Transcript Teknik med papper och penna

Hieroglyfernas gåta
•
I det gamla Egypten (ca 3000 f Kr) använde
man ett slags alfabet som kallades hieroglyfer.
• Hieroglyferna var enkla bilder.
• En bild av ett öga kunde betyda
t ex ”öga” eller ”se”
Hieroglyfer
Det fanns ca 800 olika tecken. Varje tecken hade
tre olika betydelser som berodde på
sammanhanget.
Hieroglyfer
 När den egyptiska kulturen dog ut så glömde man
också bort vad hieroglyferna betydde.
 Ingen kunde längre tyda de gamla egyptiernas text!
Rosettastenen
 1799 hittades Rosettastenen.
 Den är från 196 f Kr.
 Den är en svart sten med texter på olika språk.
 En av texterna är skriven med hieroglyfer.
 En annan är skriven på grekiska.
 När man förstod att alla sidorna på stenen hade
samma text så kunde man äntligen lösa
hieroglyfernas gåta!
 Stenen fungerade ungefär som en ordbok.
Rosettastenen
 Stenen är
112,3 × 75,7 × 28,4 cm
 Den väger 750 kg.
 23 år efter att den
hittades kunde en
fransk egyptolog lösa
gåtan med hur
hieroglyferna var
uppbyggda.
Rosettastenen
 Tack vare
Rosettastenen kunde
man nu läsa annat som
var skrivet med
hieroglyfer och få reda
på mycket intressant
om livet i det gamla
Egypten.
Stenen på British Museum
Kommunikation
 Man behöver skrivtecken: t ex hieroglyfer.
 Man behöver också något att skriva på: t ex papper
eller sten.
 Man behöver också något att skriva med: t ex penna
eller dator.
 Man behöver också kunna skicka/visa det man
skriver till andra: t ex runstenar eller mejl.
Papper
 Pappret uppfanns i Kina för ca 2000 år sedan.
 Det kom till Europa på 700-talet.
 I Sverige började man göra papper ca år 1560.
 Ordet papper kommer från ordet papyrus.
Papyrus
 Ett skrivmaterial som gjordes av
en växt. Delar av växten läggs i
korslagda. Skikt
 Papyrus var det dominerande
skrivmaterialet i världen från
cirka 3000-talet f. Kr. fram till
500-talet då det i Europa
sakteligen ersattes av
pergament.
Bild på papyrus
Papyrusark
Pergament
 Pergament tillverkas av djurskinn.
 Namnet kommer från staden Pergamon i Turkiet.
 Väldigt hållbart (tusentals år) om det förvars torrt.
 Under medeltiden det viktigaste materialet för viktiga
dokument.
Runstenar
 Innan papperet uppfanns
användes alltså papyrus och
pergament, men också
lertavlor, stentavlor och
produkter av olika växter t ex
gräs.
 I Sverige var runstenar vanliga.
Pennor
 Först skrev man med en pinne som man doppade i
färg.
 På 400-talet började man skriva med en fjäder. Ofta
var det gåsfjädrar. Det gjorde stor skillnad!
 En fjäder är ihålig så den suger upp mer färg och då
behöver man inte doppa den i färgen lika ofta.
 Ordet penna betyder fjäder på latin.
Hemliga brev
 Från början var de flesta skrivna meddelanden
hemliga för det var väldigt få som kunde läsa.
 Men sen fick man börja hitta på olika sätt så att bara
de man ville skulle kunna läsa texten.
 Brev stängdes med sigill
som man stämplade. Då
ser man att brevet inte
öppnats av någon.
Chiffer
 Man hittade också på olika former av chiffer och
osynlig skrift.
 Kan du rövarspråket?
TOTEKOKNONIKOK ÄROR
KOKULOL!
Andra koder
 Ibland behöver man koda fast det inte är hemligt, t
ex Morsekod: . . . - - - . . . betyder SOS
 I datorn är koden binära siffror:
1, 2,3,4 blir 1,10, 11,100
 EAN-kod:
Griffeltavla
 Förr skrev man på en griffeltavla i
skolan. Vad var en griffel? Hur såg
tavlan ut?
 Griffel= ett gammaldags
skrivredskap gjort av en speciell
sorts lera. Leran var sällsynt –
griffeln ersattes av kritor.
 Griffeltavla= föregångare till ”svarta
tavlan”. Gjord av skiffer (en
bergart)
Skrivmaskin
 Hur raderade man på skrivmaskinen?
 I slutet av 1970-talet kom maskiner med inbyggd
radering, en suddtangent. Denna fungerade så att
man backade ett steg och slog sedan det felaktiga
tecknet på nytt. Då försvann det, antingen genom att
det skrevs över med vit färg, eller genom att en
tejpremsa slogs mot papperet, vilken rev loss
papperets ytskikt med det felaktiga tecknet.
Blindskrift
 Hur gör man bokstäver i blindskrift?
 Bokstäverna består av en rektangel bestående av
sex punkter i två lodräta kolumner med tre punkter i
varje kolumn.
 Fyrkanten är inte större än att den täcks av en
fingertopp.
Blindskrift
Så här ser A, B och C ut
Innan kopieringsapparaterna?
 Spritstencil/blåstencil
 Man skrev på ett speciellt papper. La det i en
apparat där papperet blöttes i sprit. Texten
överfördes till ett nytt papper.
Skrivmaskin och dator
 Skrivmaskinen uppfanns ca 1870.
 En tangent för varje tecken.
 Framför papperet finns ett färgband som tangenten
slår på.
 Om man ville ha fler likadana papper använde man
karbonpapper.
Böcker
 De första böckerna var




