Transcript Procentuell avvikelse från potentiell nivå Källor: SCB och Riksbanken

Penningpolitisk
rapport
oktober
2010
Diagram 1.01. BNP i världen
Årlig procentuell förändring
7
7
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
70
75
80
85
Anm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos.
90
95
00
05
10
Källor: IMF och Riksbanken
Diagram 1.02. Kvartalsförlopp för BNP i olika regioner
och länder
Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
-2
-2
-4
-4
-6
-6
-8
-8
Sverige
-10
-10
Euroområdet
-12
-12
USA
-14
-14
-16
-16
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken
Diagram 1.03. Konsumentpriser
Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data
4
4
Sverige
TCW-vägd
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
Källor: Nationella källor och Riksbanken
Diagram 1.04. BNP med osäkerhetsintervall
Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
-2
-2
90%
75%
50%
Utfall
Prognos
-4
-6
-8
04
05
-4
-6
-8
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.05. KPIF med osäkerhetsintervall
Årlig procentuell förändring
4
4
90%
75%
50%
Utfall
Prognos
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.06. Reporänta med osäkerhetsintervall
Procent, kvartalsmedelvärden
7
7
90%
75%
50%
Utfall
Prognos
6
5
6
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källa: Riksbanken
Diagram 1.07. KPI med osäkerhetsintervall
Årlig procentuell förändring
6
6
90%
75%
50%
Utfall
Prognos
5
4
5
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.08. Prog.F.5 Penningpolitiska förväntningar i
Sverige enligt penningmarknadens aktörer
Procent
5
5
Reporänta
Terminsräntekurva 2010-08-26
Terminsräntekurva 2010-10-18
4
Reporänteprognos
Enkät, Prospera medel, 2010-09-29
4
3
3
2
2
1
1
0
0
06
07
08
09
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor:
10
11
12
13
Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken
Diagram 1.09. Penningpolitiska förväntningar i
euroområdet och USA
Procent
6
6
FED, funds
FED, terminsräntekurva 2010-10-18
FED, terminsräntekurva 2010-08-26
ECB, refiränta
ECB, terminsräntekurva 2010-10-18
ECB, terminsräntekurva 2010-08-26
5
4
5
4
3
3
2
2
1
1
0
0
06
07
08
09
10
11
12
13
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Diagram 1.10.Arbetslöshet i USA
Procent
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
52
62
72
82
92
02
12
Källa: U.S. Bureau of Labor Statistics
Diagram 1.11. Arbetskostnad per producerad enhet och
underliggande inflation i USA
Årlig procentuell förändring
12
12
Arbetskostnad per producerad enhet
10
10
Underliggande inflation
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
-2
-2
-4
-4
80
82
84
86
88
90
92
94
96
98
Anm. Underliggande mätt med KPI exklusive energi och livsmedel.
00
02
04
06
08
10
Källa: U.S. Bureau of Labor Statistics
Diagram 1.12. Finansiellt sparande i offentlig sektor
Procent av BNP
20
20
2007
15
10
15
2008
2009
10
-5
-10
-10
-15
-15
St
G
re
kl
an
d
-5
Is
la
nd
0
N
or
ge
0
U
SA
or
br
ita
nn
ie
n
Ty
sk
la
nd
Fr
an
kr
ik
e
Sp
an
ie
n
5
Sv
er
ig
Eu
e
ro
om
rå
de
t
5
Källor: IMF och SCB
Diagram 1.13. Jämförelse av återhämtning i Sverige,
USA och Euroområdet
BNP-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100
110
110
USA
108
108
Euroområdet
106
106
Sverige
104
104
102
102
100
100
98
98
96
96
94
94
92
92
07
08
09
10
11
12
13
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken
Diagram 1.14. HIKP i euroområdet
Årlig procentuell förändring
5
5
Totalt
Exklusive energi, livsmedel, alkohol och tobak
Exklusive energi och obearbetade livsmedel
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källa: Eurostat
Diagram 1.15. BNP
Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data
6
6
4
4
2
2
0
0
-2
-2
-4
-4
September
-6
-6
Oktober
-8
-8
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.16. Försörjningsbalansen
Kvartalsförändringar uppräknat till årstakt
30
30
20
20
10
10
0
0
-10
-10
-20
-20
Hushållens konsumtion
-30
-30
Fasta bruttoinvesteringar
Export
-40
-50
-40
Offentlig konsumtion
Import
07
-50
08
09
10
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.17. Konkurrensvägd växelkurs, TCW
Index, 1992-11-18 = 100
160
160
September
155
155
Oktober
150
150
145
145
140
140
135
135
130
130
125
125
120
120
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt. Streckad linje avser Riksbankens
prognos.
Källa: Riksbanken
Diagram 1.18. Styrränta
Procent, kvartalsmedelvärden
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
Sverige
TCW-vägd omvärld
0
0
00
01
02
03
04
05
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
06
07
08
09
10
11
12
13
Källor: Nationella källor och Riksbanken
Diagram 1.19. Export och svensk exportmarknad
Årlig procentuell förändring
20
20
15
15
10
10
5
5
0
0
-5
-5
-10
-10
Svensk export
-15
-15
Svensk exportmarknad
-20
-20
80
85
90
95
Anm. Punkter avser Riksbankens prognos för helår.
00
05
10
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.20. Investeringskvot
Andel av BNP, löpande priser
24
24
22
22
20
20
18
18
16
16
14
14
80
82 84
86 88
90
92 94
96 98
00
02 04
06 08
Anm. Fyra kvartals glidande medelvärde. Punkter avser Riksbankens prognos för helår.
