Transcript F2. Vad är bra utbildning?

1
NUAK 2014: Vem utbildar vi för?
Vad är bra utbildning?
Lars Haikola
Utredare Högskolans utbildningsutbud
2014-09-22
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
2
Vem utbildar vi för?
• Vad är bra utbildning?
• Vad är utbildning bra för?
• För vem är utbildning bra?
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
3
Disposition
• Svensk högre utbildning 2014: fakta,
karakteristika, trender
• Utmaningar
–
–
–
–
Massutbildning – Humboldt
Finansiering
Output i fokus
Kvalitet
• Dimensionering
– Tillgång o behov
– Högskolans mål; yrkesutbildning o bildning
– Det svenska dimensioneringssystemet
• Utredningen Högskolans utbildningsutbud
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
4
Universitet och högskolor Årsrapport
2014 (UKÄ Rapport 2014:7)
•
34 universitet o högskolor (+ 14 enskilda mindre)
•
75.700 anställda (60.200 helårspers.), varav 2/3 akademiker
•
414.000 reg studenter (-2%) [301.300 helårsstud (- 2 %)]
– varav 59 % kvinnor
– varav 90.400 nybörjare (-1%)
– varav 34.000 inresande studenter (-11 %)
•
19.100 forskarstudenter
– varav 48 % kvinnor
– varav 3.100 nybörjare (-20 %)
• varav 1.250 utl fo stud nybörjare
 ½ miljon individer i högskolan!
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
5
Högskolesektorns kostnad
• 74.1 miljarder kr (+ 2 miljarder kr) inkl
studiemedel (11.1 miljard kr)
• 2.0 % av BNP
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
6
Karakteristika o trender 2014
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Högskolan fortsatt mycket stor – trots viss minskning av
studenter
Svårare att komma in – färre nybörjare i högskolan
Allt yngre studenter
Allt mer programinriktat utbildningsutbud
Prestationsgraden ökar något
Allt fler examina
Allt längre utbildningstid
Mer välutbildade lärare
Trots ökade forskningsresurser – färre nybörjare på
forskarnivå!
Högskolan alltmer forskningstung – balansen utbildning
– forskning förändrad
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
345 500 registrerade studenter
höstterminen 2013, varav 25 000
inresande studenter (7 %)
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
7
8
Fortsatt färre nybörjare i högskolan
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
9
Markant föryngring av nybörjarna
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
10
Antal högskolenybörjare fördelade efter
studieform – totalt, samt exklusive
inresande studenter
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
11
Prestationsgraden har upphört att
sjunka – utom för fristående kurser
på distans
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
12
Fler examina o allt längre
utbildningstid i avlagda examina
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
13
Sammantaget - den svenska
högskolan 2014
• Högskolan är mycket stor - den största
statliga arbetsgivaren - o fortsatt växande
• Mer resurser än någonsin
• Mer efterfrågad än någonsin o har fortsatt
högt förtroende
men också
• Högre krav o fler utmaningar än någonsin!
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
14
Utmaning 1
Massuniversitet kontra Humboldt
• Hur kan ett humboldtideal skalas upp i en
massutbildning?
– Det klassiska universitetet, format av ett
humboldtideal, har aldrig funnit former för en modern
massutbildning
Många utmaningar utgör försenade reaktioner på massuniversitetets uppkomst
Detta berör idag frågor som
– Breddad rekrytering/wider access – social mobilitet - LLL
– Kvalitet – akademisk standard
– Diversifiering av utbildning o lärosäten
– Forskningsanknytning
– Den akademiska professionen
– Högskolans finansiering
– Statusförsämring
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
15
Utmaning 2
Finansiering
• Högre utbildning ska förbli en massutbildning
• Svensk HE har 85 % offentlig finansiering
• Offentliga resurser kommer inte att tillföras för
att motsvara de behov högre utbildning har
• Alltså - fler ska utbildas för mindre pengar
• Diversifierad finansiering krävs!
• Från public good mot private good!
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
16
Utmaning 3
Output i fokus
Kraven gäller både högskolan som organisation och
högskolans verksamhet - utbildning och forskning
•
•
•
•
Ökade krav på effektivitet, nytta, och ”value for money”
Ökade krav på utvärdering, redovisning o kontroll
Resultatorienterade finansieringssystem
Outsourcing av management (fastigheter, IT,
administration, etc)
•
Effektivitets- o nyttokrav svåra att förena med några av
högskolans klassiska uppgifter – bildning,
personlighetsutveckling. Hotas ”universitetets själ”?
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
17
Utmaning 4
Utbildningens kvalitet
• Högskolan styrs fr a genom resurser och
genom mål
• Utbildningens mål anges i högskolelag o
högskoleförordning
• Resultatutvärdering av utbildning, dvs
utvärdering av om examensmålen uppnås –
är en del av hur högskolan idag styrs
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
18
Kvalitet – hur bedöma?
Universitetskanslersämbetets utvärderingar
redovisas i Resultatsök
www.uka.se/utbildningskvalitet/resultatsok
1814 utbildningar utvärderade – c 80 %
• Bristande kvalitet:
• Hög kvalitet:
• Mycket hög kvalitet:
263
1269
282
Är detta rimligt eller orimligt?
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
14%
70%
16%
19
Kvantitet - Vem utbildar vi för?
• Högkolans dimensioneringssystem – finns
det?
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
20
Vad är ”behovet” av högskoleutbildade?
• Hur många tillförs arbetsmarknaden idag?
• Hur många högskoleutbildade behöver
svensk arbetsmarknad?
• Vilka riktvärden finns – i EU och i Sverige?
• Hur dimensioneras högre utbildning?
