Transcript Nationell, regional och lokal kunskapsstyrning

Kunskapsstyrning nationellt,
regionalt och lokalt
Katarina Hedin
Nationell kunskapsstyrning
Nationell överenskommelse mellan
regeringen och SKL
Samarbetet mellan SKL och regeringen är ett resultat av att båda parter har identifierat
områden som är särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i
kommuner, landsting och regioner.
•
Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014 (upphör 2015)
•
Jämlik hälso- och sjukvård 2014
•
Kunskapsstyrning och vissa utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården 2014
–
Stärkt cancervård
–
Läkemedel
•
Patientsäkerhetssatsning 2014 (upphör)
•
Psykisk ohälsa 2014
•
Rehabiliteringsgarantin 2014
•
Sjukskrivningsprocess, kvalitetssäker och effektiv (sjukskrivningsmiljarden) 2014
•
Äldre - sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 (endast till
kommunerna 2015)
Kunskapsstyrning nationellt
Kunskapsstyrning och vissa utvecklingsområden
inom hälso- och sjukvården 2014
Överenskommelse om kunskapsstyrning och vissa utvecklingsområden inom hälso och sjukvården
2014 SKL Drn 13/7097
Målbilden för kunskapsstyrning enligt
SKL
är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man
tillsammans från bästa tillgängliga kunskap. Det som sker i mötet
följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå för
att skapa en allt bättre vård och omsorg.
Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden
tillsammans med patienten är en del av vardagen. Ny praxis kan
snabbt omsättas vidare, och ny kunskap genereras och
systematiseras, genom välutvecklade strukturer.
Kunskapsomsättningshastigheten är hög.
Den vanligaste delen av vården är standardiserad, för att skapa
utrymme för individualisering. Det är enkelt att jobba
kunskapsbaserat.
Områden inom kunskapsstyrning
1. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård: insatser
inom ramen för satsningen på att förbättra
vården för personer med kroniska sjukdomar
a) Fortsatt utveckling av strukturer för
kunskapsstyrning
b) Stärkt arbete med programråden
2. Öppna jämförelser
3. Läkemedel
4. Stärkt cancervård
Nationella samverkansgruppen för
kunskapsstyrning NSK
• Består av representanter från statliga myndigheter
och representanter från landstingen
– Sjukvårdsregionerna
– SKL
– Socialstyrelsen
– SBU
– TLV
– Läkemedelsverket
– Folkhälsomyndigheten
– Läkarsällskapet
– Sjuksköterskeföreningen
Nationella samverkansgruppen för
kunskapsstyrning NSK
• Möjliggör stort erfarenhetsutbyte och
kunskapsförmedling mellan nationell, regional
och lokal nivå
• Arbetar med flera strategiska uppgifter kring
samverkan som strukturer, val av områden för
nationella kunskapsunderlag, indikatorer för
kunskapsstyrning och bättre implementering
av nationella kunskapsunderlag.
NSK-region
• Gruppen är ledningsgrupp för de nationella
programråden
• Nominerar experter till programrådet
• Utser tillsammans med HSV-direktörerna och
SKL de experter som ska ingå i programrådet
• Ledamöter: Ledamöter NSK region
Nationella programråd - Syfte
Etableringen av nationella programområden syftar
ytterst till att fler patienter får tillgång till bästa
möjliga vård oavsett var i landet man bor
(God vård – jämlik vård)
Genom att sprida goda exempel, samarbeta kring
framtagande av gemensamma kunskapsunderlag,
följa kvalitetsutvecklingen och ta initiativ till att
förbättra vården kan även landstingens resurser
nyttjas mer effektivt (God vård – kunskapsbaserad
och säker vård, kostnadseffektivitet)
Programråd
• Expert- och arbetsgrupper sätts samman
beroende på aktuell frågeställning som rådet
kommer att arbeta med. Dessa rekryteras
genom en dialog med landsting och regioner.
Kriterier för sammansättningen av experter är
bland annat multiprofessionalism och
representation från hela vårdkedjan
Programråd
• Varje sjukvårdsregion utser minst en ledamot
till respektive programråd. Representanten
knyts till arbetet i den egna organisationen
med kunskapsstyrning
• Rådet ska se över förbättringsområden utifrån
tex öppna jämförelser och nationella
utvärderingar och föreslå
implementeringsåtgärder
Programrådets huvudsakliga uppdrag
• bidra till ökad kunskap, bättre dialog och samverkan inom
och mellan lokal, regional och nationell nivån
• fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och
variationer i vårdpraxis
• identifiera oönskade variationer och behov av klinisk
forskning och nya/reviderade kunskapsunderlag
• identifiera goda exempel
• kartlägga befintliga kunskapsunderlag
• utarbeta nationella vårdprogram, standardiserade
vårdplaner och riktlinjer samt beslutsunderlag och
indikatorer
• bidra till konsensusutlåtande då vetenskapligt stöd saknas
• genomföra specifika uppdrag.
