Transcript Bild 1 - www.gu.se utslagen / not accessible

Introduktion till pragmatik
Staffan Larsson
Pragmatik
HT-07
Formalia
• Schema
• Litteratur
– Bok
– Papers på nätet
– Övningsuppgifter
• Examination
– Tenta, omtenta
Några definitioner av pragmatik
• Studiet av tecken i relation till
deras användare och uttolkare
(Morris)
• Studiet av lingv.
kommunikation som avsiktligt
beteende och aktiv
rekonstruerande förståelse
(Allwood)
• Studiet av hur man kan
kommunicera mer än som
sägs (Green)
• Den del av lingvistiken som
studerar relationen mellan
språkliga fenomen och
språkanvändningskontexten
(Bunt & Black)
• pragma = handling, aktivitet
(Grekiska)
Two views of pragmatics
• “Component view” (anglo-american)
– Pragmatics is a component of linguistics, in the same way as semantics,
syntax, phonetics, etc.
– ”The systematic study of meaning by virtue of, or dependent on, the use
of language. The central topics of inquiry include implicature,
presuppositions, speech acts, and deixis.” (Huang)
– Excludes sociolinguistics, psycholinguistics, discourse analysis
• “Perspective view” (continental)
– Pragmatics presents a functional perspective on every aspect of
linguistic behaviour
– “a general functional (i.e. cognitive, social and cultural) perspective on
linguistic phenomena in relation to their usage in the form of behaviour”
(Verscheuren)
– Includes sociolinguistics, psycholinguistics, discourse analysis
• Huang takes a component view
– We will take a component view and add a little perspective
Why pragmatics?
• Linguistic undeterminacy
– Linguistically encoded meaning does not give
sufficient information to understand what
someone means with an utterance
– i.e., natural language is context-dependent
– Linguistically encoded meaning + context =
utterance meaning
• Simplification of semantics and syntax
Kontextuell betydelse
• ”Den surrar” -> projektorn surrar
– deixis, demonstrativ
• ”Jag säger detta nu” -> SL säger detta 10:35 den
28/1 2004
– person- och tidsdeixis
• ”Min syster fyllde år i helgen” -> SL har en syster
– Presupposition
• ”Hon har tre barn” -> SL:s syster har tre barn
– indexikalt uttryck (anaforiskt pronomen)
Kontextuell betydelse
• ”Skulle du kunna öppna fönstret” -> Öppna förnstret! / SL vill att X
ska öppna fönstret
– indirekt talakt
• ”Det är kallt” -> Stäng fönstret! / SL vill att X ska stänga fönstret
– Implikatur
• ”Pelle har två barn” - > Pelle har inte tre barn
– Implikatur
• A: ”Vill du ha en kopp kaffe?”
• B: ”Ja” -> B vill ha en kopp kaffe
– ellips, dialogspel, dialogstruktur
• A: ”Vill du ha en kopp kaffe?”
• B: ”Va?” -> B hörde inte vad A sade
– kommunikationsreglering
• ”You and you, but not you, stand up!”
