Transcript Surveymetodik 732G04

Surveymetodik
732G04
Lärare: Ann-Charlotte (Lotta)
Hallberg
Kursupplägg
•
•
•
•
7 föreläsningar
4 lektioner
1 datorövning
Projektarbete om insamling och analys av
primärdata (3.5hp)
• Tentamen (4hp)
Kurslitteratur
• Huvudlitteratur
Räkna på urval! av Anders Nordgaard
• Rekommenderad bredvidläsning
Från datainsamling till rapport av Karin Dahmström
Examination
• Skriftlig tentamen 28 november
– Hjälpmedel: ”fusklapp” och miniräknare
• Aktivt deltagande i arbete och redovisning av
projektarbetet
Dagens föreläsning(ar)
• Introduktion till statistisk surveymetodik
• Repetition
–
–
–
–
–
Populationer, urval (stickprov)
Variabler (typer, skalor)
Diagram
Chitvå-test
Beskrivande mått
• Introduktion till projektet
Insamling av primärdata
Population och urval
• Målpopulation
Den population som vi vill undersöka
• Rampopulation
Den population som vi faktiskt kan undersöka
• Urvalsram
(Eventuellt) register över rampopulationen
• Urval
Urval av enheter från rampopulationen
• Urvalsenhet
De enheter man undersöker (ex individer, företag)
Variabler och Skalor
Diagram
Variabler: Kvalitativa eller Kvantitativa
• Nominalskala
• Ordinalskala
• Intervallskala
• Kvotskala
Diagram:
• Stapeldiagram
• Stolpdiagram
• Cirkeldiagram
• Histogram
Exempel
Företagshälsovården vid ett företag sänder ut en enkät där
de anställda bland annat får svara på frågan
Hur bedömer Du Din närmaste chefs ledaregenskaper?
( ) Mycket goda ( ) Ganska goda ( ) Varken bra eller dåliga
( ) Ganska dåliga ( ) Mycket dåliga
Resultaten sammanställs i följande tabell
Åsikt (x)
Mycket goda
Ganska goda
Varken bra eller dåliga
Ganska dåliga
Mycket dåliga
Totalt
Antal (f)
42
61
84
23
10
220
Att åskådliggöra fördelningen för en
kvalitativ variabel: stapeldiagram
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Mycket goda Ganska goda
Varken bra Ganska dåliga Mycket dåliga
eller dåliga
Alternativ metodik för att åskådliggöra
fördelningen för en kvalitativ variabel:
cirkeldiagram
Mycket goda
Ganska goda
Varken bra eller dåliga
Ganska dåliga
Mycket dåliga
5%
10%
38%
19%
28%
Exempel
En annan fråga på enkäten löd
Hur många dagar i veckan motionerar Du?
( ) Ingen ( ) 1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5 ( ) 6 ( ) 7
Resultaten sammanställs enligt
Antal dagar (x)
0
1
2
3
4
5
6
7
Totalt
Antal (f)
84
41
51
22
8
6
5
3
220
Andel (%)
38
19
23
10
4
3
2
1
100%
Att åskådliggöra fördelningen för en
diskret kvantitativ variabel:
stolpdiagram
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
0
1
2
3
4
5
Antal motionsdagar per vecka
Stolpdiagrammet är likt stapeldiagrammet, men ritas med smalare staplar
6
7
Exempel
Dygnsmedeltemperatur (grader Celsius) i centrala Linköping
under juli månad 2011.
Dag
1
2
3
4
5
6
7
Temp
20.9
20.7
19.1
16.6
18.7
19.8
19.1
Dag
8
9
10
11
12
13
14
Temp
19.2
18.6
18.4
17.3
17.8
16.0
14.7
Dag
15
16
17
18
19
20
21
Temp
16.1
16.7
18.2
15.6
18.7
19.0
18.6
Dag
22
23
24
25
26
27
28
Temp
19.7
20.1
17.0
19.1
18.4
18.4
20.8
Dag
29
30
31
Temp
20.1
19.0
19.9
Att åskådliggöra fördelningen för en
kvantitativ variabel: histogram
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
-15.9
16.0-16.9 17.0-17.9 18.0-18.9 19.0-19.9
Dygnsmedeltemperatur (grader Celsius)
20.0-
Tänk på att inte ”kapa” diagram!
