Transcript Snäckan - WordPress.com

Örats funktioner
http://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Nervsystemet-ochsinnesorganen/Sinnen/#section-1
Så här fungerar våra öron
Öronmusslan: Ljudvågor fångas upp av öronmusslan och leds
in i hörselgången.
Hörselgången: Ljudvågorna förstärks i den smala gången och
går fram till trumhinnan.
Trumhinnan: vibrerar i takt med svängningarna och leder
ljudvågorna till hörselbenen.
Hörselbenen: ben leder ljud bättre än luft. Hammaren,
stigbygeln och städet förstärker trumhinnans svängningar och
trycker på det ovala fönstret i snäckan.
Snäckan: i snäckan finns en vätska som får hörselsinnesceller att
röra sig och på så sätt bildas nervimpulser.
Höga toner aktiverar sinnescellerna vid snäckans bas, medan
låga toner gör att sinnescellerna i snäckans topp reagerar.
I snäckans topp är sinneshåren längre och därför mer känsliga för
rörelse.
Hörselnerv: Nervimpulserna med ljudsignaler förs via
hörselnerven till hjärnan.
När signalen nått hörselcentrum uppfattar vi ljud.
Varifrån kommer ljudet?
Ställ dig mitt i rummet och blunda.
• Dina kamrater ställer sig i en ring runt dig. Alla har 2
pennor var.
Någon i ringen klickar till med sina pennor.
Peka ut varifrån du tycker ljudet kommer.
• Pröva samma sak men håll för ena örat. Blir det
någon skillnad?
• Pröva igen med två öron som du kupar händerna
bakom
Förklaring: Förmågan att kunna avgöra varifrån ljudet
kommer är beroende av att vi har två öron. När
ljudvågorna kommer ifrån ena sidan har det kortare
väg till ena örat. Det räcker för att vi ska uppfatta
skillnaden. Det är svårare med ljud som kommer
framifrån eller bakifrån
Örontrumpeten.
• Kanal mellan svaljet och mellanörat.
• Utjämnar tryckskillnader
• Denna gång öppnas när man sväljer, gapar och
gäspar.
• Då kan luft passera till/från mellanörat.
• Lock för örat uppstår när det är ett större
lufttryck i mellanörat än i ytterörat.
• Då spänns trumhinnan ut och blir mindre
rörlig  vi hör sämre.
• Åtgärdas med tryckutjämning.
Balansorganet
Båggångarna
• Huvudets rörelse
• 3st halvcirkelformade
vätskefyllda rör placerade i
tre mot varandra vinkelräta
plan.
• Vid basen finns en ampull
som innehåller långa sinneshår.
• När vätskan kommer i
rörelse böjs sinneshåren
och sänder en nervimpuls
till hjärnan.
Hinnsäckarna
• Registrera huvudets läge
och hastighetsförändringar
• Sinneshår omgiven av en
gelemassa med
kalkkristaller.
• Lutar huvudet böjs
sinneshåren och sänder en
nervimpuls till hjärnan
Båggångarna
• 1 a. De sinnesceller som tar emot balansintryck finns i
båggångarna. Sinnesceller kallas hårceller eftersom de har
tunna hår på sin yta.
• 1 b. När man böjer eller vrider på huvudet kommer vätskan i
båggångarna i gungning. Vätskeströmningen leder till att
håren böjs, och detta aktiverar sinnescellerna som skickar
information om huvudets rörelser.
• Tre plan: Framåt-bakåt, uppåt-nedåt, sida – sida.
Hinnsäckarna
2 c. Några av hårcellerna har på sin yta en gelatinlik massa
som innehåller små kalkkristaller. Eftersom kalkkristallerna
är tyngre än vätskan så rör de sig med viss tröghet.
Hårcellerna registrerar gravitationen eller tyngdkraften.
2 d. När man rör på huvudet kommer kristallerna i rörelse
och påverkar hårcellerna, och därigenom får man
information om huvudets läge.
Balansförsök
Farligt balansförsök
• Håll huvudet mot en pinne och spring runt den 510 varv. Res dig upp och försök gå rakt fram.
• Vad händer?
• Varför tror du att det händer så?
• Kommentar: Balansorganet sitter inne i örat och
är vätskefyllt. När man rör huvudet sätts vätskan i
rörelse och retar balanssinnesscellerna. Detta
fortsätter ett tag efter att man stannat. Till
vätskan ”blivit lugn igen”.
Hörselundersökning
• Kollar trumhinnans rörlighet
• Hörselmätning i ett ljudisolerat rum.
Undersökningen går till så att man får sätta på
sig hörlurar och lyssna med ett öra åt gången
på en serie rena toner. När man hör en ton
markerar man det genom att trycka på en
knapp.
• Benledningsmätning, undersöker hur man hör
från snäckan, hörselnerven till hjärnan.
Hörtröskeln:
De svagaste tonerna man kan uppfatta
• Vid 0-20 decibels hörselnedsättning hör man bra, i detta
intervall ligger de flesta människor.
• Vid 30 decibel hörselnedsättning blir det märkbart att man hör
dåligt.
• Vid 40 decibel har man lite svårt att höra svagt tal också på
nära håll.
• Vid 60 decibel, har man svårt att uppfatta vanligt tal och man
är beroende av hörapparat.
• Vid 75 decibel har man svårt att uppfatta starkt tal även på
nära håll.
• Vid 90 decibel förstår man inte tal utan hörapparat och man är
i praktiken döv
Öroninflammation
• Infektion i mellanörat som oftast startar med en
förkylning.
• Orsakas oftast av bakterier. Förkylningsviruset gör
slemhinnorna mer känsliga för bakterier
• Trumhinnan blir röd och tjock och det bildas var bakom
trumhinnan. Trumhinnan kan bukta utåt och röra sig
sämre.
• Att man får ont beror på att svullnaden och trycket i
mellanörat ökar.
• Ibland spricker trumhinnan pga trycket och var kan rinna
ut.
Hur skyddar man sig mot
öroninflammation.
• Undvika rökiga miljöer.
• Amning har en skyddande effekt på spädbarn.
• Om barnet är förkylt kan man låta det sova
med huvudet högt, till exempel genom att lägga
böcker under sängbenen vid huvudändan eller
bädda med extra kuddar.
Behandling av öroninflammation
• Läker oftast av sig själv.
• Antibiotika, penicillin.
• Om ett barn har mycket besvär med
återkommande öroninflammationer kan det
hjälpa om barnet får ett rör i örat.
• Då opereras ett litet plaströr in i trumhinnan
så att luft kan komma in i mellanörat. Då kan
trumhinnan röra sig lättare och det samlas
mindre vätska och hörseln förbättras. Det
minskar även risken för nya infektioner.
Djurens hörselorgan
• Insekter
– Hår eller borst på kroppen vibrerar av ljud, då
retas sinnescellerna vid hårens bas
– Tympanalorgan – finns bla på antenner och
framben. Försedda med ett membran som
vibrerar av ljud. Innanför finns sinnescellerna som
reagerar på detta.
• Fiskar
– Har inget ytteröra, hörselgång, mellanöra, snäcka.
– Ljud fortplantas via kraniets ben till hinnsäckar.
• Fåglar och reptiler
– Saknar ytteröron
– Hörselgången mynnar på sidan av huvudet
– 1 hörselben
– Rak snäckgång
• Däggdjur
– Ytteröron
• Fångar in ljudet
• Kan rikta in sina öron mot ljudkällan – urskilja
riktningen
• Avge överskottsvärme