• The authorities
• KOLLA AI/NLP-föreläsn (ITUNIV); s. 6
huang
Definitioner av pragmatik
• Studiet av språkets användning i kontext
• Till skillnad från
– Semantik: språklig betydelse
(dekontextualiserad)
– Syntax (& morfologi): språkets struktur
– Fonetik, grafonomi: språkets form
History of pragmatics
• Egypt, 2000 BC: “Priniples of good
speech”
• Greec, 350 BC: Rhetoric (Plato, Aristotle)
• 1930s: semiotics
– Morris, Pierce
– A general science of signs (Morris, 1938)
• Syntax: the study of the formal relation of one sign
with another
• Semantics: the relation of signs to what they denote
• Pragmatics: the relation of signs to their users and
interpreters
– Linguistic pragmatics: the relation of linguistic signs to
their users and interpreters
abstract
concrete
History of pragmatics
• Pure and descriptive semiotics (Carnap, 1940’s)
– Pure
•
•
•
•
Defining central concepts (truth, reference, etc)
Formal languages (logic, programming languages)
Limited power of expression, limited coverage of phenomena
Exact and formal theories
– Descriptive
•
•
•
•
Empirical study of actual sign systems
Natural languages
Full power of expression
Less exact theories
– Carnap: pragmatics is descriptive
• Formal and descriptive pragmatics (Bar-Hillel, 1950’s)
– Pragmatics can be descriptive or pure (formal)
History of pragmatics
• Analytic philosophy (1950’s, 60’s)
– ”Ideal language philosophy”
• Frege, Tarski, Russell, Wittgenstein (early), Montague,
Davidson, Lewis
• Cf. Formal semiotics
• Focus on formal languages, logic
– > Formal semantics, presupposition
– ”Ordinary language philosophy”
• Wittgenstein (later), Austin, Grice, Strawson, Searle
• Cf. Descriptive semiotics
• Focus on natural language
– > Speech act theory, conversational implicature
History of pragmatics
• Generative grammar (60’s, 70’s)
– Bar-Hillel, Katz, Lakoff, Fillmore, Horn, Gazdar
– Against Chomsky’s view of language as divorced from
the uses and functions of language
– “Empying the pragmatic wastebasket”
– Towards formal analyses of presupposition,
implicature & other pragmatic phenomena
• General linguistics and sociolinguistics
– Gardiner, Firth, Pike, Halliday
History of pragmatics
• Pragmatics as a discipline in its own right (80’s – present)
– Levinson (1983): Pragmatics
– Neo-gricean pragmatic theory [Horn & Levinson]
– Relevance theory [Sperber & Wilson]
• Pragmatics in philosophy (80’s – present)
– Atlas, Bach, Recanati
• Pragmatics in Artificial Intelligence (70’s – present)
– SHRDLU (1972) – first computer system with advanced natural
language capabilities [Winograd]
– Logic, rationality and conversation (1990’s)
• Allen, Cohen & Levesque, Sadek
– Dialogue management (1980’s – present)
• Winograd, Traum, TRINDI project
– Simulating the evolution of communication systems [Steels]
Pragmatik är tvärvetenskapligt
• Ej bara rötter i
– Semiotik, filosofi, lingvistik
• Utan också i
– Sociologi
• Cooley, Mead, Schütz, Sacks, Schegloff
• Språk i förhållande till sociala institutioner, relationer, …
• > Konversationsanalys
– Psykologi [Wundt, Bühler]
• Språkanvändning och tänkande
• Hur attityder och emotioner uttrycks i och påverkas av
kommunikativa handlingar
– Antropologi [Malinowski, XXX ]
Pragmatikens plats i lingvistiken
• Slasktratt
– ”Pragmatik behandlar de delar av lingvistiken som inte
behandlas i semantik, syntax eller fonetik”
• Utgångspunkt
– Lingvistiken bör utgå från språk i sammanhang; allt annat är
abstraktioner
– Pragmatiken studerar språkanvändning (yttranden) i olika
sammanhang
– Semantiken abstraherar över användningar och hittar det som är
innehållsmässigt gemensamt i flera sammanhang / yttranden
– Syntaxen (inkl. och morfologin) hittar strukturella likheter
– Fonetiken hittar formmässiga likheter
Pragmatik & lingvistik
Pragmatik
Semantik
Syntax
Fonetik
Grundläggande frågeställningar
• Vad är
– Beteende, handling, avsikt
– Skäl, motiv, syft, mål
• Hur ska dessa representeras?
• Vad skiljer kommunikativt beteende från
annat beteende?
• Generellt: hur är sociala makrostrukturer (t
ex institutioner) relaterade till sociala
mikrostrukturer (t ex språkliga)?
Grundläggande frågeställningar
• Kommunikativ interaktion är beroende av normer
(rationella & etiska);
– Vad är normer?
• Sociala konstruktioner
• Universella mänskliga tendenser?
– Vad betyder det att följa en norm, regel eller konvention?
• Medvetet / omedvetet?
