Transcript Strukturalistisk semantik: Ordbetydelse

Semantik och Pragmatik
VT2009
Ordbetydelse
Lektion 2
Jordan Zlatev
Strukturalistisk semantik
• “…to leave these issues to philosophers and
psychologists and decide that linguists should
concentrate on sense relations within a
language, or between languages” (:46)
• “We can follow structuralist thought and
recognize that as well as being in relation with
other words in the same sentence
[syntagmatiska relationer], a word is also in
relationship with other, related but absent words.
[associativa/paradigmatiska relationer]” (:53)
Vad är ett ”ord”?
• “En enkel form som uttrycker ett visst begrepp”?
– Nej, för ”begrepp” anses vara språkspecifika, och ord kan uttrycka både ”enkla”
och ”komplexa” betydelser
• ”The word is merely a form, a definitely molded entity that takes in
as much or as little of the conceptual material of the whole thought
as the genius of the language cares to allow” (Sapir 1949, i Saeed:
56)
– English purple blue
– Shona cipswuka
– Bassa
hui
green yellow orange red
citema cicena
cipswuka
zðza
• Men det kanske finns (universiella) principer som begränsar detta...
Vad är ett ”ord”?
(formella kriterier)
• ”Mimimum free form” (Bloomfield)
kan bilda ett yttrande (hej, Pelle, min, där,
spelar, stor…) men artiklar? (den, det, en, ett…)
• Inte kopplad till ett specifikt annat ord (Lyons)
Den - söta, lilla, underbara… - flickan vs.
*flick-söta-an
• Kan ta (kontrastiv) huvudbetoning (Givón)
Den söta flicka(n) vs. den-söta flickan,
*den-stora flickan
1 eller 2 ”ord”?
• Han spelar fotboll och hon spelar fotboll.
2 ord (förekomster), men
1 ord (typ)
• Det är typerna (kategorierna) som räknas!
1 eller 2 ”ord”?
• spelar, spelade
• tomte, tomten
olika ordformer (”grammatical words”)
men samma lexem (”lexeme”)
1 eller 2 ”ord”?
• kungens krona vs. krona (ett slags mynt)
• Han spelar fotboll och hon spelar i teatern.
olika lexem, men samma uppslagsord
(”lexical entry”) – om betydelserna är
”besläktade”: polysemi
krona
1. huvuddekoration för en kung;
2. mynt…
1 eller 2 ”ord”?
Uppslagsord
Lexem1 Lexem2 Lexem3
Ordform1 Ordform2 Ordform3
(spelar) (spelade) (spelat)
1 eller 2 ”ord”?
• fil (ett slags mat) vs. fil (enhet data för ett
datorprogram) – betydelserna är inte
besläktade: homonymi
olika uppslagsord (”lexical entries”)
fil1 ett slags mat
fil2 enhet data för ett datorprogram
1 eller 2 ”ord”?
UppslagsordA UppslagsordB
LexemA1 LexemB1 LexemB2 LexemB3
OrdformA1 OrdformB1 OrdformB2
(´tomten)
(to^mte)
(to^mten)
En ytterligare komplikation
• Varje användning av en ordform kan skilja sig i betydelse
(pragmatiskt) från en annan användning av samma
ordform pga. kontextuella faktorer. T.ex.
• Han är lärare. Hon är lärare.
• Pojken sparkade bollen och slog sönder fönstret.
Målaren målade fönstret.
• Ordformerna ”lärare” och ”fönstret” här är varken
polysema eller homonyma, utan semantiskt generella
(”vagueness”).
Olika test att skilja generalitet
från ambiguitet
1. ”Identity
of sense anafora” (anaforer med samma
betydelse) testet
Han är lärare och det är hon också.
Jag klippte gräset, och hon 0 trädet.
Pojken skog sönder fönstret som målaren hade just målat.
=> generalitet
?? Kungen har en krona på huvudet och jag har en i fickan.
? Jag klippte gräset, och hon 0 håret/ och det gjorde hon (med)
håret.
?? Pojken åt filen som programmeraren hade just skapat.
=> ambiguitet (polysemi eller homonymi) och inte generalitet
Olika test att skilja generalitet
från ambiguitet
2. ”Sense relations test”
• Byt ut varje användning med ord som är (nästan)
synonymt. Om resultaten behåller den ursprungliga
betydelser av satserna: generalitet, annars: ambiguitet!
Han är pedagog.
Hon är pedagog.
(=> generalitet)
Kungen har en huvuddekoration på huvudet.
??Pojken har en huvuddekoration i fickan.
(=> ambiguitet)
Olika test att skilja generalitet
från ambiguitet
3. Det logiska testet
*Han är lärare men inte en lärare.
(samma betydelse – generalitet)
Detta är en fil men inte en fil.
(olika betydelser – ambiguitet)
Problem: Ibland ger olika test
olika resultat
• logiska testet:
Detta är ett fönster (fönsterram) men inte ett
fönster (fönsterglass).
