Transcript Föreläsning 5

Föreläsning 5
Auktoritära politiska
system
Litteratur
 Hague, R & Harrop, M, Comparative
Government and Politics (6th ed.),
Palgrave (Hampshire, 2004). Kap. 2-4, 6
 Birgerson, S.M After the breakup of a
multi-ethnic empire Praeger (Westport, CT,
2002) Kap. 4-7
Målen för denna tematiska
avdelning är:

att introducera de samtida alternativa formerna av
politiska regimer och att visa hur dessa former har
kategoriserats och hur de är relaterade till varandra;

att klargöra betydelsen av och skillnaden mellan
frekvent använda begrepp som totalitära stater och
auktoritära stater; nya demokratier och
semidemokratier.
”Man is born free, but everywhere he is in chains” (Jean Jacques
Rousseau, 1762)
Definition av och diskussion
kring ’regimbegreppet’
 Aristoteles
 Antal styrande
 Styrandets mål
 Montesquieu
 Antal styrande
 Det genom lagar reglerade maktutövandet
Aristoteles typologisering av
politiska regimer
Antal i styrande position
Form av styre
En
Få
Många
Genuin
(i allas intresse)
Monarki
Aristokrati
Polity
Perverterad
(i egenintresse)
Tyranni
Oligarki
Demokrati
Modern regimtypologisering

Demokratiska regimer
• Konsoliderade (etablerade) demokratier
• Nya demokratier
• Semi-demokratier

Monopolistiska regimer
• Totalitära
• Auktoritära
Två vägar till politisk
organisering

Konsensus  demokratiskt styre
Individer går samman för att skydda sig själva och
skapa gemensamma regler; ledarskapet väljs bland
folket. Säkerhet genom samarbete.

Tvång  auktoritärt styre
Individer förs samman av en regent som (imposes)
påtvingar auktoritet och monopoliserar makt. Säkerhet
genom dominans.
Mot en definition av
Auktoritarianism/ Diktatur





En liten grupp individer utövar makt över staten;
Regeringen/styret är inte ansvarig inför folket;
Folket har liten, eller ingen, roll i valet av ledare;
Den individuella friheten är begränsad;
Kan dock vara både institutionaliserade och
legitima.
Frihet och jämlikhetsmatris:
Auktoritarianism
Hög grad av frihet
Anarkism
Liberalism
Svag stat
Hög grad
av jämlikhet
Socialdemokrati
Låg grad av
jämlikhet
Auktoritarianism
Totalitarism
Stark stat
Kommunism
Låg grad av frihet
Fascism
Totalitarism
En totalitär regim strävar efter total
kontroll över samhället - inte enbart den
politiska
sfären
utan
även
den
ekonomiska sfären och det civila
samhället - i ett försök att transformera
det.
Auktoritarism
En auktoritär regim, eller en diktatur, är en
styrelseform som kan sägas vara mer
antipluralistisk än antikonstitutionell då
den inte tillåter någon verklig konkurrens
om makten men accepterar att styret är
underställt lagen.
Källor till auktoritärt styre

Ekonomiska förklaringar



Kapitalism som ”medicin” mot auktoritarism (liberal syn)
Kapitalism som orsak till auktoritarism (kommunistisk syn)
Samhällelliga förklaringar

Kultur
Auktoritarism och politisk
kontroll

Våld och övervakning (’coercion’)

Absorbering (’cooptation’)

Personlighetskult/ karismatisk ledare
(’personality cult’)
Auktoritarism och legitimitet

Max Webers former av legitimitet




Karismatisk auktoritet (Mao Zedong, Josef Stalin,
Adolf Hitler)
Traditionell auktoritet (Mellanösterns ärvda
monarkier)
Rationell auktoritet (moderna politiska system i Asien
och Latinamerika)
Folket kan ej föreställa sig ett alternativ till det
nuvarande styret.
Auktoritära styrelsesätt

Personalistiskt styre (’one-person rule’)
• Ex. Saudiarabien, Brunei

Militärregimer
• Ex. Pinochets Chile

Enpartimodell
• Ex. Kommunism, Nazism

Begränsat flerpartisystem/Kvasi-demokratier
Jämförelse mellan demokratiska, auktoritära och
totalitära stater med avseende på ’pluralism’,
’ideolog’, ’mobilisering’ och ’ledarskap’
Aspekter
Demokrati
Auktoritarianism
Totalitarism
Pluralism
Ansvarig politisk pluralism. Legalt
skyddad.
Politiskt system med
begränsad, inte ansvarig
politisk pluralism
Ingen politisk, ek. eller
samhällelig pluralism.
Ideologi
Politiskt system utan någon
utstuderad & styrande ideologi.
Politiskt system utan någon
utstuderad och styrande
ideologi, men med distinkta
mentaliteter.
Utstuderad och styrande ideologi
som artikulerar ett nåbart utopia.
Mobilisering
Deltagande genom en självständigt
genererad organisering av det
civila samhället och konk. partiers
verksamhet garanteras av ett
system baserat på lagar.
Låg mobilisering men
medborgerligt deltagande är högt
värderat
Politiskt system utan intensiv
eller utbredd mobilisering ,
med undantag för vissa
perioder under systemets
utveckling.
Utbredd mobilisering av
folket i en stor skara
regimskapade, obligatoriska
organisationer. Betoning på
aktivism hos kadrer och militär.
Försök att mobilisera entusiasm.
Privatlivet är nedvärderat
Ledarskap
Det högsta ledarna produceras
genom fria val och styret måste
utövas inom konstitutionella
gränser. Ledarskapet måste utsättas
för och produceras av fria val.
Politiskt system inom vilket
en ledare/grupp utövar makt
enligt formellt dåligt
definierade men rätt så
Styr utan definierade gränser och
med stor oförutsägbarhet för
folket. Är ofta karismatisk.
Rekrytering till ”toppen” ofta
högst beroende av succé och
förutsägbara normer.
Hantering av politisk kultur i
auktoritära stater
Avsaknad av legitimitet på grundval av fria val
leder till att man i icke-demokratiska stater
försöker …
… ignorera
och/eller
… manipulera
och/eller
… transformera
… den politiska kulturen. (H&H s. 96-98)