Transcript Hur vill studenter bo? En studie av enrumslägenheter

Hur vill studenter bo?
En studie av enrumslägenheter
1
Bakgrund till studien
 Belysa behovet av gemensamhetsutrymmen för
studentettor
Boverket:
Inskränkningar i boendefunktioner måste kompenseras med
gemensamma utrymmen
Bostadsföretagen:
Används gemensamhetsutrymmen?
2
Metod och genomförande
 Elisabeth Dalholm Hornyánszky, forskare vid
Institutionen för designvetenskaper vid Lunds Tekniska
Högskola.
 Djupintervju
 27 studenter boendes i studentettor
3
Fokusområden
Huvudfokus är på gemensamhetsutrymmen, men även andra
aspekter av bostaden behandlas för att bredda studien
 Gemensamhetsutrymmen
 Utformning
 Storlek
 Pris
 Läge
 Rekommendationer hur studentbostäder bör utformas i
framtiden
4
”Standardetta” med
sovalkov och kök i
hallen
Enrumslägenhet med
kök i bostadsrummet
5
Lägenhet med både
förråd och garderober i
bostaden
”Etta” med separat kök
6
Vad betyder bostaden?
 Mycket
 Första egna hemmet
 Sätta prägel och uttrycka identitet
 Trygghet
 Oberoende
”Den är allt, det är det man har, det är ens hem”
”Det är en trygghet att kunna bo för sig själv”
”Det är ett tecken på att man kan ta hand om sig
själv, att det är jag som bestämmer”
7
Vad påverkar studenternas val av studentetta som
bostad?
 Lugnare studiemiljö
 Vara för sig själv
 Slippa dela kök
”Jag vill ha mer privat, jag störs av fester”
”I lägenhet får man sitt egna space”
”Jag gillar inte att ta hand om disk och
vidbrända stekpannor efter andra”
8
Hur används och möbleras bostaden?
 Viktigt med utrymme för möbleringsalternativ
 Speciell plats för studier
 Måltider intas på flera platser
”Man behöver yta för att plugga, dator
och äta. Nu har jag kombinerat allt”
”Man får bygga om sängen till soffa när
det kommer kompisar”
”Det hade varit bra med ett riktigt bord (matbord),
kul om man kan ha lite gäster också”
9
Vilka utrymmen vill man dela med andra?
 Få vill dela utrymmen
- Endast 4 använder och efterfrågar
gemensamhetsutrymmen
- Anledningen till att man bor i en studentetta är att slippa
dela utrymmen
 Praktiskt rum för målning, cykelreparationer etc. skulle
uppskattas
10
Slutsatser
Slutsatserna från studien kan i enighet med fokusområdena delas in
i följande områden:
 Gemensamhetsutrymmen
Utformning
Storlek
Ljus och fönster
Kök och matlagning
Möblering
Förvaring
 Läge
 Hyra
 Umgänge
 Rekommendationer
11
Gemensamhetsutrymmen
 Fördelen med att bo i en studentetta är att slippa dela
kök med andra
 Ett fåtal använder gemensamhetsutrymmen som
festlokal, biljardbord, musikrum etc.
 Alla är inte medvetna om det finns
gemensamhetsutrymmen att tillgå eller ej
 Få vill använda gemensamma utrymmen för större
middagar och besök av släkt och vänner.
 Utemiljön är mindre betydelsefull, men naturområden
och motionsspår i anslutning till boendet uppskattas
12
Storlek
 Inga övergripande slutsatser om studenterna åsikter
om storlek på bostad kan dras
 Badrummens storlek kan minskas
 Lägre hyra i samband med mindre lägenhet
prioriteras av de flesta
13
Ljus och fönster
 En ljus och luftig utformning av lägenheten framhålls
som viktigt
 De bostäder som ingått i studien har tillräckligt med
fönster och därmed även dagsljus.