=> ambiguitet?
• ”identity of sense anafora” testet:
Kungens krona liknar trädets 0 – båda är riktigt
vackra!
=> generalitet?
Lexikala relationer
• Homonymi: får (subst.) - får (verb)
• Polysemi: spika (en spik) - spika (en
avhandling)
– Talares intuitioner om ”besläktning” (inte
normativa, så det är svårt att vara överens)
– Etymologi (historiska processer): gay
– Jämförelse mellan språk? (t ex mål : goal,
meal)
• Synonymi: pojke – kille…
– Finns det ”fullständiga” synonymer?
Lexikala relationer
• Antonymi
– Binära motsatser:
levande – död, man – kvinna
– Gradmotsatser: vacker - ful
– Reverser (omvändbara riktningar):
komma – gå, upp – ner
– Konverser (omvändbara relationer): X över Y
– Y under X, X förälder till Y – Y barn till X
– Ko-hyponymer: abbore, gädda, lax, sik,
öring, mört… (”taxonomic systers”)
Lexikala relationer
• Hyponymi: djur – fisk – abbore
Hyperonym/hyponym (vilken sorts relation?)
• Meronymi: kropp – huvud – hår (inte
transitiva, till skillnad från hyponymi)
• Avledningar
– Tillstånd-Inkoativ: öppen - öppnas
– Tillstånd-Kausativ: öppen - öppna
– Tillstånd-Resultativ: öppen – öppnad
Finns det universella (förspråkliga)
färgbegrepp? Ja!
Berlin & Kay (1969): universell hierarki för ”basic color
terms”: enkla (basala) färgord
•
•
•
•
ett lexem; (blå men INTE blågrön)
inte hyponym (grön men INTE turkos)
obegränsad användning (gul men INTE blond)
inte baserad på meronymi (gul INTE guld)
VIT
SVART
< RÖD <
GRÖN
LILA
GUL
< BLÅ < BRUN < ROSA
GRÅ
ORANGE
Finns det universella (förspråkliga)
färgbegrepp? Ja!
• Rosch (=Heider) (1972): studier av dani (ett
Papa Nya Guinea språk): två basala färgtermer
– talare av dani och engelska gör liknande
kategoriseringar av färg i icke-språkliga test
– när Dani lär sig engelska färgtermer, väljer de samma
bästa exemplar som engelska talare
• Kay & McDaniel (1978), Lakoff (1987): ”de
bästa” exemplaren motsvarar fysiologiskt
bestämda ”känsliga punkter” i färgseende
Finns det universella (förspråkliga)
färgbegrepp? Nja…
• Roberson, Davies, Davidoff (2000)
• Roberson, Davidoff, Davies & Shapiro (2005)
• Roschs resultat stämmer inte riktigt:
kategoriseringarna som dani talare gjorde
stämde bättre med deras benämningar, och de
engelska kategoriseringar med sina talares
benämningar - än med varandra
Finns det universella (förspråkliga)
färgbegrepp? Nja…
• Roberson et al. jämförde 2 olika språk med 5 ”basala”
färgtermer: himba (Nambia), berinmo (Papa Nya
Guinea) och med engelska:
– Ganska stor individuell variation, särskilt om ”de bästa
exemplen”
– De ”bästa exemplen” stämmer inte med engelska bästa
exempel
– Olika språkliga kategoriseringar som ”skär” i varandra
– Överensstämmelse med icke-språkliga minnestest
– Kategorisk perception! (Vilka 2 av 3 är mest lika?) Gränserna
(och inte ”prototyperna”) mellan färgtermerna var viktigaste
faktorn.
Finns det universella (förspråkliga)
färgbegrepp? Nja…
•
VIT
SVART
Den berömda hierarkin:
< RÖD < GUL
GRÖN
< BLÅ <
BRUN
<
LILA
ROSA
GRÅ
ORANG
(1) Felaktigt benämnda termer: Ljus / Mörk…
(2) ”Röd” uppkommer pga. ekologisk signifikans: blod…
(3) Nya termer uppkommer ”vid behov” (miljöfaktorer) och
tänjer den semantiska rymden
(4) Dock, allmänt kognitivt villkor: färgbegrepp måste
utgöra ”sammanhängande regioner”
Slutatser
• Sturkturalistisk semantik (och strukturalism i allmänhet)
satte (spårklig) struktur i piedestall
• Paradoxallt, den både avgränsade sig från filosofi och
psykologi, och fällde (alltför) starka påstående om
språkets dominans över tänkande och ”verklighet”
• Den ansågs länge uträknat, men många av dess insikter
har återupptäkts (t ex Wordnet, att ”lexikonet” är snarrare
nät en lista), hierakiska strukturer av typer osv.
• Och nyare (psykologisk) forskning ger den viss
återupprätelse.
(Men känslorna i debatterna är starka!)