Transcript Psykiatri ESS 2014

Psykiatri
ESS 2014
RETTS© 2014
80. RETTS
- Nedstämdhet R45.2
- Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet)
- Emotionell labilitet
- Påtaglig hämning (emotionellt, motoriskt, kognitivt)
-Psykossymtom
- Social isolering
-Anhedoni (svårigheter att känna glädje, lust, intresse)
- Asteni (trötthet/uttröttbarhet, irritabilitet)
- Sömnstörning
- Nedsatt koncentration
- Viktförändring (viktnedgång, viktuppgång)
- Tendens till isolation
Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak.
Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom.
Nedstämdhet är den vanligaste orsaken till kontakt med psykiatrin. Symtom under
större delen av tiden under minst 2 v påverkan av samt nedsatt funktionsnivå talar
för en kliniskt signifikant depression. Minskat intresse, lust och glädje är vanligt.
Skuldkänslor, ambivalens, irritabilitet, energilöshet, sömnsvårigheter hör ofta till
bilden. Patienter med melankoliska symtom (uttalade hämning, sömnsvårigheter,
skuldkänslor, svår ångest, viktnedgång, likgiltighet, hopplöshet) ska prioriteras
p.g.a. hög suicidrisk. Samsjuklighet med missbruk ökar suicidrisken. Viktigt att
fastställa tidigare suicidförsök, ev bipolär sjukdom eller underliggande
psykossjukdom. Suicidriskbedömning ska genomföras på alla patienter.
Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om
drogpåverkan. Överväg lab: Enligt lokal rutin
Som ovan
Som ovan
Som ovan
RETTS 2014
Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet
använd ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv
och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak.
81. RETTS
- Mani/Hypomani F30.2
Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak.
Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom.
- Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet)
- Emotionell labilitet
- Sömnstörning
- Ökat talflöde, snabbt tankeförlopp
- Gränslöshet
- Riskfyllt beteende
- Desorientering/ konfusorisk
- Blandtillstånd (samtidig hypomani/ mani och
depression)
- Psykossymtom (särskilt paranoida och eller
hörselhallucinos)
Vid mani/ hypomani är grundstämningen övervägande förhöjd men
blandtillstånd dvs samtidig depressivitet är inte ovanligt. Patienten har ökat
självförtroende eller grandiositet, uppvisar rastlöshet, minskat sömnbehov,
ångest, snabbt tankeförlopp, ökad talflöde, distraherbarhet och
koncentrationssvårigheter. Vid mani är sjukdomsbilden mer uttalad, ofta saknas
sjukdomsinsikt och psykotiska symtom är vanligt. Ökad impulsivitet,
gränslöshet och brist på ”takt och ton” är vanligt. Som vid depression måste
samtidigt missbruk/abstinens uteslutas. Blandtillstånd har hög suicidrisk.
- Minskat sömnbehov
- Irritabilitet
- Lätt distraherbar
- Ökad impulsivitet
- Ökat talflöde
- Ökad social interaktion
- Ökad energi, upprymdhet
Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om
drogpåverkan. Överväg lab: Enligt lokal rutin
Som ovan
Som ovan
Som ovan
RETTS 2014
Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet
använd ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv
och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak.
82. RETTS
- Ångest F41.9
Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak.
Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom.
