Transcript EU-rätt I - utan bilder

Introduktion till juridiken, allmän
rättslära och konstitutionell rätt: EU-rätt
JUR. DR. SANJA BOGOJEVIC
Delkursens tre brännpunkter
1. Hur arbetar EU?
–
Hur ser beslutsprocessen ut? Vilka arbetsuppgifter har
institutionerna? Vilka är grundlagarna för EU-rättsmaskinen?
2. Hur fungerar EU-rätten?
–
Vilka rättskällor finns det? Vilken verkan har dessa i
medlemsstaterna och Sverige? Hur kan dessa bestridas? Vilken
skydd ger EU åt mänskliga rättigheter? Vad betyder och vilken
effekt har fri rörlighet principerna nationellt och inom EU?
3. Metod
–
Hur arbetar man juridiskt med europarättsligt material? Hur
läser man och använder rättsfall? Vilka frågor bör man som
jurist tänka på när man jobbar med EU-rätten?
Delkursens struktur
• Föreläsningar
– Föreläsning I: Introduktion till EU:s grunder, behörighet och institutioner
– Föreläsning II: EU-rättens verkan (i Sverige)
– Föreläsning III: Fri rörlighet som konstitutionell princip, exemplet varor
• Övning med studentlärare
• Seminarier med rättsfall (kompendium)
Dagens föreläsning
• EU:s struktur
– Grundläggande om EU
– Lissabonfördragets uppbyggnad
– EU:s befogenheter
• EU:s institutioner
– Europaparlamentet
– Europeiska Rådet
– Rådet
– Kommissionen
– Domstolen
Material
• U Bernitz och A Kjellgren Europarättens grunder, 5 uppl., 2014
– Fördjupning:
» J. Hettne and I. Otken-Eriksson, EU-rättslig metod: teori coh
genomslag i svensk tillämpning (2 edn, Norstedts Juridik 2011)
» P. Craig and G. De Burca, EU Law: Text, Cases and Materials (5
edn, Oxford University Press 2011)
• Kompendium
• Lissabonfördraget
Grundläggande om EU
Men först: varför måste Sveriges
jurister känna till EU-rätten?
• Sverige är medlem i EU
– EU-rätten måste tillämpas av svenska domstolar och
förvaltningsmyndigheter
– Svenska jurister måste således kunna argumentera EU-rättsligt.
– På samma sätt som ni ska förstå och tillämpa lagar, förordningar,
HD:s rättspraxis och regeringsrätten ska ni förstå och tillämpa
EU:s fördrag, förordningar, direktiv och EUD:s praxis.
– EU rätt är också viktig då den skapar en mäng rättigheter – och
även skyldigheter – åt privatpersoner som bor och arbetar inom
EU.
EU-rättens utveckling
Lissabonfördraget
2009 (EU)
Konstitutionellt
fördrag 2004
Nice 2003
Laeken 2000
Amsterdam 1999
Maastricht 1992 (EU)
Europeiska enhetsakten 1987
Romfördraget 1958 (EEC)
Europeiska kol -och stålgemenskapen 1951
EU idag
• Stor union
– 28 medlemsstater
– 500 miljoner invånare
– 24 officiella språk
• Ett internationellt samarbete
– egen lagstiftning
– egna rättsliga principer
– från €€€ till sociala rättigheter
• Dilemma
– djupare integration mot ytlig gemenskap
• NB EU kan bara göra det som står i fördraget
Lissabonfördragets uppbyggnad
Uppbyggnad
1. EU-fördraget (FEU)
–
Övergripande struktur/mål
2. Funktionsfördraget (FEUF)
– hur (1) fungerar juridiskt
3. Stadgan om grundläggande rättigheter
Principer (I)
• Demokratiska principer (Art 9-12 FEU)
– EU-medborgarskap (Art 9 FEU)
– Representativ demokrati (Art 10.1 FEU)
– Medborgare företräds genom EP (Art 10.2 FEU)
– Deltagardemokrati - medborgarinitiativ (Art 11 FEU)
– Nationella parlaments roll i EU:s lagstiftning (Art 12 FEU)
Principer (II)
• Konstitutionella principer /Allmänna rättsprinciper
– Principen om tilldelade befogenheter (Art. 5.2 FEU)
– Subsidiaritetsprincip (5.3 FEU)
– Proportionalitetsprincip (Art. 5.4 FEU)
– Lojalitetsprincip (Art. 4.3 FEU)
• Miljörättsliga principer (Art 191.2 FEUF)
Principer används som
– Tolkningsgrund
– Ogiltighetsgrund
– Skadeståndgrund
EU:s befogenheter
Artikel 3 FEU
1. Unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd.
2. Unionen ska erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria
rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas avseende kontroller vid yttre gränser, asyl,
invandring samt förebyggande och bekämpande av brottslighet.
3. Unionen ska upprätta en inre marknad. Unionen ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på
välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full
sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den ska främja
vetenskapliga och tekniska framsteg. Den ska bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social
rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av
barnets rättigheter. Den ska främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan
medlemsstaterna. Den ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det
europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.
4. Unionen ska upprätta en ekonomisk och monetär union som har euron som valuta.
5. I sina förbindelser med den övriga världen ska unionen bekräfta och främja sina värderingar och intressen samt
bidra till skydd av sina medborgare. Den ska bidra till fred, säkerhet, hållbar utveckling av vår jord, solidaritet och
ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga
rättigheterna, särskilt barnets rättigheter, samt till strikt efterlevnad och utveckling av internationell rätt, inklusive
respekt för principerna i Förenta nationernas stadga.
6. Unionen ska sträva mot sina mål med lämpliga medel, beroende på de befogenheter som den tilldelas i fördragen.
Vikten av befogenhet
• Artikel 5.2 FEU
– principen om tilldelade befogenheter
• Exklusiv befogenhet
– Art. 3 FEUF
• Delad befogenhet
– Art. 4 FEUF
• Befogenhet till stödjande åtgärder
– Art. 6 FEUF
EU:s institutioner
EU:s institutioner (Art. 13 FEU)
• Europaparlamentet
• Europeiska Rådet
• Rådet
• Kommissionen
• Domstolen
– Utgångspunkt: institutionerna ska samarbeta lojalt med
varandra
EUROPAPARLAMENTET
(ART. 14 FEU, ART. 223-234 FEUF)
EUROPEISKA RÅDET
(Art. 15 FEU, Art. 235-236 FEUF)
(MINISTER)RÅDET
(ART. 16 FEU, ART. 237-243 FEUF)
KOMMISSIONEN
(ART. 17 FEU, ART. 244-250 FEUF)
EU-DOMSTOLEN
(ART. 19 FEU, ART. 251-281 FEUF)
EU-rätt vid LU juridiska fakultet
• Obligatoriska ämnen
• Fördjupningskurser
– ex. ’Enforcement of EU law’, ’Environmental protection,
markets and trade’, ’Competition and Procedural Law, Familjerätt
i ett komparativit och EU-rättsligt perspektiv’, ’offentlig
upphandling’ etc.)
• Masters in European Business Law
• http://www.law.lu.se/#!meb
• Doktorandtjänst