Miljö och hållbar turism

Download Report

Transcript Miljö och hållbar turism

Miljö och
hållbar turism
Kapitel 4 - Hållbar turism
Vad är hållbar utveckling?
• “Hållbar utveckling tillgodoser våra behov utan att
minska förutsättningarna för framtida generationer
att tillgodose sina behov”
• Se extern Power Point om Hållbar utveckling.
Hållbar turismutveckling
• I Sverige ska den statliga myndigheten Nutek samordna
svensk turism. Nutek säger:
• -Företag, kommuner och organisationer ska aktivt delta i
turismutvecklingen i ett lokalt förankrat samarbete.
• - Företagen bör i högre utsträckning använda produkter
med natur och kultur som bas för en lönsam
turismutveckling.
• - Företagen ska ta ansvar för och medverka till att
utforma en turism som innebär hållbar utveckling
• - Kommuner och statliga myndigheter ska stödja skydd
av för turister intressanta natur- och kulturtillgångar.
Hållbar turismutveckling
• Kräver ett väl planerat samarbete för att bli lönsam
och kunna utvecklas.
• Alla berörda parter bör delta i beslutsprocessen, tex
turistchefer, museichefer, personer inom ideella
organisationer kommuner och landsting samt
näringsliv.
• Alla tar ansvar för att skydda kultur- och naturmål
på resmål för turister.
• Särskilda stöd bör priorieras för att hjälpa regioner
med nedslitna turistområden
Internationella
rekommendationer
• Människor vill ha orörd natur och nya platser allt
längre bort.
• Massturismen är en viktig orsak till att miljön på stora
resmål påverkas.
• Ett stort antal människor ger ökad energi och
vattenförbrukning. Konsekvenserna blir tydligast i
länder med lägre materiell och ekonomisk
standard.
• Ett samarbete mellan flera internationella
turistorganisationer har resulterat i ett miljöprogram
som kallas Green Globe 21. Ett Agenda 21 för
turistnäringen.
Phi phi island
1987
25 år senare
Olika slags boende.
Hur påverkar dessa
miljön?
Green Globe 21
• Avfall- minimering och återvinning
• Energi- sparande och effektivt utnyttjande, minskning av
utsläpp.
• Sötvattenresurser- värna om kvalitén, motverka slöseri.
• Avloppsvatten. Rening och minskning av utsläpp.
• Miljöfarliga substanser- ersätta sådana produkter.
• Transporter- motverka skadliga utsläpp
• Markanvändning- planering, skötsel, hindra förfulning av
landskap.
• Involvera anställda- kunder och lokala mottagare.
• Produkter- utformas effektivare och mindre förorenande,
lokalt lämpliga.
• Samarbete – med lokala myndigheter, turister,
småföretag och regeringen.
Samband turism, ekonomi
och miljö
• Pengar turister spenderar runt om i världen går ofta
till stora internationella hotell och restaurangkedjor.
De har ofta sina huvudkontor i I-länder.
• Pengarna kommer därför inte de fattigare länderna
tillgodo, där de egentligen behövs för att skapa
möjligheter till utveckling.
För en hållbar utveckling
inom turism…
• Utveckling av turism får inte skada miljön och den
ska vara ekologiskt sund.
• Utvecklingen bör vara småskalig och lokal.
• Ekonomiska hänsyn bör utgå från frågan: Vem
tjänar på turismen? Syftet är att lokalbefolkningen
inte ska exploateras.
• Stor vikt bör läggas vid att bevara kulturella
traditioner, tex ortens arkitektur och kulturarv.
Konstruktionsmaterial bör vara miljövänliga.
• Traditionella landskap och befintlig natur ska
bevaras.
Forts…
• Problem som orsakas av trafiken ska reduceras i
största möjliga utsträckning.
• Offentliga transportmedel ska användas i så stor
utsträckning som möjligt, tex transferresor bör
organiseras i form av gruppresor.
• Miljövänliga aktiviteter ska uppmuntras, tex cykling,
ridning, paddling, camping och häst-,
hundtransporter.
• Lokala produkter samt lokal arbetskraft bör
användas. Det kan gälla allt från souvenirer och
matprodukter till lokala guider.
Forts…
• Attityden hos anställda inom turism ska påverkas
positivt genom utbildning och information.
• Besökare i naturområden ska vandra på markerade
leder. Vid guidade turer ska turister ges information
och kunskap om naturen för att öka deras
miljömedvetenhet,
• Vid marknadsföring av turistprodukter ska
informationen vara korrekt och betoning läggas vid
miljöaspekter.
