Transcript Ekonomiska perspektiv på etnisk diskriminering

Rekrytering –
därför väljs inte de mest kompetenta till jobben
Mats Hammarstedt
Bakgrund
•
•
•
•
En översikt av svensk forskning kring diskriminering mot utrikes födda och
icke-heterosexuella på arbetsmarknaden i Sverige.
Hur ser arbetsmarknaden ut för dessa grupper?
I vilken utsträckning förekommer diskriminering?
Resultat från forskning genomförd av forskargruppen Linnaeus University
Centre for Labour Market and Discrimination Studies vid Linnéuniversitetet i
Växjö
Sysselsatta, arbetslösa och utanför arbetskraften bland
utrikes födda 2012.
Andel sysselsatta, andel arbetslösa och andel utanför arbetskraften för olika grupper av utrikes födda och
infödda män och kvinnor 2012 (16-64 år).
Födelseregion
Män
Sverige
Övriga
Övriga
Afrika
Asien
Övriga
Samtliga
Norden
Europa
utomeuropeiska utrikes
ländera)
födda
Sysselsättningsgrad 78,7
76,4
75,0
55,9
58,5
77,9
68,0
Andelen arbetslösa 6,6
7,1
11,6
29,6
24,9
10,2
16,9
av arbetskraften
Andelen utanför
15,7
17,7
15,2
20,5
22,1
13,3
18,2
arbetskraften
Kvinnor
Sysselsättningsgrad 76,3
72,7
64,2
43,6
49,6
69,0
Andelen arbetslösa 6,2
5,6
12,9
26,7
20,4
11,6
av arbetskraften
Andelen utanför
18,7
23,0
26,3
40,4
37,6
21,9
arbetskraften
a)
I gruppen ingår personer födda i Sydamerika, Nordamerika samt övriga utomeuropeiska länder.
Källa: Statistiska Centralbyrån, specialbearbetning av AKU.
59,0
15,0
30,6
Andelen sysselsatta efter vistelsetid i landet 2012.
Andelen sysselsatta efter vistelsetid i landet för utrikes födda män och kvinnor 2012 (16–64 år)
Vistelsetid i
Födelseregion
Sverige
Män
Europa
Afrika
Asien
Övriga
Samtliga utrikes
utomeuropeiska födda
ländera)
0–3 år
70,4
34,3
44,0
74,9
53,9
4–7 år
71,5
51,1
49,1
75,2
59,6
8–10 år
76,5
48,7
55,1
76,6
65,0
11–20 år
75,8
73,5
59,7
72,9
70,1
20 år –
77,4
73,1
70,4
81,5
75,5
Totalt
75,4
55,9
58,5
77,9
68,0
Kvinnor
0–3 år
51,3
22,3
28,4
29,9
35,0
4–7 år
58,6
22,8
32,7
58,5
42,9
8–10 år
66,6
45,8
46,2
67,4
55,4
11–20 år
68,7
59,9
55,4
69,3
63,7
20 år –
70,4
74,7
70,5
77,4
71,4
Totalt
66,7
43,6
49,6
69,0
59,0
a)
I gruppen ingår personer födda i Sydamerika, Nordamerika samt övriga utomeuropeiska länder.
Källa: Statistiska Centralbyrån, specialbearbetning av AKU.
Andel sysselsatta, arbetslösa och utanför arbetskraften
bland ungdomar (16-25 år) 2012.
Andel sysselsatta, andel arbetslösa och andel utanför arbetskraften bland olika grupper av utrikes födda
och infödda män och kvinnor uppdelat på ålderklasser 2012 (16–64 år).
Födelseregion
Män
Sverige
Europa
Afrika
Asien
Övriga
Samtliga
utomeuropeiska utrikes
ländera)
födda
16-25 år
Sysselsättningsgrad 46,1
42,7
29,6
33,3
47,4
37,2
Andelen arbetslösa 21,1
30,8
51,1
39,7
20,4
36,3
av arbetskraften
Andelen
utanför 41,6
38,2
39,6
44,7
40,4
41,6
arbetskraften
Kvinnor
16-25 år
Sysselsättningsgrad
Andelen arbetslösa
av arbetskraften
Andelen
utanför
arbetskraften
a)
49,0
19,1
43,2
23,2
23,8
39,6
26,7
35,8
47,3
16,9
34,0
29,1
39,5
43,7
60,6
58,4
43,1
52,1
I gruppen ingår personer födda i Sydamerika, Nordamerika samt övriga utomeuropeiska länder.