Exempel
Vid ett experiment lät man 51 personer välja vilken av
tre informationsbroschyrer A, B eller C man fann mest
informativ och pålitlig. Följande resultat erhölls.
Broschyr
Antal personer (f)
A
13
B
21
C
17
Totalt
51
Finns det några skillnader i popularitet mellan
broschyrtyperna på 5% signifikansnivå?
Chitvå-test för analys av frekvenstabell
Krav:
• det råder oberoende mellan grupperna i tabellen. Innebörden i detta
är att samma element (person) endast får ingå i en grupp.
• max 20% av de förväntade frekvenserna är mindre än 5
• alla förväntade frekvenser är större än 1.
Steg 1: Välj signifikansnivå och formulera hypoteser
H0: Det finns inga skillnader i frekvens mellan grupperna
Ha: Det finns skillnader i frekvens mellan grupperna
Steg 2: Bestäm testvariabeln
𝑉
𝜒2 =
𝑖=1
𝑂𝑖 − 𝐸𝑖
𝐸𝑖
2
där V = antalet grupper i frekvenstabellen
Chitvåtest för analys av frekvenstabell
Steg 3: Ska vi tro på H0 eller Ha?
Om testvariabeln är större än
2
𝜒𝑉−1;𝛼
där V är antalet grupper i frekvenstabellen, förkastas H0.
Chitvå-test är alltid enkelsidiga åt höger!
Steg 4: Dra slutsats
Chitvåtest för analys av frekvenstabell
Minitab: Stat -> Tables -> Chi-Square Goodness-of-Fit
Test
Chart of Observed and Expected Values
Chart of Contribution to the Chi-Square Value by Category
Expected
Observed
20
0.9
Contributed Value
0.8
Value
15
10
0.7
0.6
0.5
0.4
0.3
0.2
5
0.1
0.0
0
Category
1
2
1
3
2
Category
Chi-Square Goodness-of-Fit Test for Observed Counts in Variable: C1
Category
1
2
3
N
51
DF
2
Observed
13
21
17
Chi-Sq
1.88235
Test
Proportion
0.333333
0.333333
0.333333
P-Value
0.390
Expected
17
17
17
Contribution
to Chi-Sq
0.941176
0.941176
0.000000
3
Exempel
Finns det ett samband mellan föräldrarnas politiska åskådning och
ens egen? Man drog ett OSU om 365 personer och frågade dels
om moderns, dels om ens egen politiska tillhörighet (vänster eller
höger). Följande resultat erhålles.
Modern vänster
Modern höger
Respondenten vänster
98
141
Respondenten höger
67
59
Går det att på 5% signifikansnivå att påvisa något samband mellan
respondenternas och föräldrarnas politiska åskådning?
Exempel (forts)
Respondenten vänster
Respondenten höger
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Modern vänster
Modern höger
Chitvåtest för korstabell
Krav:
• det råder oberoende mellan cellerna. Innebörden är att samma
element (person) inte får förekomma i flera celler i tabellen
• max 20% av de förväntade frekvenserna är mindre än 5
• alla förväntade frekvenser är större än 1
Steg 1: Välj signifikansnivå och formulera hypoteser
H0: Det finns inga skillnader i fördelning mellan grupperna
(alternativt: det finns inget samband mellan grupperna)
Ha: Det finns skillnader i fördelning mellan grupperna
(alternativt: det finns samband mellan grupperna)
Chitvåtest för korstabell
Steg 2: Beräkna testvariabeln
𝑊
𝜒2 =
𝑖=1
𝑂𝑖 − 𝐸𝑖
𝐸𝑖
2
där W = antalet celler i korstabellen (exklusive
marginalfrekvenser)
Steg 3: Ska vi tro på H0 eller Ha?
Om testvariabeln är större än
2
𝜒(𝑟−1)(𝑐−1);𝛼
där r är antalet rader i korstabellen och c är antalet kolumner,
förkastas H0. Kom ihåg att chitvå-test alltid är enkelsidiga åt höger!