 Lägenheter med fönster enbart åt söder och/eller
väster upplevs som för varma under sommarhalvåret
14
Kök och matlagning
 Köket och möjligheter till matlagning är viktigt och
många har synpunkter på hur köket ska utformas:
Komplett kök
Stor kyl och frys för förvaring av matlådor
Plats för mikrovågsugn
Ordentlig diskbänk med två hoar
Avställningsytor
Bra ventilation
15
Kök och matlagning forts.
 De studenter som bor i äldre bostäder har synpunkter
på kökets utformning medan de som bor i nyare
bestånd är nöjda överlag
 Det råder delade meningar om avskiljbarheten mellan
kök och rum, en del ser det som en fördel att ha en helt
öppen planlösning medan andra vill kunna stänga inne
matos etc.
 Majoriteten av studenterna gör storkok hemma och
fryser in matlådor.
16
Möblering
 På grund av lägenhetens begränsade yta behövs
flexibilitet i både användning och placering av möbler,
en möbel används ofta med olika syften på olika platser
i lägenheten
 Matplats och arbetsplats kombineras ofta i de små
lägenheterna, även om det finns en önskan om att få
plats med båda
 Soffa, soffbord och TV är inget måste
Drygt hälften har en soffa, resterande har fåtölj
eller annan sittmöbel
En tredjedel har ingen TV, dator används istället
17
Möblering forts
 Fast möblering (skåp, hyllor etc.) upplevs som både
positiv och negativ
Positivt: skapar indelning av lägenheter
Negativt: försvårar möblering
 Vissa utbildningar kräver även extra möblemang, till
exempel fler datorer.
18
Förvaring
 Tre till fyra garderober är tillräckligt för att förvara
kläder och andra saker som används dagligen.
 En tredjedel har skaffat sig ytterligare förvaring , till
exempel en byrå
 Vind- och källarförråd uppskattas och efterfrågas av
de som inte har det
19
Läge
 Valet av bostad påverkas av läget i förhållande till
centrum och/eller lärosätet
 Ett läge närmare lärosätet värderas högre än ett läge
nära stadskärnan
 Insyn är ett problem för de som bor på bottenplanet
 Bostäder som nås direkt utifrån upplevs som otrygga
och obehagliga.
20
Hyra
 Hyresintervallerna för studenterna var mellan 2 300 –
4 900 kronor
 Några större hyreshöjningar kan man inte tänka sig,
ofta är det precis vad man klarar av ekonomiskt
 Majoriteten kan tänka sig en lägre hyra i samband
med mindre bostad
 De som kan tänka sig att betala mer för en större
bostad kan tänka sig en ökning på max 1000 kronor
21
Umgänge
 Det är ovanligt att bjuda hem vänner eller familj på
middag eftersom det finns dåligt utrymme för att både
laga mat och äta ihop
 Många umgås med sina vänner i lägenheten för att
förfesta, fika eller se på film.
 Att umgås utanför bostaden på café, lärosätet eller på
stan, är också vanligt
 En del besöker sina vänner hemma hos dem
eftersom de har mer plats i sin bostad.
22
Övrigt
 En tredjedel föredrar att endast studera hemma i lugn
och ro, resterande studerar både hemma och på andra
platser
 Få har kontakt med sina grannar, man umgås med
studiekamrater från utbildningen
23
Rekommendationer
 Sänka boendekostnaderna
 Enkla och praktiska bostäder
 Stort utbud av studentbostäder som passar både den
lilla och stora plånboken med efterföljande standard
 Bör inte ligga för långt från centrum
 Närhet till dagligvarubutiker och bra kommunikationer
24
Rekommendationer forts.
 Tänk på praktiska detaljer såsom var fönster och
eluttag placeras
 Ljudisolera
 Fungerande fläktsystem i köket
 Inte dela utrymmen med andra, alla funktioner ska
tillgodoses i bostaden
 Lägenhetsförråd nåbara med hiss
25
Rekommendationer forts.
 Tvättstuga på bottenplan
 Sena och tidiga tvättider (förslag 07-22)
 Förvaring av cyklar i låst utrymme under tak
 Möjlighet att påverka vem man delar lägenhet med i
kompisboenden
 Lyssna på hyresgästerna
26