10 12
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.21. Hushållens disponibla inkomst,
konsumtion och sparkvot
Årlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst
8
7
16
Konsumtion (vänster skala)
Disponibel inkomst (vänster skala)
Sparkvot (höger skala)
14
6
12
5
10
4
8
3
6
2
4
1
2
0
0
-1
-2
94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.22. Konfidensindikatorer för hushåll
Nettotal
60
60
40
40
20
20
0
0
-20
-20
-40
-40
-60
Makroindex (Sveriges ekonomi)
-60
Mikroindex (egen ekonomi)
Hushållens konfidensindikator
-80
-80
94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 1.23. Arbetade timmar
Miljoner, säsongsrensade data
1900
1900
September
1880
1880
Oktober
1860
1860
1840
1840
1820
1820
1800
1800
1780
1780
1760
1760
1740
1740
1720
1720
00
01
02
03
04
05
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
06
07
08
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.24. Arbetskraft och sysselsatta
Tusentals personer, säsongsrensade data
5200
5200
Sysselsatta, 16-64 år
Sysselsatta, 15-74 år
5000
5000
Arbetskraft, 16-64 år
Arbetskraft, 15-74 år
4800
4800
4600
4600
4400
4400
4200
4200
4000
4000
3800
3800
80
85
90
95
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos, 15-74 år.
00
05
10
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.25. Arbetslöshet
Procent av arbetskraften, säsongsrensade data
14
14
Arbetslöshet, 16-64 år
Arbetslöshet, 15-74 år
Oktober
September
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
80
85
90
95
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos, 15-74 år.
00
05
10
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.26. Andel företag med brist på arbetskraft
Procent, säsongsrensade data
70
70
Tillverkningsindustrin
Byggindustrin
Handel
Privata tjänstenäringar
Näringslivet
60
50
60
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
90
92
94
96
98
00
02
04
06
08
10
Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 1.27. BNP-gap och RU-indikatorn
Procentuell avvikelse från nivå
6
6
4
4
2
2
0
0
-2
-2
-4
-4
BNP (HP)
BNP (PF)
-6
-6
RU-indikatorn
-8
-8
80
82
84
86
88
90
92
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
94
96
98
00
02
04
06
08
10
12
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.28. Timgap
Procentuell avvikelse från nivå
6
6,00
4
4,00
2
2,00
0
0,00
-2
-2,00
-4
Timgap (HP)
-4,00
Timgap
-6
-6,00
90
92
94
96
98
00
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
02
04
06
08
10
12
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.29. Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande
Sysselsättning och arbetskraft i procent av befolkningen, 16-64 år, säsongsrensade
data
86
Sysselsättningsgrad, september
86
84
Sysselsättningsgrad, oktober
84
82
Arbetskraftsdeltagande,
september
Arbetskraftsdeltagande, oktober
82
80
80
78
78
76
76
74
74
72
72
70
70
80
85
90
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
95
00
05
10
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.30. Arbetskostnader per producerad enhet i
hela ekonomin
Årlig procentuell förändring
7
7
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
Produktivitet
-2
-2
Arbetskostnad per timme
-3
94
Arbetskostnad per producerad
enhet 98
96
00
02
Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.
-3
04
06
08
10
12
Källor: SCB och Riksbanken
1.31. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi
Årlig procentuell förändring
5
5
KPI
KPIF
4
4
KPIF exklusive energi
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.32. HIKP i Sverige och euroområdet
Årlig procentuell förändring, kvartalsdata
5
5
HIKP, Sverige
HIKP, euroområdet
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
Källor: SCB, Eurostat och Riksbanken
Diagram 1.33. Reporänta
Procent, kvartalsmedelvärden
5,0
5,0
September
4,5
4,5
Oktober
4,0
4,0
3,5
3,5
3,0
3,0
2,5
2,5
2,0
2,0
1,5
1,5
1,0
1,0
0,5
0,5
0,0
0,0
00
01
02
03
04
05
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
06
07
08
09
10
11
12
13
Källa: Riksbanken
Diagram 1.34. Real reporänta
Procent, kvartalsmedelvärden
3
3
September
Oktober
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källa: Riksbanken
Diagram 2.01. BNP i omvärlden
TCW-vägd, kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt
4
4
2
2
0
0
-2
-2
-4
-4
-6
-6
Huvudscenario
-8
-8
En "double dip" i
omvärlden
-10
04
05
06
07
-10
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: Nationella källor och Riksbanken
Diagram 2.02. KPI i omvärlden
TCW-vägd, årlig procentuell förändring
4,0
4,0
Huvudscenario
3,5
3,5
En "double dip" i
omvärlden
3,0
3,0
2,5
2,5
2,0
2,0
1,5
1,5
1,0
1,0
0,5
0,5
0,0
0,0
-0,5
-0,5
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: Nationella källor och Riksbanken
Diagram 2.03. Styrränta i omvärlden
TCW-vägd, procent, kvartalsmedelvärden
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
Huvudscenario
En "double dip" i omvärlden
0
0
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källa: Respektive lands centralbank och Riksbanken
Diagram 2.04. KPIF
Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
4,0
4,0
En "double dip" i
omvärlden
Huvudscenario
3,5
3,5
3,0
3,0
2,5
2,5
2,0
2,0
1,5
1,5
1,0
1,0
0,5
0,5
0,0
0,0
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.05. BNP
Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
10
10
5
5
0
0
-5
-5
-10
-10
En "double dip" i omvärlden
Huvudscenario
-15
-15
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.06. Timgap
Procentuell avvikelse från potentiell nivå
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
En "double dip" i omvärlden
Huvudscenario
-3
-3
98
99
00
01
02
03
04
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
05
06
07
08
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.07. Reporänta
Procent, kvartalsmedelvärden
5
5
Huvudscenario
En "double dip" i omvärlden
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
04
05
06
07
