyvärr så tickar juh klockan på i en vidrig takt i detta
land...
Tre pedagogiska alternativ
• Utrotningspedagogik. Kategoriska svar: använd
aldrig! (Erik Wellander: Riktig svenska 1939)
Tvåspråkighetspedagogik. Å ena sidan…, å andra
sidan…, villkorliga svar. Språkriktighetsboken 2005.
Nollpedagogik. Allt är lika bra, vilket också är ett
kategoriskt svar.
• Tack ska ni ha!