-Psykomotorisk agitation (oroligt beteende,
rastlöshet)
-Pågående panikattack
-Ångest/oro som påverkar vardagen
-Tvångstankar och/eller tvångshandlingar
-Somatiska och/ eller vegetativa symtom
-Emotionell labilitet
-Dissociation (overklighetskänsla beträffande sin
identitet eller omgivningen, förändrad
minnesfunktion (ex vis genom bortträngning)
- Irritabilitet
- Sömnstörning
- Ångest eller oro
- Lätt till måttlig nedstämdhet
Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om
drogpåverkan, Överväg lab: Enligt lokal rutin
Som ovan
Som ovan
Som ovan
RETTS 2014
Ångest/oro kan begränsa patientens funktionsnivå, särskilt paniksyndrom, social
fobi och tvångssyndrom. Samtliga tillstånd kan leda till sekundära mer ihållande
ångestsymtom och sömnstörningar. Inte sällan utvecklar patienten även lätt till
måttliga depressiva symtom. Panikattack är den vanligaste orsaken till ett
akutbesök.. Patienten upplever stort obehag då symtomen debuterar till synes
utan orsak inom några minuter och går över av sig själv efter en stund och då
försvinner symtomen. Symtom som ses är hjärtklappning, svettning, darrning
skakning, hyperventilation, kvävningskänsla, smärta eller obehag i bröstet/magen,
rädsla att mista kontrollen eller ”bli tokig” samt dödsskräck. Bröstsmärtor som
liknar symtom på hjärtinfarkt är inte ovanligt. Alla ångestsyndrom kan ge
panikattacker men långvariga ångesttillstånd utan panikattacker är också en
sökorsak. Social fobi innebär en rädsla för att exponera sig i olika sammanhang.
och att framträda inför andra. Det är socialt handikappande och patienter anpassar
sitt liv efter symtomen vilket medför nedsatt funktionsnivå och tendens till
isolation. Missbruk/abstinens är en viktig differentialdiagnos och samtidig
förekomst är mycket vanligt förekommande.
Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet
använd ESS 98. Pat som bedöms vara i fara för sig själv
och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller Xvak.
Om somatiska symtom tillkommer överväg byte av ESS ev
ESS 5 vid bröstsmärta. Följ vitalparametrar om avvikelser finns
vid ankomst.
83. RETTS
- Sömnstörning G47.9
- Emotionell labilitet
- Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet)
- Overklighetskänsla
- Irritabilitet
- Koncentrationssvårigheter
- Mardrömmar
- Uttalad trötthet dagtid
- Ångest (särskilt nattetid)
- Lätt till måttlig nedstämdhet
Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak.
Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom.
Sömnstörning är vanliga vid de flesta psykiska och somatiska sjukdomar samt
vid belastande/stressfyllda livsbetingelser. Hypersomni innebär onormal
trötthet vilket visar sig i förlängd nattsömn, uttalad trötthet dagtid, eller behov
av att sova dagtid. Hyposomni innebär förkortad sömntid vilket kan inkludera
svårigheter att somna, orolig ytlig sömn med frekventa uppvaknanden samt
tidigt uppvaknande. Alkohol och annat missbruk liksom utvecklig av tolerans
mot sedvanliga sömnmediciner är vanliga orsaker till sömnstörning. Observera
att antidepressiva, särskilt SSRI ofta är en annan orsak. Omfattande anamnes
är av stor vikt för att utesluta bakomliggande orsaker.
Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om
drogpåverkan. Överväg lab: Enligt lokal rutin
Som ovan
Som ovan
Som ovan
Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet använd ESS
98. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad
tillsyn eller X-vak
RETTS 2014
84. RETTS
- Psykotiska symtom F23.0
- Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet)
- Emotionell labilitet
- Hallucinationer, vanföreställningar eller
tankestörningar
- Bristande sjukdomsinsikt
- Svår ångest
Kroniska vanföreställningar, negativa symtom och/eller
hallucinationer
Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk
orsak.
Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom.
Störd verklighetsuppfattning är vanligt förekommande vid
psykossjukdomar , affektiva sjukdomar och missbruk. Den kan
förekomma i form av hallucinos (hörsel, syn, lukt, smak, taktil) eller
vanföreställningar. Vid långvarig psykossjukdom kan kognitiva
brister och negativa symtom (t.ex. emotionell avflackning,
energilöshet och motivationsbrist) vara framträdande.
Osammanhängande tal, katatoni (påverkan på motoriken; orörlig
eller agiterad) kan ibland ses i akuta situationer. Samsjuklighet med
missbruk är vanligt (s.k. dubbeldiagnos) och ger mer allvarliga
psykotiska symtom. Drogrelaterad inducerad psykos förekommer
inte sällan hos yngre, misstänk särskilt s.k. internetdroger. Var
uppmärksam på tecken på cerebral påverkan eller kroppslig
sjukdom. Långvarigt alkoholmissbruk kan ge bestående
alkoholhallucinos.