Steg 4: Dra slutsats
Chitvåtest för korstabell
Minitab: Stat -> Tables -> Chi-Square Test
Chi-Square Test: C1; C2
Expected counts are printed below observed counts
Chi-Square contributions are printed below expected counts
C1
98
108.04
0.933
C2
141
130.96
0.770
Total
239
2
67
56.96
1.770
59
69.04
1.460
126
Total
165
200
365
1
Chi-Sq = 4.934; DF = 1; P-Value = 0.026
Krav för att använda chitvå-test
1. Oberoende
2. Max 20% av de förväntade frekvenserna < 5
3. Alla förväntade frekvenser > 1
Hur gör vi om inte dessa krav uppfylls?
Strategi 1: (Logisk) Sammanslagning
Exempel: Hur många träningspass i veckan genomför du?
0-2
3-4
5-6
7-
K
12 (9.68)
10 (12.58)
0 (2.90)
8 (4.84)
M
8 (10.32)
16 (13.42)
6 (3.10)
2 (5.16)
0-2
3-4
5-
K
12 (9.68)
10 (12.58)
8 (7.74)
M
8 (10.32)
16 (13.42)
8 (8.26)
Förväntade frekvenser inom parentes
Beskrivande mått för variabler
Beskrivande mått används för att sammanfatta en
variabels fördelning.
Exempel:
En population består av
8 socialdemokrater (kodat som 1)
10 moderater (2)
4 folkpartister (3)
1 miljöpartist (4)
Olika metoder används beroende på variabelns skala.
Variabler på nominalskala
•
•
•
•
Typvärde
Andelar
Konfidensintervall för andelar *
Hypotesprövning för andelar *
* = beräknas på olika sätt beroende på vilken
undersökningsdesign vi valt.
Variabler på ordinalskala
•
•
•
•
•
•
Median
Kvartiler
Kvartilavstånd
Andelar
Konfidensintervall för andelar *
Hypotesprövning för andelar *
* = beräknas på olika sätt beroende på vilken undersökningsdesign vi valt.
Kontinuerliga variabler
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Medelvärde
Standardavvikelse
Median
Kvartiler
Kvartilavstånd
Andelar
Konfidensintervall för medelvärde *
Konfidensintervall för andelar *
Hypotesprövning för medelvärde *
Hypotesprövning för andelar *
* = beräknas på olika sätt beroende på vilken undersökningsdesign vi valt.
Samband mellan variabler på nominalskala eller
ordinalskala dvs kvalitativa variabler
• Chitvå-test
Samband mellan kontinuerliga variabler
• Korrelationskoefficient
• Regressionsanalys
Projektarbete – insamling och analys
av primärdata: Syfte
Syfte: att träna i första hand planering men också
genomförande av en statistisk undersökning av den typ som
ofta används för att inskaffa underlag för beslut.
Tyngdpunkten i genomförandet ligger på
• konstruktion av frågeformulär
• bearbetning och analys av insamlade data (primärdata)
• rapportering (muntligt och skriftligt), särskilt
resultatredovisning i tabeller och diagram och tolkning av
dessa.
Projektet genomförs i grupper om 4-5 personer.
Projektarbete – insamling och analys
av primärdata: Tillvägagångssätt
• Definiera ett undersökningsproblem.
• Definiera målpopulation och översätt denna i en
rampopulation.
• Bestäm hur urvalet ska dras. För detta projekt krävs att få in
svar från 50 personer per gruppmedlem.
• Fundera över vilka data som behövs för att man ska kunna
besvara frågeställningarna och hur data ska bearbetas och
analyseras.
• Glöm ej att fundera över hur bortfall så långt som möjligt ska
undvikas, hur bortfallet kan undersökas och hur effekter av
det slutliga bortfallet ändå ska hanteras.
Projektarbete – insamling och analys
av primärdata: Tillvägagångssätt (forts)
• Konstruera frågeformulär. Frågeformuläret ska bestå av
omkring 12-15 frågor som är relevanta för problemområdet.
• Genomför datainsamling
• Genomför datorbearbetning av insamlade data. Använd
särskilt korstabellering (inklusive chitvå-test) och illustrativa
diagram, så att olika samband kan beskrivas och studeras. Det
kan också, beroende på undersökningsproblemet, vara
intressant att analysera samband mellan kvantitativa variabler
med hjälp av regressionsanalys.