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
08
09
10
11
12
13
Källa: Riksbanken
Diagram 2.08. Timgap
Procentuell avvikelse från potentiell nivå
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
Snabbare inhemsk uppgång
Huvudscenario
-3
98
99
00
01
02
03
04
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
05
-3
06
07
08
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.09. BNP
Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
10
10
5
5
0
0
-5
-5
-10
-10
Snabbare inhemsk uppgång
Huvudscenario
-15
-15
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.10. KPIF
Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
4,0
4,0
Snabbare inhemsk uppgång
Huvudscenario
3,5
3,5
3,0
3,0
2,5
2,5
2,0
2,0
1,5
1,5
1,0
1,0
0,5
0,5
0,0
0,0
04
05
06
07
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
08
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.11. Reporänta
Procent, kvartalsmedelvärden
5
5
Huvudscenario
Snabbare inhemsk uppgång
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
04
05
06
07
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
08
09
10
11
12
13
Källa: Riksbanken
Diagram 2.12. Reporänteantaganden
Procent, kvartalsmedelvärden
5
5
Huvudscenario
Högre ränta
Lägre ränta
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källa: Riksbanken
Diagram 2.13. BNP
Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
10
10
5
5
0
0
-5
-5
-10
-10
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
-15
-15
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.14. Timgap
Procentuell avvikelse från potentiell nivå
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
-2
-2
-3
-3
98
99
00
01
02
03
04
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
05
06
07
08
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.15. Arbetslöshet
Procent
9
9
8
8
7
7
6
6
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
5
5
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.16. Produktionsgap (BNP)
Procentuell avvikelse från potentiell nivå
6
6
Högre ränta
Lägre ränta
4
4
Huvudscenario
2
2
0
0
-2
-2
-4
-4
-6
-6
-8
-8
98
99
00
01
02
03
04
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
05
06
07
08
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.17. KPIF
Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
4,0
4,0
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
3,5
3,5
3,0
3,0
2,5
2,5
2,0
2,0
1,5
1,5
1,0
1,0
0,5
0,5
0,0
0,0
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.18. KPI
Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
5
5
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.01. Statsobligationsräntor
Procent
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
Sverige
Euroområdet (Tyskland)
USA
Storbritannien
1
1
0
0
04
05
06
07
Anm. Statsobligationer med cirka 10 års återstående löptid.
08
09
10
Källa: Reuters EcoWin
Diagram 3.02. Skillnad mellan interbankräntor och
förväntade styrräntor (Basis-spread)
Räntepunkter
400
350
400
Sverige
350
Euroområdet
300
300
USA
Storbritannien
250
250
200
200
150
150
100
100
50
50
0
0
jan-07
jul-07
jan-08
jul-08
jan-09
jul-09
jan-10
jul-10
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Diagram 3.03. Växelkurser
Kronor per euro respektive dollar
12
12
SEK/EUR
SEK/USD
11
11
10
10
9
9
8
8
7
7
6
6
5
5
04
05
06
07
08
09
10
Källa: Reuters EcoWin
Diagram 3.04. Börsutveckling
Index, 2006-01-03 = 100
180
180
Sverige (OMXS)
Euroområdet (EuroStoxx)
USA (S&P 500)
Emerging markets (MSCI)
160
160
140
140
120
120
100
100
80
80
60
60
40
40
20
20
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källa: Reuters EcoWin
Diagram 3.05. Världshandelvolym
World trade monitor index, 2000 = 100, säsongsrensade data
250
250
Världen, totalt
Tillväxtekonomier
Utvecklade ekonomier
200
200
150
150
100
100
50
50
0
0
91
93
95
97
99
01
03
05
07
09
Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis
Diagram 3.06. BNP i BRIC-länderna
Årlig procentuell förändring
16
16
12
12
8
8
4
4
0
0
-4
-4
Brasilien
Ryssland
-8
-8
Indien
Kina
-12
-12
04
05
06
07
Anm. BRIC står för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Källor:
08
09
10
IMF och National Bureau of Statistics of China
Diagram 3.07. BNP
Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
12
12
8
8
4
4
0
0
-4
-4
USA
-8
-8
Euroområdet
Japan
-12
-12
Storbritannien
-16
-16
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källor: Bureau of Economic Analysis, Cabinet Office Japan, Eurostat och Office for National
Diagram 3.08. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin
Index över 50 indikerar tillväxt
70
70
65
65
60
60
55
55
50
50
45
45
40
40
Euroområdet
Sverige
USA
35
35
30
30
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics och Swedbank
Diagram 3.09. Arbetslöshet
Procent av arbetskraften, säsongsrensade data
11
11
Sverige
Euroområdet
10
10
USA
9
9
8
8
7
7
6
6
5
5
4
4
3
3
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och SCB
Diagram 3.10. Konsumentpriser
Årlig procentuell förändring
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
Euroområdet
-2
-2
USA
OECD
-3
00
01
-3
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD
Diagram 3.11. Konsumentpriser exklusive energi och
livsmedel
Årlig procentuell förändring
4,0
4,0
Euroområdet
USA
3,5
3,5
OECD
3,0
3,0
2,5
2,5
2,0
2,0
1,5
1,5
1,0
1,0
0,5
0,5
0,0
0,0
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD
Diagram 3.12. BNP-tillväxt i euroområdets största
ekonomier
Kvartalstillväxt i procent uppräknat till årstakt
10
10
5
5
0
0
-5
-5
Euroområdet
Tyskland
-10
-10
Spanien
Frankrike
Italien
-15
-15
2009 kv 1
2009 kv 2
2009 kv 3
2009 kv 4
2010 kv 1
2010 kv 2
Källa: Eurostat
Diagram 3.13. Olika länders statsobligationsräntor
Procent
14
14
Sverige
Tyskland
Grekland
Irland
Italien
Spanien
Portugal
12
10
12
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
06
07
08
Anm. Statsobligationer med cirka 10 års återstående löptid.