• Tyst kunskap?
– Hur upptäcker man normer, regler, och konventioner?
• Empiriskt? Men kopplingen är indirekt
• Intuition om vad som rätt och fel?
– Hur bestäms normer?
• Utifrån maktfördelning mellan individer och roller i sociala grupper
och institutioner
• Utifrån rationalitet, etik, estetik
Grundläggande frågeställningar
• Hur är pragmatiska fenomen relaterade till andra
lingvistiska fenomen?
– Hur förhåller sig
•
•
•
•
Bostavlig betydelse
Konventionell betydelse
Avsedd betydelse
Uppfattad betydelse
– Hur är kognitivt innehåll & känslomässig laddning relaterade till
attityder & emotioner hos sändare och mottagare?
– Hur signaleras attityder och emotioner lingvistiskt?
– Vilken roll spelar fonetik, fonologi, morfologi, syntax i en teori om
kommunikation som avsiktligt beteende och aktiv
rekonstruerande förståelse?
• Strategier som vi lärt oss för att realisera kommunikativa mål?
Grundläggande frågeställningar
• Pragmatik studerar språkliga strukturer över sats (och
ev. yttrande-) nivå
– Finns sådana strukturer?
– Vilken sorts strukturer?
• Generativa?
• Linjära?
– Vilka är de bästa grundläggande enheterna i strukturen?
• Vilken sorts regler följs i lingv. kommunikation?
– Generativa? (A->B C)
– Kontextmatchande? (A i kontext K -> lägg till B / gör C)
– Beteenderegler? (om A gör X kan B göra Y)
Grundläggande frågeställningar
• Vems perspektiv tas i reglerna?
–
–
–
–
Sändarens (”Om du vill kommunicera Y, gör X”)
Mottagarens (”tolka X som Y i sammanhang S”)
Utifrån (”Om A gör X så gör B Y”)
Delat (”om en av oss gör X så gör den andre Y”)
• Är regler det bästa sättet att fånga
regelbundenheter och strukturer?
– Bättre tala om målrelaterade strategier?
• Hur ska regler representeras?
Grundläggande frågeställningar
• Vad är kontext?
– Lingvistisk vs. Ickelingvistisk
– Privat vs. delad kontext
• Reflexiva beliefs: A tror att B tror att
– Vad ska ingå i lingvistisk kontext?
• Tidigare yttranden? Hur långt tillbaks?
• Referenter
• Skyldigheter, beliefs, …
– Vad ska ingå i ickelingvistisk kontext?
• Fysisk / perceptuell / spatiotemporal
• Aktivitet: roller, mål, planer
– Hur ska (andra) agenter modelleras
• Hur ska kontext representeras?
• Hur ska kontexten användas?
Some basic concepts of pragmatics
• Sentence
• Utterance
• Proposition
Some basic concepts of pragmatics
• Truth value
• Truth condition
• Entailment
Kontext
• Fysisk
– Tid & rum
– Perceptuell kontext
– Fysiska egenskaper hos
dialogdeltagare
(möjliggörande och
förhindrande)
– Artefakter, verktyg,
hjälpmedel
• Biologisk
– Dialogdeltagarna är
människor
• Psykologisk
–
–
–
–
Psykologiska attityder
Emotioner
Processer
Rationalitet
• Sociologisk
–
–
–
–
–
–
Språklig kunskap
Dialog/diskurskontext
Sociala attityder
Konventioner
Etik
Sociala institutioner, roller
etc.
Delämnen inom pragmatik som tas
upp i denna kurs
• Deiktiska / Indexikala uttryck
(semiotik, lingvistik)
– Kontextberoende hos
språkliga uttryck (pronomen
mm)
• Presupposition (språkfilosofi)
– Implicit information utifrån
vissa ords logiska egenskaper
• Talhandlingsteori (filosofi)
– Yttranden som handlingar
• Implikatur (filosofi)
– Implicit information utifrån
antaganden om rationalitet
m.m.