Vid nydebuterad sjukdomsbild är anamnesen viktig och bör vara
omfattande.
Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om
drogpåverkan. Överväg lab: Enligt lokal rutin
Som ovan
Som ovan
Som ovan
RETTS 2014
Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Patient som bedöms
vara fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller Xvak
85. RETTS
- Missbruk/Beroende F10-17
-Delirium tremens eller misstanke om
-Påtagliga abstinenssymtom
- Påverkat allmäntillstånd
- Aktuell svår somatisk sjukdom
- Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet)
- Svår ångest/oro
- Emotionell labilitet
-Abstinenssymtom med vegetativa symtom
- Ångest relaterad till drogintag
-Påtaglig sömnstörning
- Önskemål om avgiftning/abstinensbehandling hos patient
med alkohol/ substanspåverkan utan allvarligare symtom
- Nedsatt social funktionsförmåga i viktiga avseenden
Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om
drogpåverkan. Överväg lab: Enligt lokal rutin P-glukos,
urinsticka
Som ovan
Som ovan
Som ovan
RETTS 2014
Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak.
Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom.
Missbruk kan vara ett livslångt tillstånd med upprepade återfall.
Uppmärksamma eventuell förekomst av somatiska och neurologiska
skador. Anamnes på Delirium Tremens (DT) och epileptiska anfall
(EP) är viktigt eftersom det är allvarliga tillstånd. Symtom vid DT är
plockighet, vanföreställningar, stark oro, konfusion samt syn- och
hörselhallucinos. Ökat blodtryck/puls och måttlig temperaturökning
ses oftast. Vid tecken på signifikant abstinens och/eller tidigare
förekomst av DT eller EP bör medicinering påbörjas snarast.
Wernicke-Korsakoffs syndrom (bl.a. konfusion, ostadig gång och
dubbelseende/nystagmus) är orsakat av tiaminbrist och kräver
omedelbar behandling. LVM-anmälan enligt 6 § LVM bör övervägas
via alla tillstånd med avancerat missbruk .
Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet använd
ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall
ha ökad tillsyn eller X-vak
Ny bedömning av Puls, temp, POX, BT, RLS var 30-60 minut på
patient med orange eller gul priograd.
Ny bedömning av Puls, temp, POX, BT, RLS var 90-120 minut på
patient med grön priograd. Alkometer skall upprepas vb
86. RETTS
- Självskadebeteende F91.9
- Psykomotorisk agitation (oroligt beteende, rastlöshet)
- Emotionell labilitet
- Utåtagerande beteende
- Blödning (färsk sårskada)
- Impulsivitet
Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak.
Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom.
Personen utsätter avsiktligt sin kropp för skada exempelvis genom att skära
eller bränna sig själv. Orsaken till beteendet är inte alltid tydlig för den som
utför handlingen. Självskadebeteenden är mycket sällan försök att ta sitt liv.
Den yttersta funktion skadandet fyller är att hantera övermäktiga känslor.
Känslor som kan beskrivas som fritt flytande ångest som lindras eller blir
mer uthärdliga då de ersätts av kroppslig smärta. I bilden ingår ofta
impulsivitet.
Självskadebeteende är ett vanligt symtom vid vissa personlighetsstörningar,
t.ex. Borderline eller andra tillstånd med emotionell instabilitet. Påverkan
av alkohol, eller benzodiazepiner ökar risken för självskada då dessa droger
minskar tröskeln för impulskontroll. Vid triagering är det av stor vikt att
patienten tillfrågas om anledningen till självskadebeteendet samt
tillvägagångssätt och omfattning. Uppgifter om tidigare självskadebeteende
ska alltid efterfrågas.
Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om
drogpåverkan. Extra uppmärksam på patientens eventuella
skador. Vid otydlig skadebild skall läkare tillkallas
Som ovan
Som ovan
Som ovan
RETTS 2014
Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet använd
ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller andra skall
ha ökad tillsyn eller X-vak
Rengör och lägg om eventuell ytlig sårskada direkt efter triagering.
Somatisk undersökning av sårskada ska övervägas. Använd ESS för
sårskada.
