Transcript Bilaga 4
Förstudie om lagstiftningen för 2014-09-24 särskilda persontransporter – Rådet för tillgänglighet och Tom Petersen användbarhet (RTAF) Uppdraget • Kartlägga fakta – nuläge och historik • Analysera den nuvarande lagstiftningen ur ett brukar- och myndighetsperspektiv • Göra jämförelser med goda lösningar i och erfarenheter ifrån vissa andra länder • Ange möjliga förbättringsområden Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 1 Samrådsprocess • Dialogmöten med funktionshinderorganisationer • Presentation och utbyten med branschen: • Svenska Färdtjänstföreningen • Svensk Kollektivtrafik och MERIT • SKL, förvaltningschefer på regionala kollektivtrafikmyndigheter • Trafikanalys vetenskapliga råd • Referensgrupp med branschexperter, tre möten • Tre konsultuppdrag: statistik, organisation, internationella regelverk • Trafikverket: goda exempel utomlands Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 2 Kartläggning av fakta Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 3 Kartläggning av fakta • Det finns officiell statistik om nyttjandet av färdtjänst och riksfärdtjänst, samt kostnader för dessa • Det finns ingen samlad statistik om nyttjandet eller produktionen av sjukresor och skolskjuts – endast om landstingens och kommunernas nettokostnader • Det har i några omgångar sedan 1998 gjorts uppföljningar av kommunernas överlåtelse av ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst till trafikhuvudman/regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 4 Kartläggning av fakta – färdtjänst och riksfärdtjänst • Ca hälften av alla kommuner hade våren 2013 överlåtit hela ansvaret på RKM – inklusive tillståndsgivning • Ytterligare ca 60 överlåter upphandling av trafik på RKM • I resterande ca 80 kommuner – däribland många större – sker ingen eller begränsad samordning med omkringliggande kommuner Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 5 Kartläggning av fakta – skolskjuts • De flesta skolresor försiggår i allmän kollektivtrafik • Stora regionala skillnader – lägre andel utanför storstadslänen • Skolskjuts i grundskola och särskola kan samordnas i upphandling av RKM på grund av 1. Obligatoriskt kommunalt ansvar enligt skollagen 2. Möjligheten finns inskriven i kollektivtrafiklagen • För resor till gymnasiet, förskola och förskoleklass finns inget trafikeringsansvar – kan då inte handlas upp av RKM Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 6 Kartläggning av fakta – sjukresor • Sjukvårdshuvudmännen har inget ansvar för trafik • Vissa landsting organiserar ändå trafik – exkluderar allmänheten • Både linjetrafik och beställningscentraler • Endast i län där RKM ligger i landstinget ensamt kan färdtjänst och sjukresor samordnas • Förutsatt att kommunerna har överlåtit ansvaret för färdtjänst på RKM • Strider annars mot LOU Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 7 Analys • Effektivitet • Resenärsperspektivet • Marknaders funktionssätt Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 8 Analys – effektivitet • Produktiviteten sjunker – färre resor till samma kostnad • Demografins utveckling i många landsbygdskommuner är en utmaning som kräver högre effektivitet • Det finns skalfördelar på flera nivåer att ”hämta hem” • I trafiken – fordonsflottan, flexiblare rutter, anropsstyrning • Samordning av skolskjuts, färdtjänst och sjukresor, samt mellan dessa och allmän kollektivtrafik • I beställningscentraler – bemanning i maxtimme, öppettider • Kompetens vid upphandling och verksamhetsutveckling • Kompetens vid kravställning av planeringssystem Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 9 Analys – effektivitet • Men… • Samordning ej juridiskt möjlig i många fall • Trafik som handlas upp av landsting och kommun får ej nyttjas av allmänheten • Problem uppstår med LOU i samband med • ett splittrat huvudmannaskap • frånvaron av trafikeringsansvar i vissa fall • Om all trafik är öppen för allmänheten kan LUF tillämpas vid upphandling Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 10 Effektivitet – att beakta vid samordning • Kommuner och RKM behöver förhandla sig fram till gemensamma regelverk • De största, mest välmående kommunerna har små incitament att samordna sig – RKM måste ta ”ledartröjan” • Mindre kommuner skulle gynnas mycket av att få del av centralorternas resurser, t.ex. fordonsflotta och BC • Fördelningen av investeringskostnader och besparingar mellan regionen och kommunerna • Förtroendefulla nätverk mellan de regionala och kommunala nivåerna är nödvändiga Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 11 Effektivitet – att beakta vid samordning • Samordning av resor har också negativa följder • Längre resor då flera resenärer ska hämtas upp • Längre, mer osäkra start- och väntetider • Reskedjor leder till byten, där man kan behöva ledsagning • Olycksfrekvensen kan öka när personer med funktionsnedsättning reser i allmän kollektivtrafik • Det samhällsekonomiska nettot måste betonas – planeringssystemen måste ta hänsyn till resenärernas tid • Samordningen med verksamheter vid dagcenter och sjukvård Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 12 Analys – resenärsperspektiv • Kvalitet och rättvisa • Kvalitet: chaufförens kompetens och ersättningar • Flexibilitet, kortare framförhållning • Olika grupper ställer olika krav på punktlighet, service och flexibilitet: • Arbetande, frekventa resenärer • Personal vid skolor, dagcenter och sjukvård • Sällanresenärer Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 13 Analys – resenärsperspektiv • Regional samordning förenklar och underlättar resandet • Rättvisa: villkor och priser harmoniseras inom län • Ökad rättssäkerhet med samma bedömning • Rättvisare villkor inom län – kvarstående skillnader mellan län • Distinktionen