Källa: Statistiska Centralbyrån, specialbearbetning av AKU.
Sysselsatta, arbetslösa och utanför arbetskraften efter
utbildningsnivå (16-64 år) 2012.
Andel sysselsatta, andel arbetslösa och andel utanför arbetskraften bland olika grupper av utrikes födda
och infödda män och kvinnor uppdelat efter utbildningsnivå 2012 (16–64 år).
Födelseregion
Män b)
Sverige
Europa
Afrika
Asien
Övriga
Samtliga
utomeuropeiska utrikes
ländera)
födda
Förgymnasial
utbildning
Sysselsättningsgrad 51,2
55,6
37,6
37,8
48,0
45,6
Andelen arbetslösa 14,3
17,9
44,5
38,5
18,9
29,6
av arbetskraften
Andelen
utanför 40,3
32,2
32,3
38,6
40,8
35,3
arbetskraften
Gymnasial
utbildning
Sysselsättningsgrad
Andelen arbetslösa
av arbetskraften
Andelen
utanför
arbetskraften
84,2
6,4
78,0
10,1
62,7
25,4
61,8
23,8
78,2
11,5
71,9
15,3
10,0
13,2
16,0
19,0
11,6
15,1
70,9
19,3
87,6
7,6
78,6
12,7
12,1
5,2
10,0
Eftergymnasial
utbildning
Sysselsättningsgrad 86,8
83,4
71,9
Andelen arbetslösa 3,9
7,9
19,2
av arbetskraften
Andelen
utanför 9,7
9,4
11,0
arbetskraften
a)
I gruppen ingår personer födda i Sydamerika, Nordamerika samt
b)
Individer med okänd utbildningsnivå ingår ej.
Källa: Statistiska Centralbyrån, specialbearbetning av AKU.
övriga utomeuropeiska länder.
Andel tidsbegränsat anställda 2012 (16-64 år).
Andel tidsbegränsat anställda av samtliga anställda bland män och kvinnor med olika utbildningsnivå
uppdelat efter födelseregion 2012 (16–64 år).
Födelseregion
Män
Sverige
Europa
Afrika
Asien
Övriga
Samtliga
utomeuropeiska utrikes födda
ländera)
Förgymnasial
19,8
20,6
48,1
31,9
24,5
27,6
utbildning
Gymnasial
11,7
11,8
31,4
24,2
16,2
16,9
utbildning
Eftergymnasial 11,3
15,2
30,9
24,7
22,5
20,1
utbildning
Samtliga
12,5
14,4
35,4
25,8
20,4
19,9
Kvinnor
Förgymnasial
34,0
20,3
48,9
36,0
23,7
utbildning
Gymnasial
16,9
18,2
34,6
29,9
20,9
utbildning
Eftergymnasial 14,2
17,7
35,3
25,1
21,7
utbildning
Samtliga
16,9
18,3
37,6
28,9
21,8
a)
I gruppen ingår personer födda i Sydamerika, Nordamerika samt övriga utomeuropeiska länder.
b)
Individer med okänd utbildningsnivå ingår ej.
Källa: Statistiska Centralbyrån, specialbearbetning av AKU.
29,6
22,5
21,1
22,9
Andel individer i chefsposition och andel individer
med kvalificerat arbete 2011 (16-64 år)
Andel individer (procent) i chefsposition och andel individer med eftergymnasial utbildning som har ett
kvalificerat arbete (16-64 år) år 2011 i olika grupper av utrikes födda och infödda.
Män
Kvinnor
a)
b)
Födelseregion
Chefsposition
Kvalificerat arbete
Chefspositiona)
Kvalificerat arbeteb)
Norden
7,8
64,5
4,5
72,6
Övriga Europa
4,1
51,9
2,1
58,3
Afrika
1,6
32,2
0,8
40,3
Asien
3,0
46,3
1,7
51,5
Sydamerika
2,6
46,7
1,6
53,5
Nordamerika
5,8
58,7
3,2
63,9
Övriga länder
7,6
52,3
4,6
67,6
Vistelsetid
0-3 år
4-7 år
8-10 år
11-20 år
>20 år
2,2
2,1
3,0
3,3
6,3
39,3
39,7
45,7
48,2
63,9
1,5
1,0
1,4
1,7
3,5
42,1
42,9
51,1
56,5
71,0
Infödda
8,2
67,3
4,4
73,5
Källa: Statistiska Centralbyrån, Yrkesregistret.
a)
Avser individer vilka innehar ledningsarbete enligt Statistiska Centralbyråns Yrkesregister. Politiskt arbete
inkluderas inte.
b)
Andelen individer vilka har ett arbete som kräver teoretisk specialistkompetens eller högskoleutbildning eller
motsvarande kunskaper.