87. RETTS
- Ätstörning F 50
- Försämrad kognitiv funktion pga svältpåverkan
-BMI < 14
- Påtaglig sömnstörning, trötthetskänslor
- Behov av att bryta recidiv av AN som varat 6 mån
- Hetsätning med/utan efterföljande självrensning
- BMI 14-17.5
Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak.
Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom.
Anorexia nervosa (AN) och Bulimia nervosa (BN) kännetecknas av en
fixering vid kroppsform och vikt, vilket ger upphov till viktfobi d.v.s.
uttalad rädsla att öka i vikt även om man är underviktig. Detta resulterar i
bantning/svält och/eller hetsätning med kompensatoriskt beteende. Vid
AN ska individen ha en avsiktligt låg vikt, som är mindre eller lika med
85% av vad som anses normalt med avseende på ålder och längd (BMI
≤ 17,5). Till sjukdomen hör även störd kroppsuppfattning, dvs man
upplever sig överviktig även om man är gravt underviktig. Ett viktigt
symtom på AN är amenorré. Vid AN påverkas flera av kroppens vitala
organ, vilket kommer i uttryck i en mängd olika tecken och symtom av
olika allvarlighetsgrad.
BN kännetecknas av hetsätning med kontrollförlust, dvs under en
begränsad tidsperiod äter man en betydligt större mängd mat än vad som
kan anses normalt. Ett kompensatoriskt beteende finns alltid t.ex. genom
självrensning (kräkning/laxering) eller genom svält och överdriven
motionering. Både AN och BN ger upphov till såväl psykiska som
fysiska komplikationer samt har hög ko-morbiditet i form av depression,
tvångssyndrom, missbruk, social fobi, samt olika
personlighetsstörningar.
Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om
drogpåverkan. Överväg lab: Enligt lokal rutin, P-glukos,
BMI beräknas
Som ovan
Som ovan
Som ovan
RETTS 2014
Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet
använd ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv och/eller
andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak. Överväg EKG och
provtagning enligt lokal rutin. Somatisk undersökning bör övervägas
88. RETTS
- Reaktion på svår stress F 43
- Psykomotorisk agitation (oro, rastlöshet)
- Emotionell labilitet
- Ångest som påverkar vardagen
- Dissociativa symtom
- Stupor
- Sömnstörning
- Koncentrationsvårigheter
- Isoleringstendens
- Ångest/oro
Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak.
Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom.
Ett flertal psykiatriska sjukdomstillstånd kan utvecklas som reaktion på
akut eller subakut stress (i olika former). Akut stressreaktion,
posttraumatiskt stressyndrom, anpassningsstörning samt
utmattningssyndrom är vanliga orsaker till kontakt med akutmottagning.
Gemensamt för alla tillstånd är att yttre faktorer, en traumatisk händelse i
bred mening, upplevs överväldigande och försätter patienten i ett
tämligen hjälplöst tillstånd med rädsla, skräck, ångest, oro, nedstämdhet
och beteendestörningar. Personen kan reagera med intensiv rädsla,
hjälplöshet eller skräck särskilt vid händelser som innebär död och
allvarlig skada mot egen eller andras/närståendes fysiska/psykiska
integritet. En ”normal akut stressreaktion” brukar avta inom 48 timmar.
Ibland kan dock symtomen kan kvarstå längre än så.
Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om
drogpåverkan.
Som ovan
Som ovan
Som ovan
RETTS 2014
Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet
använd ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv
och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak
89. RETTS
- Organiska psykiska störningar F00-F09
- Psykomotorisk agitation (oro rastlöshet)
- Emotionell labilitet
- Apati
- Desorienterad/ konfusion
- Försämrat minne, språkstörning, nedsatt motorisk
förmåga
- För omgivningen tydligt avvikande beteende, nedsatt
omdöme och insikt
Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak.
Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom.
Oklar kontaktorsak kan maskera en allvarlig psykisk sjukdom. Alkohol
och/eller drogrelaterade eller bakomliggande somatisk/neurologisk
sjukdom är vanliga orsaker som kan ge en varierande och fluktuerande
symtombild.. Påverkan av kognitiva funktioner (försämrat minne,
språkstörning, nedsatt motorisk förmåga och desorientering) kan tyda på
ett permanent demenstillstånd. Särskilda beteenderubbningar som
rastlöshet, oro, paranoida symtom och andra vanföreställningar,
aggressivitet, hallucinos, konfusion, bristande sjukdomsinsikt är vanliga
symtom hos äldre med cerebral påverkan.
Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om
drogpåverkan. Överväg lab: Enligt lokal rutin. P-glukos
och urinsticka vid oklar symtombild, förvirrat beteende,
allvarliga beteendestörningar, EKG vid förvirring
Som ovan
Som ovan
Som ovan
RETTS 2014
Processåtgärd: Vid suicidalitet använd ESS 99. Vid farlighet
använd ESS 98. Patient som bedöms vara fara för sig själv
och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller X-vak
90. RETTS
- Ej akut problematik
PATIENT SOM INTE UPPFYLLER TYDLIGA
KRITERIER FÖR ATT BLI BEDÖMD AV
AKUTMOTTAGNINGENS LÄKARE
- Opåverkad ABCDE (vitalparametrar tagna)
- Opåverkat allmäntillstånd
- Önskemål om recept
- Önskemål om läkemedel
- Önskemål om intyg
Faktaruta
Patienter som inkommer till en psykiatrisk akutmottagning utgör en
heterogen patientgrupp där det kan vara svårt att bedöma det aktuella
vårdbehovet. Därför kommer alla sökanden genomgå
triagebedömning. Vid hänvisning av patient till primärvård, annan
akutmottagning eller ordinarie öppenvård så SKALL tillräckligt
beslutsunderlag finnas till grund för bedömningen. Patienten har rätt
att träffa jourläkare men skall ges tydlig information avseende
bedömning som förväntad väntetid till läkare. Äldre patienter har en
ökad risk för komplikationer, biverkningar och kan ha svårt att
redogöra för symtombilden. Detta medför att åldern är en faktor att ta
hänsyn till om patienten skall hänvisas till annan vårdgivare eller inte.
- Önskemål om samtalsstöd som inte uppfyller kriterier
för psykiatrisk akutvård
- Enbart social problematik
Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om
drogpåverkan.
RETTS 2014
Processåtgärd: Vid behov ge den sökande hjälp/stöd att få kontakt
med sin psykiatriska öppenvård.
Vid behov hänvisa den sökande till primärvården. Vid uppenbar
social problematik hänvisa sökanden till rätt instans inom kommunens
verksamhet.
98. RETTS
- Farlighetsbedömmning
-Uttalade psykotiska symtom
-Aggressivitet
-Bullrighet
-Snabbt växlande humör
- Bristande emotionell kontakt.
- Misstanke om bristande trovärdighet
- Irritabilitet
- Negativ attityd.
Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om
drogpåverkan.
Som ovan
Faktaruta psykiatri
Statistiska riskfaktorer
Man
16-25 år
Missbruk/beroende av alkohol/droger
Psykostillstånd (schizofreni, vanföreställningssyndrom, manisk episod)
Personlighetsstörning (framförallt antisocial och emotionellt instabil)
Övriga psykiatriska diagnoser (Aspergers syndrom, utvecklingsstörning, hjärnskada,
neurologiska sjukdomar)
Tidigare beteendestörning före 16 års ålder (uppförandestörning, antisocialt beteende)
Tidigare kriminalitet
Tidigare aggressivitet/våld (hot, ofredande, misshandel, dråp, mord)
Viktimisering* senaste året (*ett samlingsnamn för olika typer av övergrepp som en person
kan utsättas för i barndomen och/eller i vuxen ålder. Övergreppen kan vara sociala,
ekonomiska, psykiska, sexuella och fysiska).