09
10
Källa: Reuters EcoWin
Diagram 3.14. Barometerindikatorn
Index, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10
115
115
110
110
105
105
100
100
95
95
90
90
85
85
80
80
Barometerindikatorn
Medelvärde
+/- en standardavvikelse
75
75
70
70
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 3.15. Industri- och tjänsteproduktion
Index 2005 = 100, säsongsrensade data
130
130
Industriproduktion
Tjänsteproduktion
120
120
110
110
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källa: SCB
Diagram 3.16. Boräntor i Sverige
Procent
7
7
5-årsränta
6
6
3-månadersränta
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
04
05
06
07
08
09
10
Källor: Nordea, Reuters EcoWin, SBAB, SCB, SEB, Spintab, Stadshypotek och Riksbanken
Diagram 3.17. Utlåning till hushåll och företag
Årlig procentuell förändring, säsongsrensad
20
20
Utlåning hushåll
Utlåning företag
15
15
10
10
5
5
0
0
-5
-5
-10
-10
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källa: SCB
Diagram 3.18. Fasta bruttoinvesteringar
Årlig procentuell förändring
30
30
20
20
10
10
0
0
-10
-10
-20
-20
Näringslivet exklusive bostäder
-30
Bostäder
-30
Offentliga myndigheter
-40
-40
94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Källa: SCB
Diagram 3.19. Industrins kapacitetsutnyttjande
Procent, säsongsrensade data
95
95
90
90
85
85
80
80
75
75
SCB, faktiskt kapacitetsutnyttjande i industrin
KI, nuvarande kapacitetsutnyttjande i tillverkningsindustrin
70
70
80
85
90
95
00
05
10
Källor: Konjunkturinstitutet och SCB
Diagram 3.20. Utrikeshandel med varor i fasta priser
Index, 2005 = 100, säsongsrensade data
120
120
110
110
Export
100
100
Import
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
80
85
90
95
00
05
Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Fasta priser beräknat av Riksbanken
10
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.21. Exportorderingång
Nettotal respektive årlig procentuell förändring
60
60
40
40
20
20
0
0
-20
-20
-40
-40
Orderingång, KI (nettotal)
Orderingång, SCB (årlig procentuell förändring)
-60
-60
94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Källor: Konjunkturinstitutet och SCB
Diagram 3.22. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet
1000-tals personer respektive procent av arbetskraften, 15-74 år,
säsongsrensade data
5000
10
4800
8
4600
6
4400
4
Sysselsatta (vänster skala)
4200
2
Arbetskraft (vänster skala)
Arbetslöshet (höger skala)
4000
0
01
02
03
04
Anm. Tre månaders glidande medelvärde.
05
06
07
08
09
10
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.23. Nyanmälda och kvarstående lediga
platser samt varsel
1000-tal, säsongsrensade data
100
20
Nyanmälda lediga platser (vänster skala)
Kvarstående lediga plaster (vänster skala)
Varsel (höger skala)
80
16
60
12
40
8
20
4
0
0
88
90
92
94
96
98
00
02
04
06
08
10
Källor: Arbetsförmedlingen och Riksbanken
Diagram 3.24. Anställda i näringslivet, förväntningar
och utfall
Nettotal, säsongsrensade data
30
30
Förväntningar
20
20
Utfall
10
10
0
0
-10
-10
-20
-20
-30
-30
-40
-40
-50
-50
-60
-60
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 3.25. Löner
Årlig procentuell förändring
8
8
Offentlig sektor
7
7
Näringslivet
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
94
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källor: Medlingsinstitutet och Riksbanken
Diagram 3.26. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi
Årlig procentuell förändring
5
5
KPI
KPIF
4
4
KPIF exklusive energi
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
00
01
02
03
04
05
06
07
08
Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3.27. Oljepris, Brentolja
USD per fat
140
140
Utfall
Terminer, genomsnitt t.o.m. 2010-10-18
120
120
Terminer, genomsnitt t.o.m. 2010-08-26
100
100
80
80
60
60
40
40
20
20
0
0
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken
Diagram 3.28. Råvarupriser
Index 2000 = 100, USD
350
350
Total
Metaller
Övriga jordbruksprodukter
Livsmedel
300
300
250
250
200
200
150
150
100
100
50
50
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
Källa: The Economist
Diagam R01. BNP-nivå i Sverige och omvärlden
Logaritmerat index, 2007 = 100
110
110
Sverige
105
105
Euroområdet
USA
100
100
TCW
95
95
90
90
85
85
80
80
75
75
00
02
04
06
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor:
08
10
12
14
Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken
Diagam R02. Världshandelsvolym, exportmarknad och
svensk export
Index, 2000 = 100, säsongsrensade data
180
180
Exportmarknad
Total svensk export
160
160
Världshandel
140
140
120
120
100
100
80
80
60
60
40
40
94
96
98
00
02
04
06
08
10
Källor: Netherlands Bureau of Economic Analysis, SCB och Riksbanken
Diagam R03. Exportvolym i Sverige, euroområdet och
USA
Index, 2000 = 100, säsongsrensade data
160
160
Sverige
Euroområdet
140
140
USA
120
120
100
100
80
80
60
60
40
40
94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och SCB
Diagam R04. Offentligt finansiellt sparande i Sverige,
euroområdet och USA
Procent av BNP
6
6
Sverige
4
4
Euroområdet
USA
2
2
0
0
-2
-2
-4
-4
-6
-6
-8
-8
-10
-10
-12
-12
90
92
94
96
98
00
02
04
06
08
Källa: OECD
Diagam R05. Statsskuldens utveckling i Sverige,
euroområdet och USA
Procent av BNP
90
90
80
80
70
70
60
60
Sverige
Euroområdet
50
50
USA
40
40
90
92
Anm. Offentlig bruttoskuld.