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
21
Examina o examinerade
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
22
Antalet generella examina fortsätter
att öka medan yrkesexamina varierar
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
23
Om examina
•
•
Många studenter tar ej ut examen alls! Svenskt fenomen!
Alltfler studenter tar ut mer än en examen – idag c 10.000
–
•
Antalet dubbelexamina har ökat
–
–
•
•
Bolognareformen – ny examensstruktur medför fler examina
Dubbelexamina 9.400 individer
Trippelexamina 1.000 individer
Generella examina är fler än yrkesexamina – trendbrott
2009/10!
Kvinnor tar examen i högre utsträckning än män – gäller
alla typer av examina utom masterexamen
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
24
Alltså
• Totalt antal examina 74.400
• Totalt antal examinerade individer 62.900
• Totalt antal examinerade svenska individer
52.600
• Totalt antal förstagångsexaminerade
individer 44.400 – stabilt sedan 2006
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
25
Hur många behövs på arbetsmarknaden?
• Det är svårt att göra prognoser
–
–
–
–
–
Arbetsmarknaden är inte stabil
Kompetenskraven ökar kontinuerligt
Tillfälliga konjunkturer påverkar
Globaliserad arbetsmarknad försvårar
Studenter skapar nya arbetsområden
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
26
EU - ”Moderniseringsagendan”
Modernisering av högre utbildning
[COM (2011) 567 final]
Fler ungdomar ska ha avslutat högre
utbildning o fler forskare behövs
• Fram till 2020 kommer 35 % av
arbetstillfällena i EU att kräva högre
kvalifikationer
• men endast 26 % av arbetskraften har
för närvarande avslutad högre
utbildning.
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
27
Sveriges nationella mål inom
Europa 2020-agendan
• 40 – 45 % av den yngre generationen (30-34
åringar) ska ha avslutad högre utbildning
– Ungefär som Danmark, Finland, BeNeLux,
Tyskland, Polen, Spanien
– men lägre än Frankrike 50%, Irland 60 %
•
Idag har 42 % av 25 – 34 åringar i Sverige
högskoleutbildning
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
28
Högskolan har flera mål
• Arbetsmarknadsförberedelse, sysselsättning,
anställningsbarhet, användbarhet, nytta
men också
• Bildning, samhällsmedborgarkompetens, fritt
kunskapssökande, personlighetsutveckling,
kritiskt tänkande, skapa sammanhang
Alla kompetenser behövs – är nyttiga - och
omfattas av Högskolelagens krav
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
29
Studentens val
• Lärosätenas dimensionering är starkt beroende
av studentens val
• Studenter förutsättes vara rationella och
välinformerade individer som väljer utbildning
med hänsyn till den förväntade
arbetsmarknadens behov. Studieinformation
och –vägledning del av systemet
• Högskolesektorns erfarenheter stödjer idén att
studenter är bättre framtidsspanare än
högskolor, näringslivsorganisationer och
prognosinstitut
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
30
Det svenska
”dimensioneringssystemet”
• Sverige saknar nationell dimensionering av
högre utbildning
• Dock dimensioneras utbildning som är dyr och
starkt eftersökt av ”taket” till ersättning och tillgång
till praktikplatser
• Sveriges dimensioneringssystem - en
balansakt mellan individens önskemål och
samhällets behov där det ytterst är den
enskilda individen som har beslutsmakten
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
31
Från centralstyrning till
lärosätesstyrning
•
•
•
•
H 77 – högskoleutbildning som social ingenjörskonst –
fem yrkesutbildningssektorer - central styrning av
dimensioneringen vid varje lärosäte
”Frihetsreformen” 1993 – centralstyrningen upphävs –
statsmakterna anger examensmål för ett fåtal
samhällsvitala examina – även denna styrning
försvann efterhand
Idag – lärosätena har ansvar för att dimensionera
utbildning
”Systemkunskapen” om det nationella
utbildningsutbudet har urholkats
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
32
Utredning om högskolans
utbildningsutbud; U 2014:09
Utredaren ska
l. beskriva utvecklingen och
sammansättningen av utbildningsutbudet i
högskolan ur ett helhetsperspektiv såväl på
nationell nivå som på lärosätesnivå under
de senaste 20 åren,
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
33
U 2014:09
2. i beskrivningen uppmärksamma t.ex.
fördelningen mellan fristående kurser och
kurser inom program, fördelningen mellan
master- respektive magisterutbildningar,
andelen kurser och utbildningar som har en
mer direkt arbetsmarknadsanknytning och
utbildningar och kurser som främst ges i
bildningssyfte, utbudet av utbildningar som
leder till examen och utbudet av utbildningar av
fortbildnings- och vidareutbildnings- karaktär,
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
34
U 2014:09
3. göra en bedömning av och föra ett
resonemang om huruvida balansen i
högskolans utbildningsutbud är väl avvägd
med hänsyn till studenternas efterfrågan,
arbetsmarknadens behov och samhällets
övriga behov och målet att utbildning i
högskolan ska ha hög kvalitet och att
studenterna ska ha möjligheter till
progression i utbildningen.
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
35
U 2014:09
•
•
•
•
Utredaren ska också beskriva utvecklingen
och föreslå åtgärder inom bl.a. följande
specifika områden:
sommarkurser och distansutbildning
öppen nätbaserad utbildning
vissa examensfrågor, och
användning av ersättningsbelopp för
utbildning.
Utredningen om högskolans utbildningsutbud
36
Vilket betyder att
• Jag ber att få återkomma till NUAK efter 15
okt 2015!
• Tack för uppmärksamheten!
Utredningen om högskolans utbildningsutbud