• Skriv en rapport.
Projektarbete – insamling och
analys av primärdata: Rapport
I rapporten ska följande finnas
• formulering av undersökningsproblemet med kort
problembakgrund
• undersökningsplan
• enkäten
• faktiskt genomförd bearbetning och analys av
undersökningsdata med hjälp av tabeller, diagram och
beskrivande mått, liksom analyser med chitvå-test och
eventuellt regressionsanalys.
• något om hur bortfallet kan tänkas påverka resultaten
• slutsatser, där det är viktigt att tillse att frågeställningarna
i inledningen faktiskt besvaras.
Rapporten ska vara på ca 20 sidor plus bilagor.
Projektarbete – insamling och analys av
primärdata: Enkätseminarium
Under detta seminarium kommer enkäterna och dess frågor
att diskuteras.
Grupperna presenterar (väldigt) kort sitt
undersökningsproblem så att seminariedeltagarna blir
insatta i vad som ska undersökas, och därefter redovisas de
olika enkätfrågorna med tillhörande motiveringar.
Denna presentation görs med fördel med hjälp av
Powerpoint och beräknas ta ungefär 10 minuter per grupp.
Därefter kommenterar opponentgruppen enkäten och
slutligen får övriga deltagare komma med synpunkter.
De olika synpunkter som tas upp på detta seminarium tar
grupperna med sig och fortsätter utveckla sin enkät. När de
anser sig klara med enkäten skickas den till handledaren
(Lotta) för slutligt godkännande. Datainsamlingen får ej
påbörjas innan handledare godkänt enkäten!
Projektarbete – insamling och analys av
primärdata: Projektseminarium
Vid projektseminariet redogör varje arbetsgrupp för sitt arbete, och en
opponentgrupp kommer med synpunkter och därefter vidtar
diskussion.
• Respektive författargrupp redovisar sitt arbete under cirka 15
minuter. Enkäten samt viktiga tabeller och/eller diagram visas med
PowerPointstöd.
• Opponentgruppen ska noggrant ha läst igenom rapporten, reflekterat
över den och ska under opponeringen lyfta fram några viktiga
synpunkter.
• Härefter följer diskussion av arbetet med tyngdpunkt på metodfrågor
under ca 15 minuter. Opponentgruppen ska också skriftligen (ca en
sida) förse författare och lärare med sina synpunkter på rapporten,
och denna text överlämnas i samband med opponeringen.
Det råder obligatorisk närvaro vid projektseminariet och för att bli
godkänd på projektarbetet krävs aktivt deltagande i både redovisning
och opponering.
Projektarbete – insamling och analys av
primärdata: Tidplan
Hållpunkt
Moment
V 44 måndag

Projektintroduktion, gruppindelning.
V 44 tisdag

Gruppindelning definitiv. Inlämning av förslag till undersökningsproblem.
V 44 onsdag-torsdag



Definition av målpopulation och urvalsdesign klar.
Börja med frågeformuläret.
Datorlaboration om inmatning av enkätdata och analys av sådana.
V 44 fredag

Arbete med frågeformulär, inklusive pilotundersökning.
V 45 tisdag
Enkätseminarium. Enkäten skickas senast måndag 10:00 till:

opponentgruppen

Lärare [email protected]
V 45 torsdag - fredag
V 46 måndag - tisdag

Datainsamling
V 46


Sammanställning av inkomna frågeformulär: kodning och analys.
Rapportskrivning
V 47 tisdag
V 47 torsdag
Rapport klar! Skickas senast tisdag 12:00 till:

opponentgruppen

Lärare [email protected]

Seminarium med redovisning.
Om enkäter och enkätkonstruktion
• En enkätundersökning genomförs genom att till
slumpmässigt utvalda individer sprida ett frågeformulär med
i förväg konstruerade svarsalternativ för att sedan med
statistiska metoder bearbeta denna information och dra
slutsatser om populationen som stickprovet dragits ur.
• Data från en enkätundersökning är exempel på primärdata,
till skillnad från information som redan är insamlat, vilket
kallas sekundärdata.