mellan olika trafikformer suddas ut – utrymme för mer flextrafik och närtrafik • Förenklar integrationen mellan allmänna och särskilda resor • Många funktionsnedsättningar är inte permanenta Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 14 Resenärsperspektivet – att beakta vid samordning • Komplettering av den lokala allmänna kollektivtrafiken • Hållplatser, gångvägar • Anpassning av fordon • Flextrafik • Kräver överenskommelser med kommunen och ev. extra resurser från RKM • Reskedjor ger ökade behov av ledsagning • Kvalitetsaspekterna en funktion av upphandlingspraxis – ersättningar och uppföljning – och inte av lagstiftning Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 15 Analys – marknaders funktionssätt • Beställningscentral – upphandling eller egen regi • Lokala hänsyn – närhet, kontroll, lokal taxi, arbetstillfällen • Ett privat företag på marknaden för renodlad BC-verksamhet • Upphandling: beställarkompetens • Större potential för utveckling av IT-system – liten marknad • Ny teknik och branschstandard – X2 AB • Integrerad anropsstyrd och linjelagd trafik • Nationell reseplanerare med betalfunktion • Fjärrundervisning kan minska behovet av skolskjuts i glesbygd Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 16 Marknadens funktionssätt – att beakta vid samordning • Koppling bryts till andra transportbehov i kommunerna: tjänsteresor, omsorg, hemtjänst • Risk för färre men större kontrakt vid upphandling – framtida konkurrens • Blandade storlekar och löptider, kombinatoriska anbud • Utmaningar: • IT-system som integrerar all trafik, optimerar m.a.p. samhällsekonomi • Betallösningar, visering etc. som fungerar överallt • Regionala trafikförsörjningsprogrammen, Transportstyrelsens tillsyn och marknadsövervakning Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 17 Förslag • Ansvar och ansvarsfördelning • Förutsättningar för upphandling • Resenärers behov och rättigheter • Gränsdragningar och definitioner • Jämförbar statistik • Utvecklade system Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 18 Ansvar och ansvarsfördelning • De restyper som det saknas trafikansvar för bör få det • Riksfärdtjänst • Sjukresor • Gymnasieresor • Förtydliga ansvaret för resor till dagcenter och rehabilitering (s.k. omsorgsresor), förskola och förskoleklass • All samordningsbar trafik bör flyttas till RKM på lite sikt • Även tillståndsprövning • Utredning av behoven kvar hos kommunen och sjukvården • Regionala trafikförsörjningsprogrammen Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 19 Förutsättningar för upphandling • Nya upphandlingsstödet • Mallar för utvärdering av kvalitetskriterier • Standardavtal finns redan (Svensk kollektivtrafik) • Begränsa upphandlingstvånget lokalt • Effekterna av nya upphandlingsdirektiven syns tidigast 2016 Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 20 Resenärers behov och rättigheter • Behovet under resan ska vara styrande • Inte ändamålet med den • Undanröja juridiska hinder för att kombinera resor med särskilt tillstånd och resor för allmänheten • Undantag för resenärer som inte kan resa med andra • Erkänn att det finns olika behov inom olika grupper av funktionsnedsättningar, och vid olika tidpunkter • Aktiva, arbetande eller studerande, med höga krav på tidspassning • Långsammare, med längre framförhållning, reser mer sällan, lägre krav • Regelverk eller guide för ledsagning Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 21 Gränsdragningar och definitioner • Resenärernas kostnader för restid, byten och väntetid måste beaktas – inte bara offentliga utgifter • För den enskilde: var slutar särskild transport och var börjar allmän? • I ett samordnat system, är det någon skillnad? • Revidera definitionen av linjetrafik i yrkestrafiklagen så att den även omfattar flextrafik – eller inför vid behov en ny kategori • Definition av taxitrafik? Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 22 Jämförbar statistik • Utveckla statistik • Skolskjutstillstånd • Sjukresor • Kvalitetsvariabler från planeringssystemen • Väntetider • ”Öppna jämförelser” för särskilda persontransporter (SKL)? Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 23 Utvecklade system • Vinnova-program tillsammans med branschen • System för trafikplanering, trafikledning och trafikövervakning, standardisering, betallösningar m.m. • Stora komplexa system – liten marknad • Exportidé! • Utveckla flextrafik med medelstora fordon • Positionerings- och kommunikationstjänster • Appar för beställning och återkoppling till huvudmannen • Börja använda ISA för uppföljning av förarnas körsätt Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 24 Principer för omreglering • Öka likvärdigheten för brukarna • med beaktande av skillnader i behov • Förenkla för brukare, trafikplanering och administration • Avlasta krympande primärkommuner • Minska sårbarheten • Genomför integreringen mellan trafikslag som avsågs i prop. 1996/97:115 (”trafikhuvudmannalagen”) • Stimulera näringslivet • transportsektorn och IT-branschen • Stimulera konkurrens och teknisk utveckling Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 25 Alternativ för implementering • Generös övergångsperiod för att • hinna förhandla fram gemensamma regelverk • utveckla och testa trafikplaneringssystem och register • Inrätta pilotlän • Rangordning av restyper • För att få med större kommuner: • Kompensation från RKM • Tillköp Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 26 Avslutande kommentarer • Aspekter på produktionen av särskilda persontransporter: • Tekniska • Juridiska • De juridiska – plus ekonomi! – utgör ramen för de tekniska • Olika möjligheter till anpassning av juridiken – vidare utredningar krävs Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter 27