Transcript Att göra: Nyhetsartikel

Att göra:
Nyhetsartikel
Hur och mall
Nyhetsartikeln
• Nyhetsartikeln brukar i regel delas upp i tre delar: rubrik, ingress &
brödtext
• Rubriken – väcka intresse för läsning. Rubriken helst ”aktiv” –
någon/något har gjort något. Exempel: ”Så enkelt kapas ditt
kontokort”, ”Panik i Stockholm efter snökaoset”.
• Ingressen – ”inledning av artikeln”. Oftast brukar det allra viktigaste
finnas i ingressen. Ingressen kan med fördel svara på frågorna: när,
var, hur, varför? Alternativt: intressant påstående eller citat.
• Brödtext – Den längsta delen i en nyhetsartikel. Här ska själva
historien berättas. Ett bra sätt att skriva nyhetsartikeln på är att ta
det viktigaste först, sen fylla på med bakgrund, citat och mindre
viktiga detaljer.
• En nyhetsartikel kan också innehålla mellanrubriker. Då för att lätta
upp textmassan och göra den som läser mer intresserad av att
fortsätta.
Nyhetsartikeln
• Brödtext – Den längsta delen i en nyhetsartikel. Här ska själva
historien berättas. Ett bra sätt att skriva nyhetsartikeln på är
att ta det viktigaste först, sen fylla på med bakgrund, citat och
mindre viktiga detaljer.
• En nyhetsartikel kan också innehålla mellanrubriker. Då för att
lätta upp textmassan och göra den som läser mer intresserad
av att fortsätta.
• Adidas lanserar nya skor – anklagas för rasism – Rubrik!
•
Adidas nya sportskomodell har inte ens nått butikerna men har redan orsakat en protestvåg på nätet.
Anledningen är ”fotbojorna” som är fästa vid skorna – en accessoar många förknippar med slavhandel.
Ingress!
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•

Det var den 14 juni som Adidas publicerade en bild på skomodellen, JS Roundhouse Mids, på företagets Facebooksida.
Hade det inte varit för den orangefärgade accessoaren som påminner om fotbojor hade skorna kanske inte fått så
stor uppmärksamhet. Men på måndagskvällen hade nästan 2.500 kommentarer skrivits i anslutning till bilden.
En stor del av dessa handlar om huruvida skorna är rasistiska eller inte.
Uppenbarligen har många förknippat skorna med den historiska slavhandeln i USA och tagit illa vid sig. Vissa
uppmanar till och med andra att bojkotta Adidas.
"Jag är ett stort Adidas-fan, men dessa skor är bara fel på så många sätt och om ni börjar sälja dem i augusti
kommer jag att börja använda ett annat märke" skriver en Facebook-användare.
Andra tycker tvärtom att sådana reaktioner är överdrivna och menar att rasismanklagelserna säger mer om
personerna som ger uttryck för dem än om skorna i sig.
"Personligen har jag aldrig sett några bilder på slavar eller fångar som bär lila sneakers med kardborreband och
orangea plastfotbojor. Skaffa lite perspektiv, det är ingenting rasistiskt med ett par sneakers. Det irriterar mig att
vissa människor kan göra allt till en fråga om hudfärg", skriver en person.
Är skorna över huvud taget äkta? är också en fråga som har debatterats flitigt.
I ett uttalande till Huffington Post UK förnekar Adidas att skorna skulle ha något med slaveri att göra:
"Jeremy Scott är en ryktbar designer vars stil är udda och lättsam, och hans tidigare skomodeller för adidas
Originals har till exempel inkluderat pandahuvuden och Musse Pigg. Varje antydan om att det här är kopplat till
slaveri är lögnaktigt.” –
Brödtext!
Uppgift
• Ni ska göra en nyhetsrapportering av ”Det skvallrande hjärtat”,
som om den här historien har inträffat nyligen.
• Historien ska finnas med (jag ska kunna läsa det här om tre
månader och direkt förstå att det är utifrån ”Det skvallrande
hjärtat”)
• Personens erkännande ska finnas med (och vara citerat)
• Krydda gärna med detaljer: Är vårdaren känd sen tidigare? Hur
gammal är han/hon? Vad hade han/hon för motiv? Vad säger
dennes tidigare kollegor och familj? Vad har polisen att säga
om ärendet?
• Längden på denna artikel: minst ½ A4!
• Seriös rapportering!