Är utrikes födda diskriminerade på arbetsmarknaden?
•
•
•
Etnisk diskriminering är endast en av flera möjliga förklaringar till de observerade
skillnaderna mellan utrikes födda och infödda på arbetsmarknaden.
– Kan även vara skillnader som
• Språkkunskaper
• Tillgång till nätverk
Därför omöjligt att utifrån de data vi hittills studera fastslå att diskriminering föreligger
Förekomsten av etnisk diskriminering studeras därför med hjälp av fältexperiment
– Två fiktiva sökanden
• Samma kön, samma arbetslivserfarenhet, samma utbildning, samma ålder,
samma civilstånd etc.
• Det enda som skiljer de sökande åt är namnet
– En sökande med typiskt svenskt namn, en sökande med typiskt
arabiskt/muslimskt namn.
– Sökte efter jobb som utannonserats på Arbetsförmedlingens hemsida
under perioden maj 2005 till februari 2006.
– 3 104 ansökningar till 1 552 arbetsgivare i Stockholm och
Göteborgsområdet
Resultat från fältexperimentet
Kallelse till intervju vid fiktiva jobbansökningar i fältexperiment
Yrke
Svenskt klingande
Arabiskt klingande
namn
namn
Dataspecialister
0,22
0,20
Högstadielärare
0,57
0,45
Redovisningsekonomer 0,13
0,09
Byggnadsarbetare
0,30
0,12
Fordonsförare
0,24
0,08
Butikssäljare
0,14
0,04
Relativ
(Svenskt/Arabiskt)
1,10
1,26
1,41
2,38
3,17
3,22
Totalt
1,50
0,29
Källa: Carlsson & Rooth (2007).
0,20
Vem diskriminerar?
Egenskaper/variabler
Effekt1)
Man rekryteringsansvarig
–0,06*
Andel anställda män
0,04
Färre än 20 anställda
–0,05*
Offentlig sektor
0,01
Andel utrikes födda i kommunen under
0,01
genomsnittet i Sverige
*) Statistiskt signifikant.
1) Mäter hur olika bakgrundsegenskaper påverkar skillnaden i sannolikheten att bli kallad
till anställningsintervju mellan en person med ett typiskt arabiskt/muslimskt namn och en
person med ett typiskt svenskt namn i procentenheter. Exempelvis har en person med
typiskt svenskt namn sex procentenheter högre sannolikhet än en person med typiskt
arabiskt/muslimskt namn att bli kallad till intervju om en man istället för en kvinna är
rekryteringsansvarig.
Icke-heterosexuella på arbetsmarknaden
Andel sysselsatta, andel med arbetsinkomst > 0 samt genomsnittlig arbetsinkomst i kronor år
2007 bland hetero- och homosexuella män och kvinnor
Kvinnor
Män
Relativ
Homo
Hetero
Relativ
Homo
Hetero
(Hetero/
(Hetero/
Homo)
Homo)
0,94
85%
80%
1,09
80%
87%
Sysselsatt
0,94
90%
85%
1,07
84%
90%
Har inkomst
>0
0,91
269 000
244 000
1,10
Genomsnittlig 363 000 331 000
årsinkomst
2007 (kronor)
Hetero- och homosexuella män och kvinnor fördelade
efter yrke 2007
Heterosexuella
Män
3,6%
Homosexuella
Män
4,1%
Yrke
Kvinnor
Kvinnor
Yrke som kräver
5,1%
2,6%
grundskoleutbildning
Yrke som kräver
37,7%
41,7%
31,8%
29,7%
gymnasieutbildning
Yrke som kräver
21,4%
23,0%
13,4%
21,7%
universitetsutbildning
(2 år eller kortare)
Yrke som kräver
27%
26,4%
43,1%
41,2%
universitetsutbildning
(3 år eller längre)
Chefsposition
10,3%
3,8%
7,5%
4,8%
Yrken rankade enligt Statistiska Centralbyråns Standard för Svensk Yrkesklassificering
(SSYK 96).