94
96
98
00
02
04
06
08
Källa: OECD
Diagam R06. Hushållens sparkvot i olika länder
Procent av disponibel inkomst
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
Sverige
Tyskland
USA
Spanien
Irland
2
2
0
0
90
92
94
96
98
00
02
04
06
08
Källor: Nationella statistikmyndigheter och OECD
Diagam R07. Konsumentförtroende i Sverige,
euroområdet och USA
Antal standardavvikelser från medelvärde
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
Sverige
-2
Euroområdet
-3
USA
-4
-3
-4
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Källor: The Conference Board, DG ECFIN och Konjunkturinstitutet
Diagam R08. Reala huspriser i olika länder
Index, 1980 = 100
400
400
Sverige
Tyskland
Irland
USA
Spanien
350
300
350
300
250
250
200
200
150
150
100
100
50
50
0
0
80
82
84
86
88
90
92
94
96
98
00
02
04
06
08
10
Källor: BIS, Reuters EcoWin och Riksbanken
Diagam R09. Bostadsinvesteringar
Procent av BNP
14
14
Sverige
USA
12
12
Tyskland
Spanien
10
10
Irland
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
80
82
84
86
88
90
Anm. Data för Irland utgörs av årsdata.
92
94
96
98
00
02
04
06
08
10
Källor: Lokala statistikmyndigheter, SCB och Riksbanken
Diagram R10. Stiliserad balansräkning för en bank
Procent av BNP
Diagam R11. Styrränta i omvärlden
TCW-vägd, procent, kvartalsmedelvärden
5,0
5,0
4,0
4,0
3,0
3,0
2,0
2,0
1,0
1,0
Huvudscenario
Lägre styrränta i omvärlden
0,0
0,0
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källa: Respektive lands centralbank och Riksbanken
Diagam R12. Reporänta
Procent, kvartalsmedelvärden
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
Huvudscenario
Lägre styrränta i omvärlden
Reporänta enligt terminsräntor
0
0
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källa: Riksbanken
Diagam R13. Konkurrensvägd växelkurs, TCW
Index, 1992-11-18 = 100, kvartalsmedelvärden
150
150
Lägre styrränta i omvärlden
Reporänta enligt terminsräntor
Huvudscenario
145
145
140
140
135
135
130
130
125
125
120
120
115
115
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källa: Riksbanken
Diagam R14. KPIF
Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
4,0
4,0
Lägre styrränta i omvärlden
Reporänta enligt terminsräntor
Huvudscenario
3,5
3,5
3,0
3,0
2,5
2,5
2,0
2,0
1,5
1,5
1,0
1,0
0,5
0,5
0,0
0,0
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagam R15. KPI
Årlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
Lägre styrränta i omvärlden
Reporänta enligt terminsräntor
Huvudscenario
-2
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
-2
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagam R16. Timgap
Procentuell avvikelse från potentiell nivå
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
Lägre styrränta i omvärlden
Reporänta enligt terminsräntor
Huvudscenario
-3
98
99
00
01
02
03
04
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
05
-3
06
07
08
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagam R17. Arbetslöshet
Procent
9
9
Lägre styrränta i omvärlden
Reporänta enligt terminsräntor
Huvudscenario
8
8
7
7
6
6
5
5
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagam R18. BNP
Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
10
10
Lägre styrränta i omvärlden
Reporänta enligt terminsräntor
Huvudscenario
5
5
0
0
-5
-5
-10
-10
-15
-15
04
05
06
07
08
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
09
10
11
12
13
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram R19 Översikt av produktionsfunktionsansatsen
Diagam R20. Solow-residual och skattad TFP
Index 1980 = 100
-4,6
-4,6
Solow-residual
-4,7
-4,7
Skattad TFP
-4,8
-4,8
-4,9
-4,9
-5,0
-5,0
-5,1
-5,1
-5,2
-5,2
-5,3
-5,3
-5,4
-5,4
-5,5
-5,5
-5,6
-5,6
80
85
90
95
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
00
05
10
15
Källa: Riksbanken
Diagam R21. Arbetskraftsdeltagande, faktisk och
potentiell
Procent av befolkningen, 16-64 år
86
86
Faktisk
85
85
Potentiell
84
84
83
83
82
82
81
81
80
80
79
79
78
78
90
95
00
05
10
15
Källor: SCB och Riksbanken
Diagam R22. Faktisk arbetslöshet och
modellskattningar av den långsiktiga arbetslösheten
Procent av arbetskraften
12
12
Arbetslöshet
SVAR
10
10
HP-Trend
UC-Okun
UC-Trendcykel
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
80
84
88
92
96
00
04
08
Källor: SCB och Riksbanken
Diagam R23. Faktisk och långsiktig arbetslöshet
Procent av arbetskraften, 16-64 år
12
12
10
10
8
8
6
6
Faktisk
4
4
Långsiktig
2
2
0
0
90
95
00
05
10
15
Källor: SCB och Riksbanken
Diagam R24. Arbetade timmar, faktiska och potentiella
Antal timmar per capita och vecka, 16-64 år
26,0
26,0
Faktisk
25,5
25,5
Potentiell
25,0
25,0
24,5
24,5
24,0
24,0
23,5
23,5
23,0
23,0
22,5
22,5
22,0
22,0
90
95
00
Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
05
10
15
Källor: SCB och Riksbanken
Tabell A1. Reporänteprognos
Procent, kvartalsmedelvärden
Reporänta
Kv 2 2010
0,25
Kv 3 2010
0,55
Kv 4 2010
1,0 (0,9)
Kv 4 2011
2,0 (2,4)
Kv 4 2012
2,9 (3,3)
Kv 4 2013
3,4
Källa: Riksbanken
Tabell A2. Inflation, årsgenomsnitt
Årlig procentuell förändring
2009
-0,3
2010
1,2 (1,1)
2011
1,7 (1,9)
2012
2,2 (2,5)
2013
2,6
KPIF
1,9
2,0 (2,0)
1,3 (1,3)
1,5 (1,7)
1,9
KPIF exkl. energi
2,3
1,7 (1,6)
1,5 (1,5)
1,6 (1,8)
1,9
HIKP
1,9
1,8 (1,8)
1,0 (1,0)
1,3 (1,5)
1,7
KPI
Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. HIKP är ett EU-harmoniserat index
för konsumentpriser vilket inte inkluderar hushållens räntekostnader för egnahem.
