Transcript Framtidens lärare bildrapport

Lärandet och läraren 2031
En studie om lärare och lärande i framtiden
FUTURE
STRATEGY
ACTION
Researchbased
foresight
Futurebased
strategy
Strategy
enforcement
Läraren i ett historiskt perspektiv
Modell för att förstå lärarrollens förändring
ORGANISATIONEN
LÄRARROLLEN
KUNSKAPEN
METODEN
Från förälder till förmedlare
ÖVERLEVA
DAGEN
STORFAMILJ
KYRKA OCH STAT
FÖRÄLDER
FÖRMEDLARE
IMITATION
MUNTLIG ÖVERFÖRING
TJÄNA KYRKAN
OCH STATEN
LÄSNING
AV TEXT
Från förmedlare till möjliggörare
TJÄNA KYRKAN
OCH STATEN
KYRKA OCH STAT
SKOLVÄSENDE
FÖRMEDLARE
MÖJLIGGÖRARE
LÄSNING
AV TEXT
FORMA
FRAMTIDEN
PROGRESSIV
PEDAGOGIK
Paradigmskifte på skolarenan
Nytt paradigm
Globala tankesamhället
Ny gymnasieskola
Vikande resultat
Omvandlingsskede
Ny skollag
Färre med behörighet
Ökad mångfald Ny lärarutbildning
Ungdomsarbetslöshet
Sjunkande status
Lärarbrist
Ökad konkurrens Ny läroplan
om elever
Dagens situation
Ordningsproblem
Ny rektorsutbildning
Gammalt paradigm
Förlorat kunskapsmonopol!
Industrisamhället
I väntan på en ny vår
Läraren i en cyklisk historieskrivning
Framtiden är inte helt säker och endast
delvis påverkbar
Max maktkoncentration
Socialarbetaren
Starkt samhälle
Fokus på det inre
Cynisk kultur Ca: 1985
Passionerad kultur
FULLÄNDAREN
Framtiden är säker
Sommar
Höst
Framtiden är oviss
och opåverkbar
INDIVIDUTVECKLAREN
Ca: 1965
Framtiden är påverkbar
Vår
Kortsiktighet
Långsiktighet
Ingenjören
SAMHÄLLSBYGGAREN
Entreprenören
Vinter
LEDAREN
Ca: 2005-2010?
Max maktdelning Famlande efter
historien
Stark individ
Ca: 1945
2025?
Praktisk kultur
Framtiden extremt oviss och helt
opåverkbar
Trender i en ny tid
Sex trender i en ny tid
 1. Snabbare teknikutveckling och teknikspridning
 2. Neurovetenskap tar sig in i pedagogikens värld
 3. Från kortsiktig ekonomi till långsiktig hållbarhet
 4. Näringslivet globaliseras i högre konkurrens
 5. Tankekraft – framtidens konkurrensfaktor
 6. Tuffare offentlig ekonomi
Trendernas påverkan på lärandet
TUFFARE OFFENTLIG
EKONOMI
Krav på högre effektivitet
ORGANISERING
Ökad styrning och kontroll
Krav på högre effektivitet
ÖKAT FOKUS PÅ
HÅLLBARHET
Krav på innehåll
Möjlighet att ge
högre effektivitet
och flexibilitet
LÄRARENS
ROLL?