•
•
•
•
•
Homosexuella män tjänar mindre än heterosexuella män. Lägre sysselsättning
bland heterosexuella män
Homosexuella kvinnor tjänar mer än heterosexuella kvinnor. Mycket små
skillnader om man kontrollerar för antalet barn i hushållet etc.
Samma mönster har framkommit i andra länder (USA, Kanada,
Nederländerna, Storbritannien m. fl.)
Homosexuella män underrepresenterade i chefspositioner. Även i yrken som
kräver längre utbildning (om man kontrollerar för utbildningsbakgrund).
Homosexuella kvinnor överrepresenterade i chefspositioner.
”Glastak” existerar även för homosexuella män
Diskriminering av icke-heterosexuella i
anställningssituationen – ett fältexperiment
•
•
•
Ett fältexperiment med fiktiva jobbansökningar genomfört under perioden
– Fyra personer.
• Heterosexuell man och kvinna
• Homosexuell man och kvinna
Totalt söktes 3996 anställningar under perioden 16/8 2010 till 31/1 2011. Anställningar
söktes i tio olika yrken
– butiksbiträde, byggnadsarbetare, förskollärare, försäljare, gymnasielärare,
lastbilschaufför, lokalvårdare, servitör, sjuksköterska, verkstadsarbetare.
CV:
– Samtliga var lika gamla (32 år) och hade utbildning som var relevant för yrket.
– Hade typiskt svenska namn
– Heterosexuella män (kvinnor) skrev att de levde ihop med en kvinna (man)
– Homosexuella män (kvinnor) skrev att de levde ihop med en man (kvinna)
– Vidare skrev homosexuella att de var aktiva i RFSL och att de jobbat med
Stockholm Pride Festival medan heterosexuella skrev att de var aktiva i
Friluftsfrämjandet och Röda Korset.
Andel jobbansökningar som resulterade i positivt svar
bland manliga jobbsökande uppdelat efter yrke
Andel jobbansökningar som resulterade i positivt svar
bland kvinnliga jobbsökande uppdelat efter yrke
Andel som blev kallad till anställningsintervju
(samtliga yrken)
Hetero man Homo
man
Samtliga 29,7%
26,1%
yrken
*) Statistiskt signifikant
Relativ Hetero
(Hetero/ kvinna
Homo)
1,14* 31,9%
Homo
kvinna
26,1%
Relativ
(Hetero/
Homo)
1,22*
Diskriminering i kvinno- och mansdominerade yrken
•
•
•
•
Dela upp yrkena efter andelen kvinnor och män som är anställda i dem.
Kvinnodominerade yrken
– Butiksbiträde, förskollärare, lokalvårdare, servitör, sjuksköterska
• År 2010 uppgick andelen kvinnor till 65 procent kvinnor bland
butiksbiträden och 93 procent bland förskollärare och sjuksköterskor)
Mansdominerade yrken
– Verkstadsarbetare, lastbilschaufför, försäljare, byggnadsarbetare
• År 2010 uppgick andelen män bland försäljare till 72 procent. Bland
byggnadsarbetare uppgick andelen män till 99 procent.
Yrke med jämn könsfördelning
• Gymnasielärare
Diskriminering i kvinno- och mansdominerade yrken
Män
Effekt 1)
Kvinnor
Mansdominerade
yrken
–0,031
–0,081*
Homosexuell
Kvinnodominerade
yrken
–0,065*
–0,013
Homosexuell
*) Statistiskt signifikant
1) Mäter skillnaden i sannolikheten att bli kallad till anställningsintervju mellan homo- och
heterosexuella personer i procentenheter.
Diskriminering mot icke-heterosexuella i
anställningssituationen
•
•
•
Icke-heterosexuella diskrimineras när de söker efter arbete
Framförallt diskrimineras homosexuella män då de söker arbete i traditionellt
manliga yrken och kvinnliga homosexuella då de söker efter arbete i
traditionellt kvinnliga yrken.
Ger en ny dimension av den könssegregerade arbetsmarknaden
Varför väljs inte de mest kompetenta till jobben?
•
•
•
Stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan infödda och utrikes födda
Svårare för utrikes födda att få chefspositioner
Diskriminering förekommer!!
•
Även skillnader i sysselsättningsgrad mellan personer med olika sexuell
läggning
Svårare för homosexuella män att uppnå chefspositioner
Diskriminering förekommer!!
•
•