Källor: SCB och Riksbanken
Tabell A3. Finansiella prognoser i
sammanfattning
Årsgenomsnitt, procent om ej annat anges
Reporänta
10-årsränta
Växelkurs, TCW-index, 199211-18 = 100
Offentligt finansiellt sparande*
2009
0,7
3,3
2010
0,5 (0,5)
2,8 (2,8)
2011
1,7 (1,9)
3,1 (3,1)
2012
2,6 (3,0)
3,7 (3,8)
2013
3,3
4,3
140,2
129,1 (130,8)
121,9 (123,8)
121,4 (122,6)
122,2
-1,2
0,4 (0,0)
1,4 (0,9)
1,6 (1,4)
1,2
* Procent av BNP
Källor: SCB och Riksbanken
Tabell A4. Internationella förutsättningar
Årlig procentuell förändring om ej annat anges
BNP
Euroområdet (0,15)
USA (0,20)
Japan (0,06)
2009
-4,0
-2,6
-5,2
2010
1,6 (1,5)
2,7 (2,6)
2,9 (2,9)
2011
1,3 (1,3)
2,4 (2,2)
1,3 (1,6)
2012
1,9 (1,9)
3,0 (2,9)
1,6 (1,7)
2013
2,2
3,1
1,8
OECD (0,57)
-3,4
2,7 (2,5)
2,2 (2,2)
2,6 (2,6)
2,7
TCW-vägd (0,49)
-3,8
1,9 (1,6)
1,7 (1,7)
2,0 (2,0)
2,2
Världen (1,00)
-0,7
4,6 (4,3)
4,0 (4,0)
4,3 (4,3)
4,4
2009
0,3
-0,3
-1,4
0,5
2010
1,5 (1,4)
1,7 (1,6)
-0,9 (-0,8)
1,6 (1,5)
2011
1,4 (1,3)
1,5 (1,5)
-0,2 (-0,2)
1,5 (1,4)
2012
1,2 (1,4)
1,3 (1,6)
0,2 (0,2)
1,3 (1,5)
2013
1,8
1,5
0,6
1,7
2009
0,7 (0,7)
62
-13,1
2010
0,5 (0,5)
79 (77)
10,0 (9,5)
2011
0,8 (0,9)
86 (83)
8,0 (7,9)
2012
1,3 (1,9)
89 (86)
6,9 (6,8)
2013
2,4
90
6,4
KPI
Euroområdet (HIKP)
USA
Japan
TCW-vägd
Styrränta i omvärlden, TCW-vägd
Råoljepris, USD/ fat Brent
Svensk exportmarknad
Anm. Svensk exportmarknad beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export.
Cirka 70 procent av den svenska exporten går till dessa länder. Vikterna utgörs av respektive lands andel av svensk varuexport.
Källor: Eurostat, IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken
Tabell A5. Försörjningsbalans
Årlig procentuell förändring om ej annat anges
Hushållens konsumtion
Offentlig konsumtion
Fasta bruttoinvesteringar
Lagerinvesteringar*
Export
Import
BNP
BNP, kalenderkorrigerad
Slutlig inhemsk efterfrågan*
Nettoexport*
Bytesbalans (NR), procent av BNP
2009
-0,8
1,7
-16,0
-1,5
-12,4
-13,2
-5,1
-5,1
-3,1
-0,5
7,3
2010
3,5 (3,3)
1,8 (1,2)
5,6 (5,0)
2,0 (1,6)
11,7 (11,4)
14,6 (14,1)
4,8 (4,1)
4,6 (3,9)
3,2 (2,9)
-0,4 (-0,3)
6,2 (5,9)
2011
2,6 (2,4)
0,9 (1,1)
8,4 (8,1)
0,4 (0,3)
8,5 (7,7)
8,6 (8,3)
3,8 (3,5)
3,9 (3,5)
3,0 (2,9)
0,5 (0,2)
6,4 (5,9)
2012
2,1 (1,9)
0,5 (0,6)
5,4 (5,7)
0,1 (0,1)
5,5 (5,8)
5,7 (5,9)
2,5 (2,6)
2,9 (3,0)
2,1 (2,2)
0,2 (0,3)
6,5 (5,9)
2013
2,0
0,7
5,1
0,1
5,8
6,1
2,4
2,4
2,1
0,2
6,5
* Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter
Anm. Siffrorna avser faktiska, ej kalenderkorrigerade, tillväxttakter,
om ej annat anges. NR avser nationalräkenskaperna.