handskrivna.
I kloster satt munkar och skrev av
böcker.
Även bilder målade man av.
Man var väldigt noga med att det
skulle bli vackert.
Konsten att skriva vackert kallas
kalligrafi.
Tryckkonsten
 Johann Gutenberg uppfann konsten att trycka
böcker i Tyskland år 1450.
 Man kunde trycka böcker innan Gutenberg men då
tryckte man en hel sida i taget. Man tryckte med
hjälp av ett trästycke där man karvat ut bokstäver.
Det var oerhört tidskrävande!
Tryckkonsten
 De tidiga texterna som skulle tryckas sattes
spegelvända, bokstav för bokstav, i ett så kallat kast
- en mall.
 Genom att smeta lagom mycket trycksvärta på
typerna och sedan pressa dem mot ett papper fick
man en tryckt sida.
Gutenberg
 Gutenberg kom på att man kunde sätta ihop enskilda
bokstäver.
 Han experimenterade också mycket med receptet på
det perfekta bläcket.
 Han kom också på att man kunde ta en press som
användes för att pressa vindruvor och använda den
för att pressa typerna mot papperet.
Gutenberg
Gutenbergs bibel är hans mest berömda verk.
Tryckkonstens betydelse
 Tack vare tryckpressen blev böckerna billigare och
därför tillgängliga till allt fler.
 En handskriven bönbok kunde kosta 18 årslöner för
en dräng i 1300-talets Sverige
 En ny roman idag kostar ungefär en till två procent
av en vanlig månadslön.
Tryckkonstens betydelse
 Boktryckarkonsten har kanske mer än någon annan enskild




uppfinning ändrat människans sätt att se på världen.
Tryckpressen har varit mycket viktig för att sprida kunskap och
åsikter och utöva makt.
Den var en av grundstenarna i den vetenskapliga revolutionen
på 1500- och 1600-talen.
Utan tryckpressen hade teknisk och vetenskaplig
kunskapsspridning gått långsammare och den vetenskapliga
revolutionen under renässansen och upplysningen hade
förmodligen aldrig ägt rum.
Även åsikter kunde spridas långt snabbare än tidigare. Luthers
95 teser spreds med hjälp av tryckpressen över hela Tyskland
på två veckor år 1518 och över hela Europa på två månader.
I dag…
 … trycker vi med hjälp av gummidukar eller plåtar
med färg på.
 En dator ser till att rätt färg hamnar på rätt ställe,
Digitala böcker
 Oftast är våra böcker och tidningar gjorda av papper.
 Men hur kommer det bli i framtiden?
 Dagstidningar finns också på nätet. Kommer det
finnas tidningsbud i framtiden?
Digitala böcker
 Digitala böcker kallas också e-böcker.
 Visste du att du kan låna e-böcker från biblioteket via
datorn?!
 https://www.bibliotekuppsala.se/ebocker
 E-böcker läser man på mobilen, surfplattan eller
datorn.
 De går att köpa via olika sajter.
 Ibland finns det länkar till t ex filmer eller
ordförklaringar.
 Det är ganska lätt att själv sprida en egen e-bok.
Översikt
 3000 f Kr: Egypterna skriver på papyrus
 100 f Kr: Man börjar skriva på papper i Kina
 1000: Runstenar är vanliga
 1500: Tryckkonsten spreds i Europa
 1900: Skrivmaskinen används av författare och
journalister
 1990: skrivmaskinerna har ersatts av datorer
 2012: Vi kan läsa tidningar och böcker digitalt
Vad händer
i
framtiden?