Kapitel 4 - Studentlitteratur
Download
Report
Transcript Kapitel 4 - Studentlitteratur
Seminarieboken
-att skriva, presentera och opponera
Kapitel 4 – Metodmedvetenhet
MARIA BJÖRKLUND
ULF PAULSSON
Metodmedvetenhet
Vad är metodmedvetenhet?
Tre nivåer där metodmedvetenhet ska visas
Några vanliga vetenskapliga synsätt och begrepp
Vetenskapligt förhållningssätt – en grund för val av
undersökningsdesign
Metoder för insamling och analys av information och
data
Undersökningsdesign
Praktiskt tillvägagångssätt
Vad ska det egentligen stå i metodkapitlet?
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Vad är metodmedvetenhet?
Känna till olika metodalternativ
För och nackdelar hos dessa
Val av alternativ, motivera
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Tre nivåer där metodmedvetenhet
ska visas
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Några vanliga vetenskapliga synsätt
och begrepp
Explorativa, deskriptiva, explanativa och
normativa studier
Analytiskt synsätt, systemsynsätt och aktörsynsätt
Validitet, reliabilitet och objektivitet
Induktion, deduktion och abduktion
Kvalitativa och kvantitativa studier
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Explorativa, deskriptiva, explanativa
och normativa studier
Explorativa – undersökande
Deskriptiva – beskrivande
Explanativa - förklarande
Normativa – vägledande
Normativa studier förutsätter att viss kunskap
redan finns inom området
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Analytiskt synsätt, systemsynsätt och
aktörsynsätt
Analytiskt synsätt – försöker förklara sanningen
objektivt
Försöker hitta orsak – verkan - relationer
Systemsynsätt – försöker också förklara sanningen
objektivt
Betonar synergieffekten
Aktörsynsätt – verkligheten är en social konstruktion
vilken undersökaren själv är del av
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Validitet, reliabilitet och objektivitet
Validitet – i vilken utsträckning man verkligen
mäter det man vill mäta
Reliabilitet – graden av tillförlitlighet i
mätinstrumentet
Objektivitet – i vilken utsträckning värderingar
påverkar studien
Illustration av reliabilitets- och validitetsbegreppet med hjälp av en
piltavla.
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Induktion, deduktion och abduktion
Induktion – mönster i verkligheten sammanfattas
i modeller och teorier
Deduktion – utifrån teorierna görs förutsägelser
om empirin
Abduktion – nivåvandring mellan de olika
abstraktionsnivåerna
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Induktion, deduktion och abduktion
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Kvalitativa och kvantitativa studier
Kvantitativa studier
omfattar information som kan mätas eller värderas
numeriskt
allt låter sig dock inte mätas/värderas kvantitativt
Kvalitativa – skapa djupare förståels
möjligheterna till generalisering dock lägre än vid
kvantitativa studier
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Vetenskapligt förhållningssätt – en
grund för val av undersökningsdesign
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Vetenskapligt förhållningssätt – en
grund för val av undersökningsdesign
Världssyn – ontologi
Social verklighet existerar…
Nominalisten: endast som namn, koncept och
etiketter. Verkligheten – en subjektiv konstruktion
Realisten: oberoende av observatören och dennes
tolkning av den.
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Vetenskapligt förhållningssätt – en
grund för val av undersökningsdesign
Kunskapssyn epistemologi
Positivisten – kunskapstillväxt, en kumulativ process.
Undersökaren, en extern observatör.
Icke-positivisten – observatören kan inte särskiljas
från det undersökta fenomenet.
Kunskap fås genom att man skapar förståelse.
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Metoder för insamling och analys av
information och data
Utformning av en beskrivningsmodell
Olika datainsamlingsmetoder
Styrkor och svagheter hos datainsamlingsmetoderna
Olika databearbetningsmetoder
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Olika datainsamlingsmetoder
Primärdata – samlats
in i syfte att användas
i den aktuella studien
Sekundärdata – tagits
fram i ett annat syfte
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Litteraturstudier
Presentationer vid föreläsningar,
konferenser och liknande
Intervjuer
Enkäter
Observationer
Experiment
Styrkor och svagheter hos
datainsamlingsmetoderna
Det finns metoder som är bättre
eller sämre i en given situation
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Olika databearbetningsmetoder
Analysmodeller
Statistisk bearbetning
Modellering och simulering
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Undersökningsdesign
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Undersökningsdesign
Olika metoder i olika faser
Att använda olika perspektiv
Triangulering genom användning av två olika metoder för att
undersöka ett visst studieobjekt.
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Undersökningsdesign
Datatriangulering: Olika datakällor används
Teoretisk triangulering: Olika teorier på
samma uppsättning data
Utvärderartriangulering: Olika utvärderare
av materialet
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Praktiskt tillvägagångssätt
Aspekter som påverkar
Vid intervju:
Vem ska intervjuas och hur ska intervjuerna
genomföras?
Hur kritisk ställer man sig till källan?
Hur blir svaren trovärdiga och representativa?
Är respondenten i beroendeställning?
Annorlunda resultat med andra respondenter eller
annan form av intervju?
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Praktiskt tillvägagångssätt
Aspekter som påverkar
Vid litteraturstudie:
Är informationen aktuell?
Från hur många oberoende källor tas informationen?
Är informationen tagen från sin ursprungskälla?
Är informationen (medvetet eller omedvetet) vinklad?
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet
Vad ska det egentligen stå i
metodkapitlet?
Välj och motivera valda undersökningsmetoder
Beskriv det praktiska tillvägagångssättet
Reflektera över metodvalet
Exempel på metodvisualisering.
Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet