Transcript Medeltiden 4-6 - Mattias SO

Folkvandringar, Romarriket attackeras
Delning mellan Västrom och Östrom, år 395
Romarriket, återblick
•
•
Roms nedgång och fall kom till följd av krig,
svårigheter att hålla ihop det stora riket, dåliga
kejsare, höga skatter, inflation, arbetslöshet
mm.
År 395 delas riket i Västrom och Östrom
Återblick, fortsättning
•
•
•
•
När Romarriket splittrades efter år 476, fanns det inte längre
någon kejsare som hade koll på ett stort område.
Därför bildades det en massa småstater, som inte inte lydde
under någon mäktig kejsare. Jordbruk!
Lokala kungar tog över och ägde mycket mark.
Städerna förföll, och folk valde att flytta från städerna till
landsbygden.
Medeltiden, år 500-1500
•
•
•
500-1000: Tidig Medeltid: Återgång till landsbygden,
jordbruk den huvudsakliga försörjningen, ingen handel, inga
större riken i västra Europa.
1000-1300: Högmedeltiden: Jordbruket effektiviseras, ökad
inflyttning till städer, begynnande handel,
1300-1500: Senmedeltiden: Jordbruket viktigt, städerna
växer, och även handeln. En ny borgarklass bildas.
Kartor över Medeltiden
Senmedeltiden,
1350-1500
Upplägg, Medeltiden
•
•
•
•
•
•
1. Boende: Hur och var bodde folk? Betona utveckling.
2. Försörjning: Hur skaffade folk mat och med vad jobbade
de? Betona utveckling/förändring.
3. Handel: På vilket sätt handlade folket och med vem? Hur
köptes och såldes varor? Betona utveckling/förändring.
4. Styrelseskick: Hur styrdes/Vem styrde i landet/området?
Hur mycket makt hade ”vanligt” folk? Vilkas samhällsklasser
finns? Betona utveckling/förändring.
5. Religionens betydelse: Vad trodde folk på? Hur stor
makt över folkets tankar och handlingar hade kyrkan?
Betona utveckling/förändring.
6. Viktiga personer: Vilka viktiga personer fanns under
perioden?
1. Boende
•
•
•
•
1. Boende
Folkvandringar. När Romarriket splittrades lämnade de
flesta städerna och bosatte sig på landsbygden.
Under Tidig Medeltid, bodde man i isolerade byar och
sysselsatte sig med jordbruk.
Under Högmedeltiden och Senmedeltiden,
effektiviserades jordbruket (bättre redskap och
metoder). Därför...
... flyttade allt fler personer till städer, där en
begynnande handel inleddes. Tack vare handeln,
bildades en köpmanna- och en borgarklass (stadsbor).
Dock, de flesta bor på landet.
2. Försörjning
•
•
•
•
2. Försörjning
Eftersom de flesta efter Västroms fall, flyttade till landsbygden
blev jordbruket den viktigaste försörjningen. Självhushållning
och byteshandel. Tidig Medeltid.
Under Högmedeltiden, bildades mindre städer. Detta tack vare
jordbrukets effektivisering och en ökad handel.
I städerna började fler nu jobba som hantverkare, smeder,
skräddare, bagare, etc. En ny klass uppstod, borgar- och
köpmannaklassen.
Tack vare handeln ersatte penninghandeln byteshandeln i
städerna.
3. Handel
Fjärrhandel
Penninghandel
3. Handel
•
•
•
•
Efter romarrikets fall flyttade folk till isolerade byar, och då
minskade handeln. Det var ont om pengar, och man gick
över till självhushållning (man producerade bara för egen
användning) och byteshandel. Tidig medeltid.
Under Högmedeltiden började handel att utvecklas. Först
handlade man i närområdet; närhandel och byteshandel...
...sedan gick man över till fjärrhandel och penningekonomi.
Man reste längre för att handla.
Städer växer fram vid handelsplatser, borgar och kyrkor.
•
•
•
•
•
Handel, fortsättning
Tre handelscentrum i Europa: 1. Norra Italien (Venedig,
Genua), 2. Flandern (Brügge), 3. norra Tyskland (Lübeck,
Bremen - handelsförbundet Hansan). Specialisering!
Med den ökade handeln växer städernas ekonomiska makt.
Pengarna hamnar i städerna.
En ny samhällsklass blir borgarna (stadsbor som köpmän,
hantverkare), som har tjänat pengar på handeln.
Korstågen under 1000- och 1100-talen leder till att handeln
med Kina och Indien växer. Fjärrhandel!
Båtbyggena utvecklas, och gör att man handlar på större
avstånd
3. Från närhandel till fjärrhandel
Tidig Medeltid
Högmedeltid
Senmedeltid
4. Styrelseskick-Feodalism!
Begrepp:
Godsägare
Vasall
Undervasall
Livegen
bonde
1. Godsägaren gav vasallen delar av sin mark och i utbyte mot att de
hjälpte kungen vid krig. 2. Vasallerna skaffade undervasaller som fick
egen mark. Undervasallerna skulle också ställa upp i krig. 3. Då
undervasallen inte kunde sköta allt jordbruk själv, erbjöd han bönder att
jobba hårt på marken. 4. Bönderna fick jobba för att få mat till sin familj,
men de var tvungna att ge undervasallen den största delen och betala
skatt. UTNYTTJANDE!
Feodalsystemet, rättvist eller orättvist? Bra
eller dåligt system? Varför fanns det?
Handel, karta
•
•
•
Feodalismen, bilder
Makten är som en triangel. De som är högst upp, har mest
makt och slipper betala skatt. De har det bra!
De som är längst ner, har minst makt och måste betala
mycket skatt till kungen! De har det dåligt!
De med minst makt, är flest! De kan bli arga, men det
dröjde ungefär 500-700 år innan bönderna blev riktigt
arga...
Lite annorlunda
ord, men samma
tanke...
Styrelseskick, Ståndssamhället
Präster
Adel
Borgare
Bönder
Orättvisorna fortsätter i flera hundra år. Feodalsamhället innebar en tydlig
maktfördelning (folk hade olika mycket makt). Under medeltiden växte fyra
samhällsgrupper, stånd, fram som fanns kvar till 1800-talet:
Präster: Kyrkans män. Skattebefriade.
•
•
•
•
Adel: Grevar, baroner m.m. ofta riddare som fått mark.
Skattebefriade.
Borgare: Bodde i städerna, hantverkare, köpmän. Betalade skatt
Bönder: Majoriteten av befolkningen, hårt liv på landsbygden.
Betalade skatt.
5. Religionens betydelse
Påven, Kristendomens
ledare i Västrom
Levde man inte efter
kyrkans regler, väntar
helvetet... Kyrkan
skrämdes!
Korstågen
Prästerna hade stor makt, och
folk hade stor respekt för dem
•
•
•
•
•
5. Religionens betydelse
I slutet av 300-talet bestämdes det att Kristendomen skulle
bli Romarrikets religion.
Kristendomen spreds över Europa och blev den viktigaste
religionen även när Romarriket splittrades. Det bestämdes
att påven i Rom skulle bli kyrkans ledare. Guds
ställföreträdare på jorden.
Tidig Medeltid: Kristendomen oorganiserad (kyrkorna
bestämde över sig själva).
Högmedeltiden: Kyrkan blev centraliserad, och påven fick
större större inflytande över kyrkorna i Europa
Högmedeltiden och Senmedeltiden: Kyrkan hade en stor
makt över vad befolkningen tänkte och gjorde. Kyrkan
hotade med ”helvetet” om man inte levde efter kyrkans
regler.
Religionen
•
•
•
•
Kyrkan tog upp skatt, ägde mark och kom att få stor makt,
maktstrider mellan påvar och kungar.
Högmedeltiden: Kristendomen splittrades i en katolsk och
ortodox del p.g.a. motsättningar (1054)
Högmedeltiden: Många katedraler och kloster byggdes
under Högmedeltiden. Munkar och nunnor lever i enskildhet
och försöker att sprida budskapet.
Korstågen (1000-1200) mot Islam var ett resultat av
motsättningar. Detta stärkte påvens makt. Mer centraliserad
kyrka. Motsättningar med Islam
6. Viktiga personer
Karl den store
Gutenberg
Saladin
Richard Lejonhjärta
6. Viktiga personer
• Karl den store, frankernas kung, som blev
tillfällig kejsare över det tysk-romerska riket.
800-talet
• Johann Gutenberg, boktryckarkonstens fader.
1400-talet
• Saladin, sultan i Egypten. Deltog i försvaret
mot de kristna under korstågen. 1100-talet
• Richard Lejonhjärta, engelsk kung som deltog
i korstågen. 1100-talet.
7. Övrigt
• Saker som inte riktig ingår i den sex
punkterna, men som ändå är bra att
känna till om Medeltiden.
• Kultur/vetenskap
• Riddare
• Digerdöden
Kultur och vetenskap
•
•
•
•
•
•
Under senare medeltid lär sig fler att räkna, läsa och skriva.
Klostren var viktiga kulturcentrum då munkarna kunde läsa och skriva.
På 1400-talet uppfann Johann Gutenberg boktryckarkonsten som underlättar att
information sprids.
Utveckling inom arkitektur då enorma kyrkor byggdes.
Teknisk utveckling mot eldvapen gör att riddarna försvinner.
Båtbygget utvecklas, kompassen kommer till Europa från Kina
Riddare
•
•
•
Stigbygeln kom till Europa på 700-talet, möjlighet till tung
beväpning utan att ramla ur sadeln.
En riddare med häst och utrustning var mycket dyr, medeltidens
stridsvagn. Riddarna blev ofta vasaller och fick län mot
krigstjänst.
Då eldvapen blev vanliga 1400-1500 hade riddarna spelat ut sin
roll.
Digerdöden
•
•
•
•
Pestepidemi under 1300 - 1400.
Pestbakterier spreds med råttor,
människor levde smutsigt med
dålig hygien.
Oklart hur många som tog, men
det ledde till brist på arbetskraft i
Europa.
Under sen medeltid kom en kris i
jordbruket, folkökningen avtog,
kanske till följd av
klimatförändring? Digerdöden kan
ha bidragit men forskarna osäkra.