Organisation av nationella programråd
Nationellt programråd diabetes
• Första programrådet
• Bildades 2012
• Började med att identifiera, prioritera och ta
fram förslag på förbättringsområden
• Tog 2013 fram kunskapsunderlag i form av
behandlingsstrategier och vårdprogram
• Benchmarkingprojekt för identifiering av
framgångsfaktorer
Administration
Programråd
Förbättrings-kunskap
Kvalitetsregister
Hälsodata, ÖJ
…
Psykisk hälsa
Hjärta/kärl
Programområden
Hälsoekonomi
…
E-hälsa
Stroke
Mest sjuka äldre
…
Patientsäkerhet
…
Läkemedel
…
FoUU
Diabetes
Tillgänglighet
…
Myndigheter:
Tumörsjukdomar
Endokrina/
metabola sjukdomar
Nationella
riktlinjer & utvärderingar
Astma
Lungsjukdomar
KOL
Hälsofrämjande/
sjukdomsföre-byggande
åtgärder
Processer som
inte är
sjukdomsspecifika
Programområden 2014
• Diabetes
• Astma/KOL
• Hjärta/Kärl
– Stroke
– Hjärtsvikt
• Psykisk hälsa
• Sjukdomsförebyggande metoder i primärvård
• Finns ett behov av andra kompetensgrupper,
STRAMA är ett exempel
Fortsatt arbete 2014 av SKL
Ska ske i samförstånd med berörda nationella aktörer
och myndigheter
1a) Fortsatt utveckling av strukturer för kunskapsstyrning
– SKL ska initiera och stödja huvudmännen i deras
arbete med kompetensutveckling inom
kunskapsstyrningsområdet med utgångspunkt från
framgångsfaktorerna
1b) stärkt arbete med programråden
– Stödja arbetet med etablerade programråd och
initierar nya
– Hålla samman arbetet och etablera en gemensam
stödfunktion
Fortsatt arbete 2014 av SKL
2) Öppna jämförelser
a) Stöd till analys och förbättringsarbete
b) Målgruppsanpassa och tillgängliggöra
jämförelserna
c) Öppna jämförelser av hälso- och
sjukvårdens resultat
d) Utveckling av datakällor
Fortsatt arbete 2014 av SKL
3) Läkemedel
a) Ordnat införande (OTIS)
b) Individdata inom slutenvården
c) Kunskapsstöd vid läkemedelsordinationer
till barn
Fortsatt arbete 2014 av SKL
4) Stärkt cancervård
a) Regionala cancercentrum i samverkan
b) Fortsatt arbete med nivåstrukturering
c) Nationell cancerguide
d) Nationell samordning av patologin
Kunskapsstyrning för landsting/region,
ex på delar
Kunskapsunderlag
MIKRO
Lättillgängliga
underlag
(Vårdteam/klinik)
Beslutsstöd
MESO
(Landsting/region)
Sakkunnigstrukturer
HTA
MAKRO
(Nationell nivå)
Nationella
programråd
Mätsystem
Utdata i realtid
Stöd till
förbättring
Kompetensstöd i
förbättringsarbete
Tid och forum
Fråga efter resultat
Ersättningssystem
Utvecklingsenheter
Nationella
mätsystem, ex
satsning på
kvalitetsregister
Koncept och
metoder
Utbildning av
utbildare/chefer
Samspel i en ökad kunskapsstyrning
Mikro- Vårdteam
Vårdteam, patienter och dess stöd system,
verksamhetschefer
Meso- Landsting
regioner
Hälso- och sjukvårdsledning
Stödstrukturer
MakroNationell nivå
Landstings-gemensamma
nätverk (ex HSD),
NSK, SKL
Regelbundet analysera sina resultat
Sätta mål
Jobba med ständiga förbättringar
Anpassa arbetet efter patienternas behov
Efterfråga stöd när man har behov
Sprida goda erfarenheter vidare
Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser
Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i
en kvalitetsdialog
Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd
Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete
Ha en tydligt ägarskap för resultat
Sätta fokus på prevention av följdsjukdomar
Säkerställa processer över administrativa gränser
Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering
Ta kostnader för samverkan
Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter
Skapa samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag
Skapa samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag
Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård såsom ÖJ, utvärdering,
lärandesystem
Skapa samverkan för större nytta av kunskapsunderlag,
beslutsstöd, implementering
Skapa programrådsstruktur
Regional kunskapsstyrning
Regional kunskapsstyrning
Regional kunskapsstyrning
Den del av kunskapsstyrningen som
här avses är
• Införande av ny kunskap och nya metoder på ett
ordnat sätt i offentligt finansierad hälso- och
sjukvård och därmed även utrangera gamla
