Det praktiska genomförandet av svaveldirektivet

Download Report

Transcript Det praktiska genomförandet av svaveldirektivet

Svaveldirektivet
Monika Przedpelska Öström
Näringsdepartementet
Transportenheten
Grupp 2 Marknad och regelverk
Näringsdepartementet
Svaveldirektivet
• Antogs av ministerrådet 29 oktober 2012
• Träder ikraft 1 januari 2015 och 2020
• Inom svavelkontrollområdena, SECA,
skärps kraven på svavelhalten i bränsle
till 0,1 viktprocent.
• Utanför SECA skärps kraven på
svavelhalten i bränsle till 0,5 viktprocent.
Näringsdepartementet
Svavelkontrollområden i Europa
Näringsdepartementet
IMO
• År 2008 tog IMO ett paketbeslut med skärpta
gränsvärden för både kväveoxider- och
svavelutsläpp från fartyg.
• Inom SECA, skärps kraven på svavelhalten i
bränsle till 0,1 viktprocent from 2015
• Globalt skärps kraven på svavelhalt i bränsle till
0,5 viktprocent from 2020 alt. 2025
• Kraven på maximalt tillåtna utsläpp av NOx
skärps globalt i två steg. För områden som
utsetts som NECA skärps kraven ytterligare i ett
tredje steg. Det tredje steget omfattar endast
fartyg byggda från och med 2016 och framåt.
Näringsdepartementet
TIDSPLAN
• Bindande internationellt regelverk,
trädde i kraft 1/7 2010.
• 2010 – SECA 1,0 %
• 2012 – Global nivå: 3,5 %
• 2015 – SECA 0,1 %
• 2020 – Global nivå: 0,5 %
• 2025 0,5 % nivån kan skjutas upp om
bränslebrist skulle uppstå
• Alternativ teknik med samma effekt är
tillåten.
Näringsdepartementet
Överraskning ?
•
1967 – Svante Odén och
larmet om försurning
•
1970-talets stora miljöfråga de första kraven på
svavelrening 1972 –
Stockholmskonferensen
•
1977 – Konventionen om
långväga gränsöverskridande
luftföroreningar
•
•
•
•
•
•
•
•
1980-talet: Kända utsläpp och
deposition går inte ihop –
sjöfarten identifieras
•
•
1988/89 – Sverige och Norge
initierar arbete inom IMO
•
Näringsdepartementet
1997 – Första IMO-kraven
antogs
1999 – Svaveldirektivet
2001 – Takdirektivet
2005 Östersjön utpekas som
ett särskilt känsligt område
2005 – Svaveldirektivet
revideras
2006 – 2007 – SECA Östersjön
& Nordsjön, 1,5 % svavel
2008 – IMO:s skärpta krav
2012 - Svaveldirektivet
revideras
2015
Kostnader ?
• Konsekvensanalyser har gjorts av EU-kommissionen,
EMSA (Europeiska sjösäkerhetsbyrån) och
Sjöfartsverket.
Den senaste i september 2012 av SWECO.
• Studierna baserades på olika antaganden vilket givit olika
resultat rörande de förväntade kostnaderna av de nya
reglerna.
• Sammanfattningsvis visar de att de nya reglerna om
svavelhalter i marint bränsle är kostnadsdrivande för
redarna/transportköparna.
• Beräkningarna om framtida bränslepriser är mycket
osäkra varför det är omöjligt att i dagsläget förutspå
exakt hur stora kostnadsökningar reglerna förväntas leda
till.
• Att det föreligger risk för överflyttning av transporter
Näringsdepartementet
nämns i samtliga studier.
Följande slutsatser har dragits i de olika
analyserna:
•
•
•
•
•
•
•
Kostnaderna uppstår antingen i form av ökade driftskostnader
på grund av högre bränslekostnader eller
investeringskostnader i ny teknik.
Bränslekostnaderna bedöms öka med ca 40-60 % för
sjöfartsnäringen.
Kostnaden för installation av reningsutrustning bedöms bli 50 80 % lägre jämfört med en övergång till lågsvavlig olja.
De ökade kostnaderna kommer antingen betalas av
fartygsägarna eller - mer sannolikt - kanaliseras till
transportköparna.
Risk för överflyttning av transporter från närsjöfarten till andra
transportslag - inom vissa begränsade rutter och under vissa
bränsleprisscenarier. Medellånga rutter kommer sannolikt att
påverkas mer än korta och långa sträckor.
De nya reglerna torde drabba svensk basindustri särskilt tungt.
Fördelarna med beslutet är hälso- och miljövinster genom
bättre luftkvalitet.
Näringsdepartementet
Implementering av direktivet
• Effektiva kontrollsystem
• Sanktioner
Som ett exempel kan nämnas att ett medelstort
containerfartyg förbrukar ca 70-80 ton bränsle per
dygn (beroende på storlek och fart m.m.).
Merkostnaden för lågsvavligt bränsle (0,1 viktprocent)
jämfört med högsvavligt beräknas till 350 USD per
ton. Om ett sådant fartyg väljer att bryta mot
bestämmelserna skulle vinsten för rederiet således
uppgå till 24 500 – 28 000 USD per dygn.
Näringsdepartementet
Vad händer nu ?
•
•
•
•
•
Svavelförordningen ska uppdateras
Scrubbers/rökgastvätter
LNG
Metanol
TEN-ansökningar
1.
2.
3.
4.
LNG förstudie
Make a difference
Fjaril – LNG-bunkerbåt
Green bridge on Nordic Corridor (TrelleborgTravemunde)
On shore power supply (DFDS)
5.
• Fler TEN-ansökningar inför nästa call
Näringsdepartementet