Möjlighet att ge
högre effektivitet
TEKNISK
UTVECKLING
KUNSKAPSINNEHÅLL
Krav på
anpassning
NEUROVETENSKAP
METOD
NÄRINGSLIVETS
UTVECKLING
TANKEPRODUKTIVITET
Krav på
anpassning
Fem knutar på vägen mot
framtidens lärande och lärare
Lärarnas status är låg
50%
46%
45%
42%
40%
40%
36%
35%
30%
27%
27%
25%
"Lärare är en yrkesgrupp med
hög status i Sverige"
20%
20%
15%
12%
5%
9%
8%
10%
9%
5%
Lä
t
Al
lm
än
he
r
ev
e
El
nt
er
ra
r
st
u
sc
h
in
g
tn
va
l
Fö
r
de
ef
er
re
r
to
R
ek
Lä
ra
re
0%
"Folk i allmänhet uppfattar
Sveriges lärarkår som
kompetent"
Lärarna har bra självfärtroende
LÄRARE: "Jag är en mycket kompetent lärare"
95%
REKTORER: "Lärarna på skolan där jag
arbetar är mycket kompetenta"
95%
FÖRVALTNINGSCHEFER: "Lärarna i
kommunen där jag arbetar är mycket
kompetenta"
87%
ELEVER: "Mina lärare är generellt mycket
kompetenta"
70%
LÄRARSTUDENTER: "Jag kommer att bli en
mycket kompetent lärare"
ALLMÄNHET: "Sveriges lärarkår är kompetent"
94%
46%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100%
Knut 1: Lärarens status är låg. Lärarna har
bra självförtroende men dålig självkänsla
Allmänhet och elever delar inte bilden av
lärarnas förträfflighet
Hur viktiga tycker du följande uppgifter är
för läraren?
I INDIVIDENS TJÄNST
I SAMHÄLLETS TJÄNST
 Ge grundläggande färdigheter,
som att läsa, skriva och räkna
 Fostra självständiga och
självständigt tänkande
individer
 Ge förutsättningar för att
kunna förstå och klara
vardagslivet som vuxna
 Ge en bred allmänbildning
 Ge förutsättningar för ett liv
som trygga och harmoniska
individer
 Förse Sverige med
toppkompetens
 Uppmuntra elever till
företagsamhet och
entreprenörskap
 Öka Sveriges konkurrenskraft
 Skapa sammanhållning i det
svenska samhället
 Fostra aktiva demokratiska
individer
Lärarens 5 viktigaste uppgifter
Sorterat efter hur stor andel som tycker uppgiften är “helt
avgörande”
Lärare
Rektorer
Förvaltnings Lärarchefer
studenter
Elever
Att ge grundläggande
kunskaper och
färdigheter som att läsa,
skriva och räkna
Att ge grundläggande
kunskaper och
färdigheter som att läsa,
skriva och räkna
Att ge grundläggande
kunskaper och
färdigheter som att läsa,
skriva och räkna
Att ge grundläggande
kunskaper och
färdigheter som att läsa,
skriva och räkna
Att ge grundläggande
kunskaper och
färdigheter som att läsa,
skriva och räkna
Fostra självständiga och
självständigt tänkande
individer
Fostra självständiga och
självständigt tänkande
individer
Fostra aktiva
demokratiska
medborgare
Fostra självständiga och
självständigt tänkande
individer
Fostra självständiga och
självständigt tänkande
individer
Ge förutsättningar för ett
liv som trygga och
harmoniska individer
Fostra aktiva
demokratiska
medborgare
Fostra självständiga och
självständigt tänkande
individer
Lära elever att
samarbeta och
samverka
Att se till att ingen
hamnar på efterkälken
Ge förutsättningar för att
kunna förstå och klara
av vardagslivet som
vuxna
Lära elever att
samarbeta och
samverka
Träna elever i kritiskt
tänkande
Träna elever i kritiskt
tänkande
Ge en bred
allmänbildning
Lära elever att
samarbeta och
samverka
Ge förutsättningar för ett
liv som trygga och
harmoniska individer
Ge förutsättningar för ett
liv som trygga och
harmoniska individer
Ge förutsättningar för ett
liv som trygga och
harmoniska individer
Lära elever att
samarbeta och
samverka
Lärarens 5 minst viktiga uppgifter
Sorterat efter hur stor andel som tycker uppgiften är “helt
avgörande”
Lärare
Rektorer
Förvaltnings Lärarchefer
studenter
Elever
Lära elever hantera
stora
informationsmängder
Uppmuntra till
företagsamhet och
entreprenörskap
Uppmuntra till
företagsamhet och
entreprenörskap
Lära elever hantera
stora
informationsmängder
Förse Sverige med
toppkompetens
Ge kunskaper om vår
egen tradition och vårt
kulturarv
Skapa sammanhållning i
det svenska samhället
Förse Sverige med
toppkompetens
Ge kunskaper om vår
egen tradition och vårt
kulturarv
Skapa sammanhållning i
det svenska samhället
Förse Sverige med
toppkompetens
Förse Sverige med
toppkompetens
Öka Sveriges
konkurrenskraft
Uppmuntra till
företagsamhet och
entreprenörskap
Fostra aktiva
demokratiska
medborgare
Uppmuntra till
företagsamhet och
entreprenörskap
Öka Sveriges
konkurrenskraft
Skapa sammanhållning i
det svenska samhället
Förse Sverige med
toppkompetens
Öka Sveriges
konkurrenskraft
Öka Sveriges
konkurrenskraft
Ge kunskaper om vår
egen tradition och vårt
kulturarv
Ge kunskaper om vår
egen tradition och vårt
kulturarv
Öka Sveriges
konkurrenskraft
Ge kunskaper om vår
egen tradition och vårt
kulturarv
Knut 2: Starkt fokus på individen
I en tid med ökade krav på internationell
konkurrenskraft
Hur utvecklas lärandet mot
2031?