Aktuella sociala problem
Arbetsrelaterade (arbetslös, konflikter på arbetsplatsen)
Bostadslös (tillfälligt eller permanent)
Relationsproblem (separation, förlust)
Ekonomiska
Andra stressorer (upplevd kränkning)
Aktuell psykiatrisk problematik
Avvikelse från vårdplan hos känd patient (uteblivna besök, bristande compliance till
läkemedelsbehandling)
Tankar/röster om att skada någon
Upplevt hot mot den egna personen
Agerar utifrån psykossymtom (vanföreställningar, hallucinos)
Bristande sjukdomsinsikt
Negativ attityd
Bristande emotionell kontakt
Agiterade beteenden (irritabilitet, agitation, rastlöshet, bullrigt el. gravt avvikande beteende)
Alkohol/drogpåverkad
Abstinens alkohol/drogpåverkad
Tidigare känt samband med våldshandlingar
Förvirrat/desorienterat beteende
Som ovan
Som ovan
RETTS 2014
Processåtgärd: Vid Suicidalitet använd ESS 99. Åtgärder skall övervägas som
förhindrar att patienten kan skada sig själv eller andra. Enligt lokal rutin. Patienter
som bedöms vara en fara för sig själv och/eller andra skall ha ökad tillsyn eller Xvak.
99. RETTS
- Suicidbedömning
- Aktuell allvarlig suicidhandling
- Uttalade suicidala avsikter eller planer
- Suicidimpulser
- Förekomst av suicidplaner
- Uttalade suicidtankar.
- Tidigare suicidförsök
-uttalade döstankar, dödsönskningar
Alkometer och/eller U-tox vid misstanke om
drogpåverkan.
Som ovan
Faktaruta
Överväg alltid om det kan finnas bakomliggande somatisk orsak.
Använd somatisk ESS i kombination vid somatiska symtom.
Impulsiva patienter kan göra allvarliga suicidförsök trots att de inte har
medvetna dödsönskningar/suicidtankar.
Patienter med antisociala/manipulativa personlighetsdrag kan uttala hot om
suicid i syfte att få sina krav uppfyllda, i dessa fall är ej suicidstegen tillämplig
Statistiska riskfaktorer
Psykisk sjukdom och dess svårighetsgrad/fas/ samsjuklighet
Missbruk/beroende
Hög ångestnivå/tankestörning/psykotiskt tänkande oavsett grundsjukdom
Tidigare suicidförsök
Tidigare eller aktuell aggressivitet, impulsivitet
Somatisk sjukdom
Ensamboende utan relationer
Reaktion på akuta livs händelser/separation/dödsfall/kränkning
Finns självmordsredskap tillgängligt
Ålder (<19 eller >45) Kön (man)
Akut utlösande faktorer
Akut påverkad/abstinens eller nyligen tagit överdos
Sömnstörning
Svår fysisk smärta
Kränkning/skam (självaktningsproblem)
Förlust/hot om förlust
Utskrivning från psykiatrisk vård
Återgång i arbete/arbetslöshet
”Smittorisk” när det nyligen skett suicid i nära omgivning
Även inskrivning till psykiatrisk vård kan utlösa suicidhandling
Skyddande faktorer
Personell resurs t.ex. god problemlösningsförmåga, god samtalskontakt
Nätverkets resurs, anhöriga, vänner, tillhörighet
Som ovan
Som ovan
RETTS 2014
Processåtgärd: Vid farlighet använd ESS 98. Patient som bedömds vara fara
för sig själv eller andra skall ha ökad tillsyn eller extravak
100. RETTS
- Organisk katatoni F 06.1
- Hypertermi
- Dehydrering
- Mutism eller stupor
- Konfusion
- Muskelrigiditet
- Vaxliknande böjlighet
- Automatisk lydnad
- Stereotypier (enkla upprepade rörelser)
- Ekolali (upprepning av andra ord)
- Ekopraxi (immitation andras rörelser)
Röda prover+ EKG
Orange prover
RETTS 2014
Faktaruta psykiatri
Katatoni är ett ovanligt men allvarligt sjukdomstillstånd som kan uppkomma
vid schizofreni, affektiva tillstånd, toxiska tillstånd (SSRI, neuroleptika) och
somatisk sjukdom.
De vanligaste symtomen och tecken är de som beskrivs i röd och orange ruta.
Tillståndet är livshotande och behandling av dehydrering och hypertermi är
viktigt tidigt i förloppet.
Processåtgärd: Motverka dehydrering och hypertermi. Patienten skall
fullmonitoreras