• Viktiga begrepp är, precis som vanligt inom statistiken,
population och urval (stickprov): vi definierar en population
som vi önskar dra slutsatser om och drar sedan ett urval (om
inte populationen är så liten och välavgränsad att alla
individer i populationen kan undersökas.
• Resultaten från urvalet används för att dra slutsatser om
populationen.
• Även begreppet variabel spelar en stor roll: när vi genomför
en enkätundersökning betraktas varje fråga som en variabel.
Förberedelser
• Första steget i arbetet med en enkätundersökning är att
formulera undersökningens syfte och översätta detta
syfte i en problemformulering. Problemformuleringen kan
med fördel uttryckas i form av en punktlista med konkreta
men övergripande frågor. Problemformuleringen har en
nyckelroll vid konstruktion av enkäter.
• Nästa steg är att definiera målpopulation, den grupp av
individer som vi vill dra slutsatser om och omsätta
målpopulationen i en rampopulation, som utgörs av de
individer som vi faktiskt vet (åtminstone i teorin) att vi
kan få tag i.
• Vi väljer sedan en lämplig urvalsdesign (för mindre
undersökningar oftast OSU) för att ur rampopulationen
kunna göra ett stickprov som är så representativt för
målpopulationen som möjligt.
• Fundera på klusterurval, stratifierat urval eller OSU.
Enkätkonstruktion
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Inled enkäten med bakgrundsfrågor (ålder, kön och liknande).
Eftersträva enkelhet i frågorna: korta, koncisa frågor som är neutralt
formulerade.
Håll nere antalet frågor. För denna undersökning – omkring 12-15
frågor.
Se till att det finns svarsalternativ för samtliga tänkbara åsikter på
varje fråga.
Undvik att låta respondenten ”hoppa” för mycket i enkäten (av
typen Du som svarat ”Nej” på fråga 12, gå direkt till fråga 15).
Konstruera istället enkäten så att man successivt betar av
respondenterna efter hur de indelas av enkätfrågorna.
Undvik att be respondenten att rangordna svarsalternativ (frågor av
typen Sätt en etta på det tvättmedel du helst köper, en tvåa på det
som du näst helst köper och så vidare).
Avsluta gärna enkäten med en öppen fråga.
Följeinformation
Informera i introduktionsbrev (följebrev) eller i enkätens ingress alltid
om
• Vad undersökningen handlar om.
• Vem som har skickat enkäten (och på vems uppdrag).
• När enkäten senast ska besvaras.
• Varför det finns identifikationsnummer, om sådant finns.
Identifikationsnummer används ofta vid postenkäter, för att man ska
veta vilka som har besvarat enkäten och vilka som behöver få en
påminnelse.
• Var, när och hur man kan ta del av resultaten av undersökningen.
• Vem man ska vända sig till (namn och telefonnummer) om man har
frågor eller problem att fylla i enkäten. (Ej nödvändigt om
undersökningen genomförs genom på stan-urval).
Tänk i detta sammanhang på att aldrig utlova anonymitet i studien – för
det kan aldrig garanteras. Däremot kan och bör man se till att de ifyllda
enkäterna hanteras konfidentiellt och detta bör också framgå i
introduktionsbrevet eller ingressen.
Bortfallshantering
• Totalbortfall
När enkäten inte har besvarats alls. Totalbortfall inträffar på
grund av att respondenten inte har tid, vilja eller möjlighet att
besvara enkäten. Det kan också bero på problem med det
register som har använts, exempelvis genom att registret är
föråldrat så att den utvalda respondenten inte bor kvar på den
adress enkäten utsänts till och därmed aldrig får den.
• Partiellt bortfall
När en eller flera av frågorna på enkäten inte har besvarats
eller inte har besvarats korrekt. Partiellt bortfall inträffar
särskilt på känsliga frågor, exempelvis sådana som berör
respondentens ekonomi.
Bortfallshantering
Redan innan enkäten sänds ut finns det flera åtgärder som
kan vidtas för att minska bortfallet.
• Lägg mycket arbete på utformningen av
introduktionsbrevet och enkäten. Se till att layouten är
snygg och professionell.
• Se till att det finns tillräckligt med tid för respondenten att
besvara enkäten.
