Transcript Från antiken till medeltiden

Från senantiken till
medeltiden
Utvecklingen mot ett europeiskt
kavalleri.
Medeltiden
 Medeltiden kallas den tid som börjar i och
med romarrikets undergång.
 Militärhistoriskt var perioden en mycket
dynamisk tid, eftersom den största
militärmakten i världen hade försvunnit.
 Kortfattat kan man säga att perioden
kännetecknas av en förändring i
stridsteknik från infanteri till kavalleri och
tillbaka till infanteri.
Från infanteri till kavalleri
I slutet av romartiden ökade kavalleriets
betydelse. Detta berodde på:
1. Den stora landmassa som Rom hade att försvara
gjorde att man in i ett nytt militärt tänkande –
försvarsstrid. Fortifikationer och artilleri blev
viktiga. Som svar på detta hot tunnades
infanteriets linjer ut. Detta ledde till att de blev
mycket sårbara för kavalleriattacker.
Från infanteri till kavalleri
I slutet av romartiden ökade kavalleriets
betydelse. Detta berodde på:
2. De stora avstånden krävde att romarna också
satsade mer på kavalleri.
Vid sidan av dessa förklaringar kan slaget vid Adrianopel ses som
relevant för övergången till en kavalleribaserad taktik.
Slaget vid Adrianopel år 378
 Valens VS Fritigern
 Östrom VS Visigoter
Rom ca år 400
Trycket från hunnerna
Hunnernas
expansion ”föste”
andra folk framför
sig.
Visigoter tilläts
bosätta sig söder
om Donau, alltså i
Romarriket.
Efter bara ett par
år bröt krig ut.
Maktkamp i Rom
Kejsaren i
Östrom, Valens,
ville inte vänta på
förstärkningar
från Västrom
Slaget, fas 1
Romarna
upptäckte först
visigoternas
härläger,
omringat av
infanteri.
Slaget, fas 2
De skickade
fram delar av
sitt kavalleri för
att anfalla
infanteriet.
Slaget, fas 3
Centern och
vänsterflanken
flyttades fram.
Slaget, fas 4
Visigoternas
kavalleri kom
tillbaka.
Slaget, fas 5
Romarnas
vänsterflank
vek.
Visigoternas
kavalleri visade
sig vara
oemotståndligt.
Slaget, fas 6
Hela den
romerska
fronten vek.
Slaget
avgjordes.
Främsta
anledning:
Visigoterna
hade stigbyglar.
Konsekvenser av slaget vid
Adrianopel.
Alla Roms framtida strider skedde med
kavalleri som huvudvapen.
Beroendet av ”barbarer” som
hjälptrupper ökade.
Delningen mellan Östrom och Västrom
förstärktes.
Det romerska kavalleriet kom att
använda lansen som huvudvapen.
Detta vapen använde goterna.
Från infanteri till kavalleri
Två viktiga uppfinningar var förutsättningar
för kavalleriets utveckling under
medeltiden:
1. Stigbygeln
2. Framavlade
stridshästar.
Från infanteri till kavalleri
Som vi vet hade den
romerska armén redan
tidigare använt kavalleri,
men saknade stigbygel.
Istället hade man haft
speciella sadlar som gjort det
möjligt att till viss del
utnyttja hästens kraft.
Med stigbyglar kan dock kraften
bli oerhört mycket större.
Stigbygeln var dock en gammal uppfinning (c.a. 200 t. f.kr. ). I
Europa infördes den dock inte förrän under den tidiga medeltiden
Hästens betydelse
 Vid sidan av stigbygeln, hade en ny hästras avlats
fram.
 Från början kom denna ras från Persien och romarna
tog till sig den på 400 t. e.kr.
 Det unika med denna kraftiga hästras var att den var
tung att anfalla med, samtidigt som den kunde bära
rustning.
 Under denna period i Roms historia utrustades
kavalleriet (häst och riddare) med ringbrynja.
 Detta romerska rytteri blev början till den europeiska
riddaren, som i början av medeltiden kom att
dominera krigen.
Karl den store







Det frankiska riket var ett av de tidigaste europeiska kungadömen
som kom att skapas efter romarrikets fall.
Under slutet av 700–talet kom Karl den store att ta över det
frankiska riket och skapa en organisation för riddarväsendet.
För att försvara det stora riket byggde Karl den store
fortifikationer.
Kavalleriet, riddarna, utgjorde huvudstyrkan, och kunde snabbt
förflytta sig till olika delar av riket.
Riddarna tillhörde adeln, men var underställda kungen.
Riddarna hade möjlighet att rekrytera fotfolk i sina egna områden.
Detta feodala system var väldigt instabilt eftersom riddarna i
praktiken hade den ekonomiska makten (jord), samt den militära
kompetensen.
Karl den store
 Instabiliteten i det feodala
system som Karl den store
byggde upp visade sig efter
hans död. Tronstrider följde
som splittrade rike. Detta
öppnade dörren för en ny
krigisk grupp: Vikingarna.
 Det skall dock tilläggas att
det beridna adelsmännen –
riddarna – följde med under
hela medeltiden.
Två utvecklingslinjer:
Kavalleri
Infanteri
Från 700-talet och
framåt.
Fick betydelse igen, i
och med problemen i
det karolinska riket
Arv från senantiken och
Västroms sista tid.
Arv från de romerska
legionärerna. .
Vikingarna
 Efter Karl den stores död kom vikingar att få
stor betydelse för Europas utveckling.
 Det har ofta, felaktigt, sagts att de stred utan
någon utvecklad formations och stridsteknik,
d.v.s. ”irreguljärt”.
 Istället kan man se att de hade tagit starkt
intryck från de romerska legionärernas sätt att
strida.
 I Ryssland och England fick de stor betydelse.
 En vanlig formation var den s.k.
”svinfylkingen”, som man hade hämtat från
den romerska armén.
Vikingarna
Svinfylking mot en tät
formation.
Syftet var alltså att göra effektiva inbrytningar i fiendens försvarslinjer.
Slaget vid Hastings 1066
 Infanteri som stred på vikingavis mötte ”modernt”
kavalleri.
 Anglo-saxare kallades det folk som hade utvandrat från
Danmark och skapat ett vikingarike med bas i England.
 Normanderna kom från Normandie (det som idag är
nordvästra Frankrike) och hade tagit till sig det frankiska
sättet att kriga.
 Wilhelm Erövraren (normandisk kung) var även han av
vikingaätt.
 Mot honom stod Harald Godwinsson som var kung över
anglo-saxarna.
 Striden handlade om vem som hade rätten till den
engelska kronan.
Slaget vid Hastings 1066
 Före slaget vid Hastings hade Harald
Godwinson slagit Harald Hårdråde vid
Stamford bridge. Harald Hårdråde hade
också gjort anspråk på den engelska
kronan.
 Wilhelm fick reda på att Harald Godwinson
gjort anspråk på tronen, något som gjorde
Wilhelm rasande. Wilhelm hade blivit lovad
tronen både av den döde kungen (Edvard
bekännaren) och av Godwinson
Slaget vid Hastings 1066
Den mest kända
källan från slaget
är den s.k.
Bayeux-tapeten.
Den finns idag att
beskåda i staden
Bayeux (var
annars!).
Notera här utrustningen. De normandiska
kavalleristerna slåss mot de anglosaxiska
infanteristerna. Alla bär ringbrynja.
Notera också den anglosaxiska yxan.
Filmen är en animering av Bayeux-tapeten och
beskriver utvecklingen från det att Wilhelm fått
reda på att godwinssn gjort anspråk på tronen.
http://www.youtube.com/watch?annotation_id=annotation_559561
&feature=iv&v=LtGoBZ4D4_E
Slaget vid Hastings 1066
Här visas hur
anglosaxarna
(infanteri) ställt
upp mot
normanderna.
Normandernas
styrkor bestod av
bågskyttar (längst
fram), infanteri
(bakom) och
kavalleri (längst
bak).
Slaget vid Hastings 1066
Striden började på
morgonen med att
de normandiska
bågskyttarna sköt
mot anglosaxarna.
De flesta pilar
fastnade dock i
den ”sköldmur”
som anglosaxarna
hade formerat.
Slaget vid Hastings 1066
Därefter anföll det
normandiska
infanteriet uppför
slänten. De möttes
av en skur av
stenar och allt
möjligt som anglosaxarna kastade på
dem.
Slaget vid Hastings 1066
Normandernas
vänstra flank
klarade inte av
trycket från de
anglo-saxiska
sodaterna.
Slaget vid Hastings 1066
Samtidigt som den
normandiska
vänsterflanken
trycktes bakåt
följde anglosaxarna efter.
Slaget vid Hastings 1066
Det normandiska
kavalleriet passade
på att skära av de
anglo-saxiska
trupperna.
Slaget vid Hastings 1066
Normandernas
kung, Wilhelm,
kunde nu
omgruppera
trupperna för ett
nytt anfall.
Slaget vid Hastings 1066
I det nya anfallet upp
mot slänten prövades
en ny taktik.
1. Wilhelm lät
bågskyttarna skjuta
i en båge över
sköldväggen.
2. Att med
kavalleriets hjälp
göra ”fejkade
flykter” i syfte att
bryta det anglosaxiska kavalleriets
linje.
Slaget vid Hastings 1066
Slaget vid Hastings 1066
Anglosaxarna gick i
fällan. Deras linjer
bröts.
Slaget vid Hastings 1066
Genom denna
taktik kunde
normanderna bryta
linjen, ta sig
igenom luckorna
och göra
inbrytningar och
omfattningar.
Förutsättningen för
detta var rörlighet
–alltså effektivt
kavalleri.
Ett litet spel om slaget vid Hastings finns här:
http://www.bbc.co.uk/history/british/normans/launch_gms_ba
ttle_hastings.shtml
Slutsatser av slaget vid
Hastings
 William vann beroende på att han utnyttjade
kavalleriets rörlighet.
 Haralds infanteri kunde inte hålla linjen. Därför
förlorade anglo-saxarna.
 Slaget har stundtals ansetts som epokgörande
och vikingatidens definitiva slut – Medeltidens
krigföring slog ut det gamla infanteriet (som
vikingarna förvaltade).
 Man kan dock invända mot detta och hävda att
om infanteriet varit bättre organiserat, skulle
det klara av att slå en kavalleribaserad styrka.
Från antiken till medeltiden
 Perioden kännetecknas av att stridföringen
övergår från att vara infanteribaserad till att
vara kavalleribaserad.
 Trots att det europeiska kavalleriet visar på
stor slagstyrka kan inte infanteriet betraktas
som helt verkningslöst.