• Konversationsanalys
(sociologi), diskursanalys
(pedagogik, sociologi)
– Regler för språklig social
interaktion
– Turtagning, återkoppling,
sekvenser
• AI & pragmatik (AI,
kognitionsvetenskap)
– Praktisk tillämpning:
dialogsystem
• Aktivitetsbaserad pragmatik
(lingvistik)
– Praktiskt tillämpning:
kommunikationshjälpmedel
• Pragmatik & semantik
Deixis
Implikatur
Presupposition
Talaktsteori
Dialogspel
Konversationsanalys
Pragmatik & Artificiell Intelligens
• Logisk inferens
– Deduktion, abduktion
– Tolkning av språkliga yttranden i kontext
• Planering & planigenkänning
– Yttranden är handlingar
– Språklig kommunikation är handling och interaktion
mellan sändare och mottagare
• Representation av kognitiva system
– Dialogdeltagare som kognitiva system
– Beliefs, desires, intention, obligations, …
• Representation av (övrig) kontext
Exempel på planering och
planigenkänning
• Få fönstret stängt
– Genom att få X att stänga fönstret
• Genom att få X att förstå att jag vill att X ska
stänga fönstret
– Genom att be X stänga fönstret
» Genom att säga ”Stäng fönstret är du snäll”
• Talaren sa: ”stäng fönstret är du snäll”
– Alltså: talaren har bett mig stäng fönstret
• Alltså: talaren vill att jag ska stänga fönstret
– Alltså: talaren vill att fönstret ska vara stängt
» Alltså: jag stänger fönstret
Pragmatik & Semantik
• Förslag 1:
– Semantik = sanningsvillkor
• Att veta vad S betyder = att veta under vilka omständigheter
S är sann
– Pragmatik = övrig betydelse
• Förslag 2:
– Semantik = betydelse av satser / meningar / fraser
/ord i isolation
– Pragmatik = hur yttranden används i konkreta
sammanhang (kontexter)
– ”Meaning is use” (Wittgenstein)
Närliggande forskningsområden
(som ej tas upp i denna kurs)
• Pedagogik
– Studera språklig interaktion i klassrummet
• Språkundervisning med pragmatik som grund
• Pragmatiska perspektiv på barns
språkutveckling
– Halliday, E. Clark
• Pragmatik och psykoterapi
– Bateson, Watzlawick, Labov
• Kommunikation i organisationer
– Winograd, Flores
Närliggande forskningsområden
(som ej tas upp i denna kurs)
• Textlingvistik
– Retorik, koherens i text; Implicit information utifrån antaganden om
rationalitet, koherens m.m.
• Politisk analys, ideologikritik, retorik, ”diskursanalys”
– Habermas
• Genusrelaterade aspekter av kommunikation
– Kitzinger
• Antropologisk lingvistik, interkulturell kommunikation
• Psykolingvistik
– Experimentella studier av pragmatiska fenomen (Map Task Corpus,
Edinburgh)
• Neurolingvistik
– Pragmatiska aspekter på språkliga handikapp (Ahlsén)
• Computer mediated communication
– Pragmatiska aspekter på SMS, chat, e-mail, …
Användningsområden för formell
pragmatik
• Dialogsystem
– Språklig människa-dator-interaktion
• Handikapphjälpmedel
– Talstyrning av föremål och tjänster
• Intelligenta (kontextkänsliga)
översättningssystem
– Text-text, tal-tal
• Datorstödd undervisning
Diskurs vs. dialog
• Diskurs
– Text; monolog
• Dialog
– Tal; flera deltagare
• Egentligen (minst) två oberoende
distinktioner
– Modalitet: Text / tal / gest / bild
– Monolog eller dialog
Formal pragmatics
• Indexicality and context
– Logic: Montague, Stalnaker, Lewis
– Computational: centering theory, …
• Presuppositions, actions, rational maxims,
games, dialogue management
– Logic: Hintikka, Gazdar, Castaneda, Hamblin,
Stalnaker, Allen, Ginzburg, …
– Computational: Winograd, Allen, Traum, …