Transcript Föreläsning 4

Föreläsning 4
Demokrati och
Demokratiska
politiska system
Litteratur



Hague, R & Harrop, M, Comparative Government
and Politics (6th ed.), Palgrave (Hampshire, 2004).
Kap. 2-4
Birgerson, S.M After the breakup of a multi-ethnic
empire Praeger (Westport, CT, 2002) Kap. 4-7
Zakaria, Fareed ’The rise of illiberal democracy’
Foreign Affairs (Nov. 1997)
http://www.fareedzakaria.com/articles/other/democra
cy.html
Artikeln ska användas som utgångspunkt för PM-uppgiften
’Demokratibegreppet’
1. Demokrati
Demokrati
Ideal
Real
Form
Direkt
Innehåll
Representativ
1.1 Definition av demokrati
 Maximalistisk vs. Minimalistisk definition
 Demokrati som ideal
 Språklig betydelse: ’folkstyre’ (demos = folk, kratos = att
styra)
 Demokrati i praktiken
 Antikens Grekland
 Dagens moderna samhällen




Joseph Schumpeters minimalistiska demokratidefinition:
Demokrati är inte ett system som ska förverkliga det allmänna
bästa; det allmänna bästa existerar inte.
Demokrati kan inte vara ett mål.
Demokrati är en metod som rör processer och institutioner;
Demokrati är en kamp mellan eliter;
Samuel Huntington:
 ”fuzzy norms do not yield useful analysis”. Fokuserar på val som
demokratins kärna.
Robert Dahl:
 Demokrati (ideal) vs. Polyarki (real)
1.2 Samtida demokrati

Representativ: valda politiker företräder
folket

Direkt:
Folkomröstning
 Folkmötet

1.3 Demokratins grundläggande
principer
 Folksuveränitetens
princip
 Rättighetsprinciper
 den
politiska jämlikhetens princip
 den politiska frihetens princip
1.4 Varför demokrati?
Etiska argument kopplade till
grundläggande principer
 Konsekvensargument – demokratins
faktiska konsekvenser

”Many forms of government have been tried and will be
tried in this world of sin and woe. No one pretends that
democracy is perfec or all wise. Indeed, it has been said
that democracy is the worst form of government, except
all those other forms that have been tried from time to
time” (Winston Churchill)
1.5 Transformationer till och av
politisk demokrati

Den första transformationen: den grekiska demokratin
(ca 500 år f. Kr).

Den andra transformationen: den representativa
demokratin (slutet av 1700-talet )




Den första demokratiseringsvågen: ca 1840- 1920
Den andra demokratiseringsvågen: ca 1945- 1965
Den tredje demokratiseringsvågen: ca 1975 
Den tredje transformationen: utvecklingen av
övernationella system (pågående).
1.6 Demokratins förutsättningar
Faktorer som har använts för att förklara de skiftande
demokratimönstren:

Socioekonomisk utveckling







Industrialisering
Ekonomisk tillväxt
urbanisering
Det civila samhället
Klyftor i befolkningen
Institutionella förutsättningar
Internationella faktorer




Diffusion
Stödjande insatser
Sanktioner
Intervention
2. Demokratisering ≠ Demokrati
Demokratisering – en process
 Demokrati – ett tillstånd (dock ej statiskt)

2.1 Transitionsprocessen
Icke-demokrati  transitionsfasen:
uppbrott och införande av demokrati 
konsolidering av demokratin
2.2 Huntingtons
demokratiseringsvågor
Första vågen: 1828-1926
 Första motvågen: 1922-42
 Andra vågen: 1943-62
 Andra motvågen: 1958- 75
 Tredje vågen: 1974-91

Att diskutera: Demokratins framtid utrymme för alternativa
demokratier?

Det koloniala arvet och demokrati – vad
blir resultatet?

Är Islam och demokrati möjliga att
förena?
Frågor att fundera på kring
demokrati:

Vilka krav är rimliga att ställa för att land ska
kunna räknas som en fungerande demokrati?

Vilken är skillnaden mellan en konsoliderad
demokrati, en ny demokrati och en
semidemokrati?