Enligt elever…
“Jag tror att lärandet kommer bli mycket
mer digitalt, vilket jag tror är bra då det är
ett enkelt sätt att få mer information och
större mängder”
“Det finns inga lärare, allt är digitalt <--- Pessimist”
TEKNISKT
...IT vara en naturlig del av
all pedagogik
LÄRARSTUDENTER
...elitskolor vara vanligt
förekommande
LÄRARE
FÖRVALTNINGSCHEFER
REKTORER
...olika typer av spel vara en
naturlig del av allt lärande
...vad som lärs ut vara starkt
styrt av arbetsmarknadens
...lärandet i betydligt högre
behov
utsträckning gå ut på a
eleven ska kunna hantera
stora mängder informa on
och informa onsflöden
KOLLEKTIV
...socioekonomisk bakgrund
ha betydlig större inverkan
på elevers förmåga ll
lärande än idag
...lärandet vara skräddarsy
för varje individ
...lärandet vara anpassat
e er neurovetenskaplig
forskning om hjärnans
funk on
...lärandet ske oberoende av
ålder och istället beroende
av kunskapsnivå
INDIVID
...det vara vik gt a göra
lärandet ll en stark
upplevelse för eleven
...lärandet vara
platsoberoende
...det vara betydligt vik gare
a lära elever det sociala
samspelet mellan människor
SOCIALT
...skolans ansvar a vara en
plats för fysiska möten
mellan människor vara
betydligt större än idag
Lärande 2031: mest sannolikt
Sorterat efter hur stor andel som tror att detta karaktäriserar
lärandet år 2031. År 2031 kommer…
Lärare
Rektorer
Förvaltningschefer
Lärarstudenter
IT vara en naturlig del av all
pedagogik
IT vara en naturlig del av all
pedagogik
IT vara en naturlig del av all
pedagogik
IT vara en naturlig del av all
pedagogik
lärandet i betydligt högre
utsträckning gå ut på att eleven
ska kunna hantera stora
mängder information och
informationsflöden
det vara viktigt att göra lärandet
till en stark upplevelse för
eleven
det vara viktigt att göra lärandet
till en stark upplevelse för
eleven
lärandet i betydligt högre
utsträckning gå ut på att eleven
ska kunna hantera stora
mängder information och
informationsflöden
det vara viktigt att göra lärandet
till en stark upplevelse för
eleven
lärandet i betydligt högre
utsträckning gå ut på att eleven
ska kunna hantera stora
mängder information och
informationsflöden
lärandet i betydligt högre
utsträckning gå ut på att eleven
ska kunna hantera stora
mängder information och
informationsflöden
det vara viktigt att göra lärandet
till en stark upplevelse för
eleven
det vara betydligt viktigare att
lära elever det sociala
samspelet mellan människor
det vara betydligt viktigare att
lära elever det sociala
samspelet mellan människor
lärandet vara skräddarsytt för
varje individ
olika typer av spel vara en
naturlig del av alt lärande
elitskolor vara vanligt
förekommande
lärandet vara skräddarsytt för
varje individ
olika typer av spel vara en
naturlig del av alt lärande
det vara betydligt viktigare att
lära elever det sociala
samspelet mellan människor
Digital kompetens i skolan – 2011
42%
39%
42%
av lärarna tycker
inte att de har
tillräcklig ITkompetens för det
pedagogiska
arbetet
av rektorerna
tycker inte att de
har tillräcklig ITkompetens för det
pedagogiska
arbetet
av eleverna tycker
inte att lärarna är
tillräckligt bra på IT
för att använda det
i undervisningen på
ett bra sätt
Neurovetenskapligt genombrott?