Världsnaturfondens tio
budord:
1. Använd resurserna på ett uthålligt sätt, så att de räcker
länge i framtiden.
2. Minska överkonsumtion och föroreningar.
3. Bevara mångfalden.
4. Integrera turismen i lokal och nationell planering.
5. Gynna lokala ekonomier.
6. Samordna med lokalbefolkningen.
7. Rådgör med alla intressegrupper.
8. Utbilda personalen i miljöanpassning.
9. Marknadsför turismen på ett ansvarsfullt sätt.
10. Genomför och följ upp undersökningar kring
miljöanpassning.
Ekoturism- framtidens
turism?
• Begreppet kommer från Costa Rica, Peru och
Ecuador. Man ville där kombinera skydda v miljön
och ekonomisk utveckling med turism.
• Skapades av följande skäl:
• 1. Artrika områden i tredje världen hotades av
skövling.
• 2. Turister visade sig vara villiga att betala för att
uppleva orörd natur.
WWFs definition av
ekoturism
• ”Ekoturism innebär ett ansvarsfullt resande som
bidrar till skyddet av naturmiljöer och till
lokalbefolkningens välbefinnande. ”
• ”Ekoturism är inte en produkt utan ett
förhållningssätt”
Ekoturism- vad är det?
• Handlar mer om hur och med vilken attityd man
reser än vart.
• Mer skonsam för den ekologiska, sociala och
kulturella miljön.
• De grundläggande principerna är:
1. Resandet sker på naturens villkor med hänsyn till
flora och fauna.
2. Så mycket pengar som möjligt ska gå tillbaka till
den lokala miljövården.
3. Den ekonomiska behållningen tillfaller
lokalbefolkningen.
4. Den lokala marknadsföringen ska stödjas
Ekoturism
• Är en småskalig turism som ställer krav på både
resenären och arrangören.
• Bygger på natur och kulturförutsättningar och ska
inte förstöra de resurser turisterna efterfrågar.
• För med sig utveckling och högre standard, bättre
ekonomi, ökad sysselsättning och stöd till naturvård
utbildning och sjukvård i de områden turisterna
besöker.
• Världsnaturfonden varnar dock för att begreppen
ekoturism och hållbar turism håller på att urvattnas
då de ofta används utan att det finns täckning för
dem.
Ekoturismföreningen
• De konkreta målen för föreningen är:
• 1. Både branschens aktörer och de som sätterupp
spelreglerna lär sig vad ekoturism är.
• 2. Förankra vår kvalitetsmärkning för ekoturism,
”Naturens bästa”.
• 3. Det skapas en gemensam marknadsföringskanal
för svensk ekoturism.
• 4. Det skapas en databas och ett nätverk för
ekoturism i och från Sverige.
• 5. Det tas fram både en nationell Turismstrategi och
en Ekoturismstrategi för vårt land.
Naturvårdsverkets förslag
på etiska regler
• Som ekoturist lovar jag att:
• - uppträda varsamt vid mitt möte med natur, kultur
och människor
• -skaffa mig kunskaper och mitt besöksmål före resan
dit, om naturen, kulturen och de människor som bor
där
• -genom kunskap utveckla min medvetenhet om
värdena i skyddade områden och behovet av att
vårda dem
• - acceptera de gränser naturvården ställer upp för
bevarande och vård av olika områden
Forts…
• - anpassa mig efter de lokala sedvanor som gäller
på besöksorten exempelvis när det gäller
allemansrätt, allmänt uppträdande, mat- och
dryckesvanor och klädsel
• - minimera kraven på komfort om det riskerar att
öka miljöbelastningen
• - alltid välja det mest miljövänliga alternativet när
det gäller transporter, förpackningar och aktiviteter
• - aldrig lämna något icke biologiskt avfall i naturen
• - vid behov anlita ledarledda turer vid besök i
nationalparker och naturreservat och därvid välja
grupper med få deltagare
Forts…
• - vid studier av djur i deras naturliga omgivning alltid
hålla mig på behörigt avstånd, aldrig skilja ungar
från deras föräldrar och aldrig förfölja djur
• I görligaste mån alltid stödja lokal produktion vid
köp av souvenirer, mat dryck eller bruksföremål
• Ledorden för mitt uppträdande bör vara inte störainte förstöra
ECPAT
• End Child Prostitution, Child Pornography and
Trafficking in Children for Sexual Purposes
• Internationell barnrättsorganisation som arbetar mot
barnsexhandel.
• Bildades i Thailand 1990 som en reaktion mot den
växande barnsexindustrin
• Aktiva i 75 länder
• I Sverige utarbetades 1998 en uppförandekod för
researrangörer mot barnsexhandel.