metoder
• Bidra till jämlik och likvärdig vård i Södra
sjukvårdsregionen
• Använda relevanta register för kvalitetsuppföljning
och utveckling
• Stödja utvecklingen av gemensamma
vårdprocesser
• Stödja hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser
Styrgrupp för kunskapsstyrning
regionalt
• Direktör för Södra Sjukvårdsregionen
• En representant vardera från respektive
landstings/regions högsta ledning
• Representanterna utses av
landstingsdirektör/regiondirektör och ska ha
beslutsmandat och kompetens för området
sjukvårdens kunskapsstyrning
• Styrgruppen har beslutat att en regional MK
ska inrättas
Regionala medicinska
kunskapsgrupper
•
•
•
•
•
•
Barn- och ungdomsmedicin
Endokrina sjukdomar inkl diabetes
Hjärta/kärl
Nervsystemets sjukdomar
Njursjukdomar
Rörelseorganens sjukdomar
Regional medicinsk resursgrupp för
• Bild- och funktionsmedicin
• Allmänmedicin
- Lung- och allergisjukdomar
Uppgifter för de Regionala
medicinska kunskapsgrupperna
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Svara för en samlad analys och tolkning av den kliniska kvaliteten
inom området, inklusive återrapportering och tolkning av
kvalitetsregisterdata
Beskriva hur verksamheterna i Södra sjukvårdsregionen förhåller
sig till nationella riktlinjer och andra rekommendationer
Stödja och prioritera implementering av nationella riktlinjer
Medverka till framtagande av kvalitetskrav för bedrivande av
verksamhet inom området
Fungera som referensgrupp i alla frågor som berör den s.k.
regionvården inom området
Bevaka utvecklingen inom det egna området samt tidigt avisera
kommande förändringar och möjliga konsekvenser
Använda fastställd prioriteringsmodell i arbetet
Lämna årsrapport efter fastställd mall
Vid behov utföra särskilda uppdrag för styrgruppen
Samverkan kring läkemedel
Ordförande i respektive Regional
medicinsk kunskapsgrupp
Barn- och ungdomssjukdomar
Anna Bärtås
Endokrina sjukdomar inkl
diabetes
Stefan Sjöberg
Hjärta/kärl
Steen A Jensen
Nervsystemets sjukdomar
Jesper Petersson
Njursjukdomar
K G Prütz
Rörelseorganens sjukdomar
Magnus Eneroth
Kronobergsk representation
• Anna Bärtås o Pamela
Massoudi
• Maria Thunander o Karin
Johansson
• Olle Bergström o Katarina
Svensson
• Fredrik Schön
• Mats Roman o Marianne
Svensson
• Birgitta Arvidsson o Daniel
Albertsson
forts
Regional medicinsk resursgrupp
Bild- och funktionsmedicin
Peter Leander
Grupper under pågående
etablering
Lung- och allergisjukdomar
Lennart Hansson
Regional medicinsk resursgrupp
Allmänmedicin
Sten Tyrberg
Grupper under utveckling
Palliativ vård
Psykisk ohälsa
Kronobergsk nominering
?
?
Filippa Hummer
Helene Reimertz o Helen
Gustavsson
Sven-Åke Gustavsson
Lokal kunskapsstyrning
Stacey´s diagram
Vad händer lokalt 2015 inom
kunskapsområde diabetes
I:a info- nu
2014
22-23/5
Juni
Regional grupp
Sa Regionenhur gå vidare?
Uppdatering
NRL Diabetes
prel
2014-15
Sept 2014
Info NRLsedan
stadfästa
Hur?
Internt
Landstingsarbete
Lokala besök - de sju
framgångsfaktorerna
• Fokus på patientens målvärden
• Riktade insatser till patienter med sämre
värden
• Enhetens resultat ständigt på agendan
• Tillgänglig kunskap och tydliga förväntningar
• Uppföljning och återkoppling av resultat
• Flerårigt förbättringsarbete kring diabetes
• Ägarskap för resultat och fokus på prevention
Lokal kunskapsstyrning
• Medicinska kommittén uppdrag
Arbete i MK under ett år
Rekommenderade läkemedel
Medicinsk årsrapport
Läkemedelsmallar i Cosmic
Höst
Vår
Revidering av medicinska riktlinjer
Lite då o då
Diverse uppdrag
Öppna jämförelser
Framtidsstrategier
Kontinuerligt beroende på inflöde
Ny kunskap
Nya terapier o metoder
Nya riktlinjer
Utbildningar
Medicinsk årsrapport
Statistiker
Medicinsk utdatagrupp
Öppna jämförelser
Är grönt alltid bra och rött alltid dåligt?
Nya terapier och metoder
Ledningsgruppen
?
MK
?
Medicinsk grupp
gör en bedömning
MK ger en rekommendation
Metoder som ej är
värderade av andra
Medicinsk grupp
gör en bedömning
vad detta innebär för Kronoberg
Terapier värderade
av TLV
Medicinsk grupp?
Terapier via
OTIS