Föreläsning 4
Download
Report
Transcript Föreläsning 4
Föreläsning 4
Demokrati och
Demokratiska
politiska system
Litteratur
Hague, R & Harrop, M, Comparative Government
and Politics (6th ed.), Palgrave (Hampshire, 2004).
Kap. 2-4
Birgerson, S.M After the breakup of a multi-ethnic
empire Praeger (Westport, CT, 2002) Kap. 4-7
Zakaria, Fareed ’The rise of illiberal democracy’
Foreign Affairs (Nov. 1997)
http://www.fareedzakaria.com/articles/other/democra
cy.html
Artikeln ska användas som utgångspunkt för PM-uppgiften
’Demokratibegreppet’
1. Demokrati
Demokrati
Ideal
Real
Form
Direkt
Innehåll
Representativ
1.1 Definition av demokrati
Maximalistisk vs. Minimalistisk definition
Demokrati som ideal
Språklig betydelse: ’folkstyre’ (demos = folk, kratos = att
styra)
Demokrati i praktiken
Antikens Grekland
Dagens moderna samhällen
Joseph Schumpeters minimalistiska demokratidefinition:
Demokrati är inte ett system som ska förverkliga det allmänna
bästa; det allmänna bästa existerar inte.
Demokrati kan inte vara ett mål.
Demokrati är en metod som rör processer och institutioner;
Demokrati är en kamp mellan eliter;
Samuel Huntington:
”fuzzy norms do not yield useful analysis”. Fokuserar på val som
demokratins kärna.
Robert Dahl:
Demokrati (ideal) vs. Polyarki (real)
1.2 Samtida demokrati
Representativ: valda politiker företräder
folket
Direkt:
Folkomröstning
Folkmötet
1.3 Demokratins grundläggande
principer
Folksuveränitetens
princip
Rättighetsprinciper
den
politiska jämlikhetens princip
den politiska frihetens princip
1.4 Varför demokrati?
Etiska argument kopplade till
grundläggande principer
Konsekvensargument – demokratins
faktiska konsekvenser
”Many forms of government have been tried and will be
tried in this world of sin and woe. No one pretends that
democracy is perfec or all wise. Indeed, it has been said
that democracy is the worst form of government, except
all those other forms that have been tried from time to
time” (Winston Churchill)
1.5 Transformationer till och av
politisk demokrati
Den första transformationen: den grekiska demokratin
(ca 500 år f. Kr).
Den andra transformationen: den representativa
demokratin (slutet av 1700-talet )
Den första demokratiseringsvågen: ca 1840- 1920
Den andra demokratiseringsvågen: ca 1945- 1965
Den tredje demokratiseringsvågen: ca 1975
Den tredje transformationen: utvecklingen av
övernationella system (pågående).
1.6 Demokratins förutsättningar
Faktorer som har använts för att förklara de skiftande
demokratimönstren:
Socioekonomisk utveckling
Industrialisering
Ekonomisk tillväxt
urbanisering
Det civila samhället
Klyftor i befolkningen
Institutionella förutsättningar
Internationella faktorer
Diffusion
Stödjande insatser
Sanktioner
Intervention
2. Demokratisering ≠ Demokrati
Demokratisering – en process
Demokrati – ett tillstånd (dock ej statiskt)
2.1 Transitionsprocessen
Icke-demokrati transitionsfasen:
uppbrott och införande av demokrati
konsolidering av demokratin
2.2 Huntingtons
demokratiseringsvågor
Första vågen: 1828-1926
Första motvågen: 1922-42
Andra vågen: 1943-62
Andra motvågen: 1958- 75
Tredje vågen: 1974-91
Att diskutera: Demokratins framtid utrymme för alternativa
demokratier?
Det koloniala arvet och demokrati – vad
blir resultatet?
Är Islam och demokrati möjliga att
förena?
Frågor att fundera på kring
demokrati:
Vilka krav är rimliga att ställa för att land ska
kunna räknas som en fungerande demokrati?
Vilken är skillnaden mellan en konsoliderad
demokrati, en ny demokrati och en
semidemokrati?