• Skicka ut minst en påminnelse.
• Ge en belöning om man svara på enkäten, t ex en trisslott.
Att lotta ut en belöning är inte tillåtet.
Hansen-Hurvitz bortfallsplan
Vid totalbortfall
•
•
•
Dra ett OSU (stickprovsstorleken bestäms av tid och ekonomi) bland de som
fått en enkät men inte svarat på den. Kontakta dessa respondenter på ett
annat sätt än det tidigare. Vanligt är att använda telefonintervju i detta steg.
För att spara tid kan man nöja sig med att bara ställa de viktigaste frågorna
till de respondenter som vi får kontakt med i denna fas.
Den stora frågan när det handlar om bortfall är kan bortfallet betraktas som
slumpmässigt? Genom att separat studera data från den ursprungliga
undersökningen och bortfallsuppföljningen kan vi utreda om det föreligger
några markanta skillnader mellan materialen eller om bortfallet kan
betraktas just som slumpmässigt.
Vi kan ta ett steg ytterligare genom att väga ihop resultaten från den
ursprungliga undersökningen och bortfallsuppföljningen. Detta görs genom
att använda metodik för stratifiering, där vi betraktar de som svarade i den
ursprungliga undersökningen som ett stratum och de som besvarade
bortfallsuppföljningen som ett annat stratum.
Substitution
Vid totalbortfall eller partiellt bortfall
• Om antalet svarande är så pass litet att ingen analys kan göras
kan man tillämpa substitution.
• Man fyller då på med respondenter som vill svara tills önskad
urvalsstorlek uppnåtts.
• Det inses att man därmed inte får reda på om bortfallet kan
betraktas som slumpmässigt: individer som tillhör den grupp
som av ett eller annat skäl inte vill besvara enkäten i första
urvalet kommer heller inte att vilja göra det vid
substitutionen.
• Det är därför viktigt att fundera över om urvalet efter
substitution kommer att vara representativt för
målpopulationen.
Kodning
Kodning innebär att översätta svarsalternativen på varje
fråga i sifferform, och att mata in dessa siffror i en statistisk
programvara i datorn. Den som kodar har stor frihet, men
även här kan några generella råd ges.
• Fundera på hur variabler ska kodas när enkäten
konstrueras och innan den lämnas ut.
• Börja sedan med att tilldela varje enkät ett löpnummer.
Detta löpnummer skrivs också in i första kolumnen i
programvaran.
• Arbetsbladet i den statistiska programvaran läggs sedan
upp på ett sådant sätt att varje kolumn innehåller en fråga
och varje rad en respondents enkätsvar.
I vissa fall upptar en fråga flera kolumner
Kodning av frågor med endast ett
tillåtet svarsalternativ
Exempel:
Vilken är Din huvudsakliga sysselsättning?
( ) Anställd
( ) Egen företagare
( ) Studerande
( ) Pensionär/långtidssjukskriven
( ) Arbetslös
( ) Annat, nämligen ………………
Vi har alltså att göra med en kvalitativ fråga (variabel) eftersom svarsalternativen ej fås i sifferform.
Frågan kodas med löpnummer 1, 2, 3, 4, 5 eller 6. Kommentarer skrivna under alternativet annat skrivs
in i en egen kolumn eller i ett separat dokument. Kommentarerna kan inte analyseras med statistiska
metoder men bör ändå sammanställas och presenteras i rapporten.
Innehar företaget F-skattesedel?
( ) Ja ( ) Nej
En sådan fråga kodas vanligen enligt
Ja = 1, Nej = 0
Om frågan dessutom skulle ha ett Vet ej-alternativ kodas detta exempelvis med 2.
Försök så långt det är möjligt att konstruera frågor med endast ett tillåtet svarsalternativ, för det är
denna typ av frågor som är enklast att analysera.
Kodning av frågor med flera tillåtna
svarsalternativ
Exempel:
Vilka av följande faktorer anser Du tala för internethandel? Fyll gärna i flera alternativ.