“Vi ser en sammansmältning av
kunskap från neurovetenskap,
psykologi, pedagogik och
informationsteknologi som
kommer ge upphov till en ny era
för lärandet…
…pedagogiken lever fortfarande
mycket av ett eget liv”
Torkel Klingberg
Knut 3: Banbytande utveckling inom
teknik och neurovetenskap
Utvecklingen är långt från pedagogikens
värld
Någonannanismen och makten om
lärarrollens framtid
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
"Det är först och främst
lärarna själva som har
makten att utforma
framtidens lärarroll"
"Det är först och främst
andra aktörer än lärarna
som har makten att
utforma framtidens
lärarroll"
Knut 4: Ledning och lärare oeniga om
vem som har makten att förändra
Någonannanism och trögrörlighet
En bra lärare enligt gymnasieelever är…
Framtidens möjliga lärarroller
Baserat på resultat från expertseminarium och lärarworkshops
 Läraren som coach: Någon som i dialog med eleverna stödjer dem i deras egna
lärande
 Läraren som organisatör: Någon som sköter organisation och administration kring
lärande
 Läraren som representant för det mänskliga: Någon som lär ut vad det innebär att
vara människa i en digitaliserad värld
 Läraren som flödeshanterare: Någon som behärskar informationslandskapet och
hjälper elever att utvinna mening i stora mängder information
 Läraren som metodutvecklare: Någon som är kontinuerligt uppdaterad på den
senaste forskningen och utvecklar metoder för lärande
 Läraren som pedagogisk ledare: Någon som hjälper andra lärare att
kompetensutvecklas
 Läraren som värdegrundens upprätthållare: Någon som ser till att värdegrunden
samhället vilar på upprätthålls
 Läraren som ämnesspecialist: Någon som har djupa kunskaper om ett ämne och
förmedlar dessa till eleverna
Framtidens möjliga lärarroller, forts.
 Läraren som lagspelare: Någon som i tätt samarbete med andra lärare och
aktörer utformar undervisningen
 Läraren som teknikexpert: Någon som är kontinuerligt uppdaterad på den
senaste tekniken och hur den kan användas i undervisningen
 Läraren som superinspiratör: Någon som har en stark entusiasmerande förmåga
att väcka intresse hos eleverna
 Läraren som match maker: Någon som matchar varje elevs kunskaper och
färdigheter med arbetslivets möjligheter
 Läraren som processledare: Någon som lär elever metoder, tillvägagångssätt
och processer för lärande
 Läraren som terapeut: Någon som hjälper elever att hantera med- och motgångar
i livet
 Läraren som utmanare: Någon som får elever att överträffa sig själva och
spränga sina gränser
Det troliga är också önskvärt – läraren
ska bli ledare
Troliga och önskvärda lärarroller enligt lärare
100%
Utmanare ProcessledareCoach
Superinspiratör
Lagspelare
Värdegrundens
Ämnesspecialist upprätthållare
Representant för det
Metodutvecklare
mänskligaFlödeshanterare
ÖNSKVÄRT
90%
80%
Pedagogisk ledare
70%
Teknikexpert
60%
Match maker
50%
Organisatör
Terapeut
40%
40%
50%
60%
70%
TROLIGT
80%
90%
100%
Kravlös
Krävande
Tränaren en vinnande ledartyp
Stenhjärtat
Tränaren
Den
abdikerade
Curlingchefen
Lomhörd
Lyhörd
Källa: Kairos Future
Konsten att leda unga
Knut 5: Läraren ska ha många (fler) roller
i framtiden
Arbetsbördan upplevs redan idag som för
hög
Framtidens lärare: mot ett mer
specialiserat yrke
Färre ansvarsområden?