Källor: SCB och Riksbanken
Tabell A6. Produktion och sysselsättning
Årlig procentuell förändring om ej annat anges
Folkmängd, 16-64 år
Potentiellt arbetade timmar
BNP, kalenderkorrigerad
Arbetade timmar, kalenderkorrigerad
Sysselsatta, 15-74 år
Arbetskraft, 15-74 år
Arbetslöshet, 15-74 år*
2009
2010
2011
2012
2013
0,7
1,2
-5,1
-2,6
0,4 (0,4)
0,9 (0,9)
4,6 (3,9)
1,6 (1,5)
0,1 (0,1)
0,5 (0,5)
3,9 (3,5)
1,5 (1,1)
0,0 (0,0)
0,4 (0,4)
2,9 (3,0)
0,8 (0,8)
-0,1
0,2
2,4
0,5
-2,1
0,2
0,9 (1,0)
1,0 (1,2)
1,7 (1,5)
0,7 (0,8)
0,9 (0,7)
0,4 (0,4)
0,6
0,2
8,3
8,4 (8,5)
7,6 (7,9)
7,2 (7,6)
6,8
* Procent av arbetskraften
Anm. Med potentiella timmar avses den långsiktigt hållbara nivån på antal arbetade timmar.
Källor: SCB och Riksbanken
Tabell A7. Löner och arbetskostnader i
hela ekonomin
Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data
Timlön, KL
Timlön, NR
Arbetsgivaravgifter*
Arbetskostnad per timme, NR
Produktivitet
Arbetskostnad per producerad enhet
2009
3,4
2,8
-1,0
1,8
-2,6
4,5
2010
2,5 (2,6)
1,7 (1,9)
-0,1 (-0,1)
1,6 (1,8)
2,9 (2,3)
-1,2 (-0,5)
2011
2,7 (2,7)
2,9 (2,9)
0,1 (0,1)
3,0 (2,9)
2,3 (2,4)
0,6 (0,5)
2012
3,1 (3,1)
3,4 (3,3)
0,1 (0,1)
3,4 (3,3)
2,0 (2,2)
1,3 (1,1)
2013
3,4
3,6
0,0
3,6
1,9
1,7
* Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter
Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken
Tabell A8. Alternativscenario med en
”double dip” i omvärlden, årsgenomsnitt
Årlig procentuell förändring, om ej annat anges
Omvärldens BNP
Omvärldens KPI
Omvärldens styrränta, procent
Växelkurs, TCW-index,
1992-11-18=100
KPIF
KPI
BNP, kalenderkorrigerad
Timgap, procent
Arbetslöshet, procent
BNP-gap, procent
Reporänta, procent
2009
2010
2011
2012
2013
-3,8
0,5
0,7
1,8 (1,9)
1,6 (1,6)
0,5 (0,5)
0,3 (1,7)
1,3 (1,5)
0,7 (0,8)
1,8 (2,0)
0,9 (1,3)
0,8 (1,3)
2,5 (2,2)
1,4 (1,7)
1,8 (2,4)
140,2
129,1 (129,1)
121,6 (121,9)
121,8 (121,4)
123,3 (122,2)
1,9
-0,3
-5,1
-2,2
8,3
-6,4
0,7
2,0 (2,0)
1,2 (1,2)
4,6 (4,6)
-1,5 (-1,5)
8,4 (8,4)
-3,5 (-3,5)
0,5 (0,5)
1,1 (1,3)
1,2 (1,7)
3,7 (3,9)
-0,8 (-0,6)
7,6 (7,6)
-1,3 (-1,1)
1,3 (1,7)
1,3 (1,5)
1,7 (2,2)
3,1 (2,9)
-0,2 (-0,1)
7,2 (7,2)
0,1 (0,0)
1,9 (2,6)
2,0 (1,9)
2,8 (2,6)
2,6 (2,4)
0,2 (0,2)
6,8 (6,8)
0,7 (0,4)
2,9 (3,3)
Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. TCW-vägda omvärldsvariabler.
Källor: Nationella källor, SCB och Riksbanken
Tabell A9. Alternativscenario med fortsatt
hög inhemsk efterfrågan, årsgenomsnitt
Årlig procentuell förändring, om ej annat anges
Privat konsumtion
Fasta bruttoinvesteringar
Produktivitet
Arbetskostnad per timme
Timgap, procent
Arbetslöshet, procent
BNP-gap, procent
BNP, kalenderkorrigerad
KPIF
KPI
Reporänta, procent
2009
2010
2011
2012
2013
-0,8
-16,0
-2,6
1,8
-2,2
8,3
-6,4
-5,1
1,9
-0,3
0,7
3,5 (3,5)
5,9 (5,6)
2,9 (2,9)
1,6 (1,6)
-1,5 (-1,5)
8,4 (8,4)
-3,5 (-3,5)
4,6 (4,6)
2,0 (2,0)
1,2 (1,2)
0,5 (0,5)
3,4 (2,6)
10,7 (8,4)
2,5 (2,3)
3,6 (3,0)
-0,4 (-0,6)
7,4 (7,6)
-0,7 (-1,1)
4,2 (3,9)
1,5 (1,3)
2,0 (1,7)
1,9 (1,7)
2,7 (2,1)
5,4 (5,4)
2,4 (2,0)
4,2 (3,4)
0,1 (-0,1)
6,8 (7,2)
0,8 (0,0)
3,3 (2,9)
1,8 (1,5)
2,5 (2,2)
3,0 (2,6)
2,0 (2,0)
4,0 (5,1)
2,2 (1,9)
3,8 (3,6)
0,2 (0,2)
6,7 (6,8)
1,4 (0,4)
2,6 (2,4)
2,0 (1,9)
2,5 (2,6)
3,4 (3,3)
Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Tabell A10. Alternativscenario med högre
reporänta, årsgenomsnitt
Årlig procentuell förändring, om ej annat anges
Reporänta, procent
BNP, kalenderkorrigerad
Timgap, procent
BNP-gap, procent
Arbetslöshet, procent