( ) Möjlighet att handla när och var som helst
( ) Lägre priser
( ) Enkelt att jämföra varor
( ) Tidsvinst
( ) Stort utbud av varor
( ) Bekvämt att få varorna hemkörda
( ) Annat, nämligen ……………………………
( ) Vet ej
• Eftersom flera svarsalternativ är tillåtna inses att kodning med
löpnummer ej skulle fungera. Lösningen är istället att låta varje
svarsalternativ utgöra en egen kolumn på arbetsbladet och om ett
specifikt alternativ är markerat kodas det som 1, annars som 0.
• Nackdelen med frågor med flera tillåtna svarsalternativ är att det är
svårt att göra några statistiska analyser, bortsett från diagram, av
resultaten. Frågor av denna typ bör därför så långt det är möjligt
undvikas.
Öppna frågor
Exempel:
Vad är Din månadsinkomst före skatt?
……………………………… kr
Skriv in resultaten på arbetsbladet som de är, men för analysernas skull är det
ofta nödvändigt att klassindela variabeln i efterhand. Alternativt:
Vad är Din månadsinkomst före skatt?
( ) Upp till 10 000 kr
( ) 10 001-20 000 kr
( ) 20 001-30 000 kr
( ) 30 001-40 000 kr
( ) 40 001-50 000 kr
( ) Mer än 50 000 kr
 Fördel: för respondenten mindre utelämnande att besvara en så pass
känslig fråga som inkomst med ett kryss i ett intervall än att faktiskt skriva
in den exakta summan
 Nackdel: på förhand kan det vara svårt att bestämma klassernas bredd och
att man därför råkar få väldigt många kryss i en enda klass, vilket försvårar
eller omöjliggör analys av korstabeller baserade på frågan.
Kodning av partiellt bortfall
Exempel:
Fråga 7: Använder Du internetbank?
( ) Ja
( ) Nej
Om Du svarade Nej på fråga 7, fortsätt till fråga 9. Om Du svarade Ja, fortsätt
till fråga 8.
Fråga 8: Hur länge har Du använt internetbank?
( ) Upp till 1 år
( ) 2-3 år
( ) 4-5 år
( ) 6 år eller fler
• Om svar saknas på en fråga där respondenten inte förutsätts svara
(legalt partiellt bortfall) sätts en speciell bortfallskod.
• Denna väljer man ofta som ett negativt tal som ligger långt borta från
de vanliga siffrorna man kodar med, ofta 99. Vid analys måste de
legala partiella bortfallen tas speciell hänsyn till, normalt genom att
de tas bort ur tabeller och diagram.
• Om svar saknas på en fråga där respondenten förutsätts svara
(illegalt partiellt bortfall) lämnas cellen tom eller . / *.
Statistisk bearbetning
1. Rita diagram över svarsfördelningen på varje
fråga.
Viktigt: ta hänsyn till vilken typ av fråga (variabel) det handlar om, eftersom
olika diagramtyper används för kvalitativa, diskreta kvantitativa och
kontinuerliga kvantitativa variabler.
2. Beräkna beskrivande mått för varje fråga.
Även här är det viktigt att hålla reda på vilken variabeltyp respektive fråga är av.
3. Sök samband.
Bilda korstabeller (kvalitativa variabler) eller beräkna
korrelationskoefficienten/gör regressionsanalys (kvantitativa variabler).
4. Bilda, där så är intressant, konfidensintervall
och genomför hypotesprövning.
Arbetsgång
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Formulera syfte och problemformulering samt genom att definiera
målpopulation och rampopulation.
Välj om undersökningen ska göras som en totalundersökning, där samtliga
enheter i populationen ska ingå, eller som en urvalsundersökning, i vilken
ett urval av enheter undersöks. Vi måste också välja urvalsstorlek och denna
bestäms framförallt av tillgänglig tid och budget.
Utforma enkäten.
Vi prövar nu vår enkät på ett litet antal försökspersoner – vi gör en så kallad
pilotundersökning. Korrigera enkäten efter vad som framkommer här.
Genomför datainsamling genom att skicka ut enkäten. Genomför
bortfallsuppföljning.
Koda in svaren i statistisk programvara.
Analysera resultaten utifrån syfte och problemformulering.
rapport.
Ge självkritik, genom att kritiskt betrakta ditt arbete och fundera över vad
som fungerade bra och vad som kunnat göras annorlunda eller kanske
bättre.