“År 2031 kommer färre ansvarsområden ligga på läraryrket än idag”
100%
90%
Lärare
ÖNSKVÄRT
80%
Lärarstudenter
70%
Rektorer
Förvaltningschefer
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
TROLIGT
60%
70%
80%
90%
100%
Fler ansvarsområden?
“År 2031 kommer fler ansvarsområden ligga på läraryrket än idag”
100%
90%
ÖNSKVÄRT
80%
70%
60%
50%
40%
30%
Rektorer
Förvaltningschefer
20%
10%
Lärarstudenter
Lärare
0%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
TROLIGT
60%
70%
80%
90%
100%
Specialisering?
“År 2031 kommer det finnas fler specialiserade läraryrken än idag
(som har färre och mer avgränsade ansvarsområden)”
100%
90%
ÖNSKVÄRT
80%
Lärare
Lärarstudenter
Rektorer
Förvaltningschefer
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
TROLIGT
60%
70%
80%
90%
100%
Fem nya läraryrken
 Ämnestränaren
 Ämnesledaren
 Superinspiratören
 Mentorn
 Metodutvecklaren
 Morgondagens rekrytering: anställ för väl sammansatta team av
specialister
Sammanfattande slutsaster
Huvudsakliga slutsatser
 Skolan befinner sig i ett paradigmskifte, där man tillsammans med övriga samhället befinner
sig i en turbulent omvandlingsfas från industrisamhälle till globalt tankesamhälle. Detta faktum
sätter ramen för lärandet och lärarens utveckling
 Sex tunga trender påverkar framtidens lärande och lärare: Teknikutveckling,
neurovetenskapliga framsteg, näringslivets internationalisering, omställning från kortsiktig
ekonomi till långsiktig hållbarhet, samt tankekraft som ny konkurrensfaktor och tuffare offentlig
ekonomi
 Fem knutar hindrar utvecklingen för läraren och lärande: Lärarens självbild är något
snedvriden, dagens skola kan få svårt att möta krav på internationell konkurrenskraft, teknik och
neurovetenskap ligger långt från pedagogiken, idealet om en mångfacetterad lärarroll rimmar illa
med lärarnas upplevda arbetsbörda. Dessutom präglas skolans aktörer av någonannanism
beträffande synen på vem som sitter på makt att förändra.
 Specialisering kan vara en väg framåt. Ett system där fler lärarroller existerar i en
nätverksorganisation kan göra skolan mer effektiv och bättre på att anpassa lärandet för varje
individ. Specialisering av lärarrollen kan vara en början till att börja lösa upp knutarna.
 Fem yrken i ett specialiserat nätverk. I ett specialiserat läronätverk finns fem huvudsakliga
tänkbara läraryrken: ämnestränare, ämnesledare, superinspiratör, mentor och metodutvecklare.
 Rekryterare bör ställa om till att leta efter sammansättningar av specialister, snarare än att
försöka hitta lärare som är bra på allt.
Epilog: fyra scenarier för lärandet
och läraren mot 2031
Scenariokors mot 2031
MYCKET NEURO-TEKNIK
LÄROFABRIKEN
LÄROLABBET
TOP DOWN
BOTTOM UP
LÄROVERKET
LÄRONÄTVERKET
LITE NEURO-TEKNIK
Lärarroller i scenariokorset
MYCKET NEURO-TEKNIK
LÄROFABRIKEN
TOP DOWN
Match maker
Teknikexpert
Värdegrundens
Upprätthållare
Metodutvecklaren
LÄROLABBET
Teknikexpert
Representant för det mänskliga
Terapeut
Flödeshanterare
Coach
BOTTOM UP
LÄROVERKET
LÄRONÄTVERKET
Ämnespecialist
Organisatör
Match maker
Värdegrundens
Upprätthållare
Match maker
Coach
Superinspiratör
Lagspelare
Utmanare
Metodutvecklare
Pedagogisk ledare
Ämnesspecialist
LITE NEURO-TEKNIK
Ny vår eller fast sensommaren?
R
Ä
L
D
N
A
ET
SOCIOLOGI
EKONOMI
TEKNIK
BIOLOGI
E
D
AN ?
T
Y EN
R
B G
N
IN
BA KL
C
EN VE
D T
U