KPIF
KPI
2009
2010
2011
2012
2013
0,7
-5,1
-2,2
-6,4
8,3
1,9
-0,3
0,5 (0,5)
4,5 (4,6)
-1,5 (-1,5)
-3,5 (-3,5)
8,4 (8,4)
2,0 (2,0)
1,2 (1,2)
2,0 (1,7)
3,6 (3,9)
-0,7 (-0,6)
-1,4 (-1,1)
7,7 (7,6)
1,1 (1,3)
1,7 (1,7)
2,6 (2,6)
2,8 (2,9)
-0,3 (-0,1)
-0,3 (0,0)
7,3 (7,2)
1,4 (1,5)
1,9 (2,2)
3,2 (3,3)
2,5 (2,4)
0,1 (0,2)
0,2 (0,4)
6,9 (6,8)
1,9 (1,9)
2,6 (2,6)
Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Tabell A11. Alternativscenario med lägre
reporänta, årsgenomsnitt
Årlig procentuell förändring, om ej annat anges
Reporänta, procent
BNP, kalenderkorrigerad
Timgap, procent
BNP-gap, procent
Arbetslöshet, procent
KPIF
KPI
2009
2010
2011
2012
2013
0,7
-5,1
-2,2
-6,4
8,3
1,9
-0,3
0,4 (0,5)
4,6 (4,6)
-1,5 (-1,5)
-3,5 (-3,5)
8,4 (8,4)
2,0 (2,0)
1,2 (1,2)
1,4 (1,7)
4,1 (3,9)
-0,4 (-0,6)
-0,8 (-1,1)
7,4 (7,6)
1,5 (1,3)
1,7 (1,7)
2,6 (2,6)
2,9 (2,9)
0,1 (-0,1)
0,3 (0,0)
7,0 (7,2)
1,7 (1,5)
2,4 (2,2)
3,3 (3,3)
2,3 (2,4)
0,3 (0,2)
0,6 (0,4)
6,7 (6,8)
2,0 (1,9)
2,7 (2,6)
Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes.
Källor: SCB och Riksbanken
Tabell R1. Minimikraven på
sammansättningen av bankernas
kapitalbas i Basel III
Aktiekapital
Minimum
4,5%
Konserveringsbuffert
2,5%
Minimum plus
7,0%
konserveringsbuffert
Kontracyklisk buffert
0 - 2,5%
Tier 1-kapital
Totalt kapital
6,0%
8,0%
8,5%
10,5%
Tabell R2. Räkneexempel med en lägre
styrränta i omvärlden, årsgenomsnitt
Årlig procentuell förändring, om ej annat anges
2009
Omvärldens styrränta, procent
Reporänta, procent
Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18 = 100
KPIF
KPI
Timgap, procent
Arbetslöshet, procent
BNP, kalenderkorrigerad
0,7
0,7
140,2
1,9
-0,3
-2,2
8,3
-5,1
2010
2011
0,5 (0,5)
0,8 (0,8)
0,5 (0,5)
1,5 (1,7)
129,1
121,1
(129,1)
(121,9)
2,0 (2,0)
1,0 (1,3)
1,2 (1,2)
1,3 (1,7)
-1,5 (-1,5) -0,6 (-0,6)
8,4 (8,4)
7,6 (7,6)
4,6 (4,6)
3,8 (3,9)
2012
2013
1,0 (1,3)
2,1 (2,6)
119,7
(121,4)
1,1 (1,5)
1,6 (2,2)
-0,2 (-0,1)
7,2 (7,2)
2,9 (2,9)
1,6 (2,4)
2,8 (3,3)
120,1
(122,2)
1,7 (1,9)
2,4 (2,6)
0,0 (0,2)
6,9 (6,8)
2,4 (2,4)
Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. TCW-vägd omvärldsränta.
Källor: SCB och Riksbanken
Tabell R3. Räkneexempel med reporänta
enligt terminsräntor, årsgenomsnitt
Årlig procentuell förändring, om ej annat anges
2009
Omvärldens styrränta, procent
Reporänta, procent
Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18 = 100
KPIF
KPI
Timgap, procent
Arbetslöshet, procent
BNP, kalenderkorrigerad
0,7
0,7
140,2
1,9
-0,3
-2,2
8,3
-5,1
2010
2011
0,5 (0,5)
0,8 (0,8)
0,5 (0,5)
1,5 (1,7)
129,1
121,1
(129,1)
(121,9)
2,0 (2,0)
1,0 (1,3)
1,2 (1,2)
1,2 (1,7)
-1,5 (-1,5) -0,6 (-0,6)
8,4 (8,4)
7,6 (7,6)
4,6 (4,6)
3,8 (3,9)
2012
2013
1,0 (1,3)
1,8 (2,6)
120,4
(121,4)
1,3 (1,5)
1,3 (2,2)
-0,1 (-0,1)
7,1 (7,2)
3,1 (2,9)
1,6 (2,4)
2,1 (3,3)
122,2
(122,2)
2,1 (1,9)
2,4 (2,6)
0,5 (0,2)
6,6 (6,8)
3,0 (2,4)
Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. TCW-vägd omvärldsränta.
Källor: SCB och Riksbanken
Tabell R4. Dekomponering av potentiell
BNP-tillväxt
Årlig procentuell förändring
2009
2010
2011
2012
2013
Potentiell produktion
1,8
1,6
1,4
1,7
2,0
Därav teknologi
Därav potentiella kapitaltjänster
Därav potentiellt arbetade timmar
0,5
0,6
0,8
0,8
0,2
0,7
1,1
-0,1
0,4
1,4
0,1
0,2
1,6
0,3
0,2
Därav potentiell medelarbetstid
Därav befolkning
Därav potentiellt arbetskraftdeltagande
Därav långsiktig arbetslöshet
-0,1
0,5
0,3
0,1
0,0
0,3
0,3
0,1
0,0
0,1
0,2
0,0
0,1
0,0
0,2
0,0
0,1
-0,1
0,2
0,0
Källa: Riksbanken