• Detta har numera blivit ett internationellt tillämpat
verktyg.
• Läs mer på: ecpat.se thecode.org ecpat.net
Turismens effekter
• Turism inverkar på regionens ekonomi, sociala och
kulturella miljö samt dess natur och ekologiska
system.
• Man kan beskriva detta som en triangel där hållbar
turism är i centrum och alla delar runt omkring har
samband och påverkar varandra. Det kan vara
positivt såväl som negativt.
Geografiska och ekologiska konsekvenser
Ekonomiska
konsekvenser
Sociala och
kulturella
konsekvenser
Ekonomiska
konsekvenser
• Turistnäringen består av de personer och företag
som levererar produkter och tjänster till turister.
• Man pratar här om förflyttad konsumtion för att
turisterna spenderar pengar på resmålet istället för
på hemmaplan.
• Turismens ekonomi är komplex och det är svårt att
få en helt klar bild över hur stora summor det rör sig
om. Man kan titta på turismens ekonomi ur olika
synvinklar.
Turistnäringens ekonomi
• I Sveriges nationalräkenskaper beräknas
turistnäringens effekt på ekonomin och
sysselsättningen. Det finns ett speciellt konto för
turistnäringen
• Riksbanken beräknar flödet av resevalutan till och
från Sverige. Bytesbalansen= inflödet och utflödet
av valuta i Sverige.
• Branschorganisationer eller marknadsundersökningsföretag genomför studier av
lönsamhet och resultat för turismföretag. Även
undersökningar om vad turister lägger pengarna
på, mat, logi mm.
Turismens effekter
• Sysselsättning skapas av turism men det finns en del
problem såsom säsongsarbete.
• Under högsäsong ser också behovet olika ut för till
exempel polis- och brandväsende samt sjukvård.
• Regioner med stor skillnad under hög- och
lågsäsong är Gotland, Bohuslän och Sälenområdet.
Gränshandeln är turism
• Turism ökar kundunderlaget för olika
serviceverksamheter till exempel livsmedelsbutiker.
• Exempel på detta finner vi vid den norska gränsen i
till exempel Charlottenberg och Strömstad.
• Där finns långt fler och större livsmedelsbutiker än
vad antalet invånare behöver.
• Varför handlar norrmännen i Sverige?
• Kan detta komma att ändras?
Turismen i siffror
•
•
•
•
•
•
•
•
2007 svarade turismen för 2.91 % av Sveriges BNP
Turismen omsatte här 236 miljarder kr.
Sysselsatte ca 160 000 personer räknat som heltid.
Den viktigaste branschen är hotell och restaurang med
47% turismkonsumtion.
Äta ute gör dock en stor del av lokalbefolkningen så
därför kan man inte betrakta det som turism.
Hotell motsvarade 84% och camping 11%
Det finns en fara med att vara för beroende av turism i
en region, vad händer om lockelsen försvinner eller
avtar?
Dominikanska i stället för Kanarieöarna?
Konsekvenser för geografi
och miljö
• Behovet av infrastruktur ökar med turism och gör
ingrepp i landskapet. Bekvämligheten har sitt pris i
form av skador i naturen, slitage och avgaser.
• Turismen kan dock vara en drivkraft för att bevara
och förvalta miljön. Turister undviker skräpiga
stränder och badvatten som är förorenat.
• Ökad infrastruktur kan även gynna
lokalbefolkningen i form av bättre kommunikationer.
• Vid planering av turism måste hänsyn tas till hela
miljöns möjligheter att at emot besökare för inte
förstöra.
Sociala och kulturella
konsekvenser
• På resmålet möts bofasta och turister. De bofasta är
ofta en tillgång för turismen. Fiskebåtarna i Smögen
till exempel.
• Storskalig turism kan dock göra det svårt för
lokalbefolkningen att sköta sina vardagssysslor.
• Exempel kan vara, köer i mataffären, banken eller
till parkeringsplatserna. Kriminalitet, alkohol och
droger.
• Konkurrens om naturområden och badplatser.
• På kusten kan ett ökat tryck på sommarbostad
driva upp taxeringsvärdet på huset så pass mycket
att åretruntboende inte har råd att bo kvar.
Lokal anpassning av
turism
•
•
•
•
Hur många turister tål en region?
Vad avgör?
Vilken utveckling vill vi ha?
Vilka faktorer ska vi ta hänsyn till då vi planerar
turism i ett område?
Engelska ord
•
•
•
•
•
•
Fritid Gemensam Hållbar Påverkan –
Skatt Valuta -
leisure
common
sustainable
impact
tax
currency