Transcript Imperialismens

Imperialismens epok
Kartan är från perioden 1882 - 1914
och beskriver kolonisationen. De rosa
områdena tillhör Storbritannien och de
blåa tillhör Frankrike
Låt oss titta lite mer i detalj vad de olika
länderna hade för strävan och mål med
sin politik.
Koloniseringen av Afrika
Storbritanniens politik gick
ut på att skapa en
sammanhängande koloni
från Kapstaden till Kairo.
Idén gick ut på att med
hjälp av järnväg föra upp
råvaror från Afrikas inland
till Kairo för att sedan
forsla dem vidare via
skepp.
Frankrikes ambition var att
skapa en
sammanhängande
kolonisation mellan väst
till öst.
Koloniseringen av Afrika
Redan 1884 hade
Tyskland lagt sig i striden
genom att sammankalla
de nya stormakterna till
ett möte, den s.k.
Berlinkongressen.
Det nybildade landet med
dess starke rikskansler
Bismarck ville lägga sig i
kolonisationspolitiken.
Under slutet av 1800 –
talet lyckades Tyskland ta
ett antal kolonier i Afrika.
Koloniseringen av Afrika
Konflikterna
Redan i inledningen av
Storbritanniens
kolonisationsförsök. I
södra Afrika var
holländska bönder
bosatta. Dessa s.k. boer
bjöd hört motstånd och
stridigheterna mellan
dessa bönder och den
engelska staten
kulminerande i det
boerkriget 1899 - 1902
Men redan innan detta
krig hade förhoppningarna
om den sammanhållande
kolonin grusats för
Storbritanniens del.
Koloniseringen av Afrika
Konflikterna
Vad hände då med
Frankrikes och Englands
ambitioner?
Man kan ju tänka sig att
deras olika målsättningar
krockade. Jo, men det
blev ingen öppen konflikt.
I byn Fashoda träffades
1898 franska och brittiska
soldater. För att undvika
stridigheter valde
fransmännen att ge vika.
Fashoda 1898
Varför gav sig
fransmännen?
Minns ni att Tyskland
enades 1871 i krig
mot Frankrike?
Eftersom den starka
staten Tyskland var i
konflikt med landet
vågade inte
fransmännen riskera
att få fler ovänner
Bilden är från den engelska tidskriften Punsch, år 1898
Krigen i Afrika
• Med tanke på Europas tekniska överlägsenhet
var utgången i de flesta krig mot den inhemska
befolkningen given.
• Ett exempel är slaget vid Omdurman i Sudan då
11 000 afrikaner dog medan 438 engelsmän fick
sätta livet till.
• I Afrika utfördes också folkmord, exempelvis i
Kongo.
• Landet Abbesinien (idag Etiopien) lyckades dock
att bekämpa en italiensk invasion och därmed
behålla sin självständighet.
Nordafrika, södra Europa och Mellanöstern
Mellanöstern är, nu som då, ett
område där många mäktiga
intressen har kolliderat.
Anledningarna är flera:
1. Handelsvägar. Om
Storbritannien vill undvika att
åka runt Afrika för att nå Indien
måste de ta vägen via
Suezkanalen. Kanalen byggdes
färdigt 1867 av ett bolag där
Frankrike och England ägde
aktierna
Nordafrika, södra Europa och Mellanöstern
Mellanöstern är, nu som då, ett
område där många mäktiga
intressen har kolliderat.
Anledningarna är flera:
2. Tillgången till isfri hamn. För
Rysslands del blev det viktigt att
kunna få ut sin flotta på
Medelhavet. För att kunna göra
det krävdes kontroll över
Bosporen och Dardanellerna.
Konflikten mellan Turkiet och
Ryssland har bl.a. sin grund i
detta.
Nordafrika, södra Europa och Mellanöstern
Mellanöstern är, nu som då, ett
område där många mäktiga
intressen har kolliderat.
Anledningarna är flera:
3. Råvaror. Den industriella
revolutionen hade skapat
efterfrågan på råvaror. I takt
med att levnadsstandarden
ökade i väst och att
förbränningsmotorn uppfanns
och producerades i stor skala
blev oljan viktig.
Nordafrika, södra Europa och Mellanöstern
Mellanöstern är, nu som då, ett
område där många mäktiga
intressen har kolliderat.
I området kolliderade en mängd intressen:
Tyskland ville bygga järnväg genom Turkiet
och ända till Bagdad.
Ryssland hade intresse av att ta sig ner till
Bosporen via Balkan.
Landet hade också intresse av Persien (Iran)
med tanke på den olja som där finns.
Som tidigare nämnts hade Storbritannien
intresse av att behålla kontrollen över
Suezkanalen.
Vidare hade landet oljeintressen i Persien,
som de kunde bevaka via Indien.
P.g.a. Kap-Kairolinjen ville Storbritannien
bibehålla sitt inflytande över Nordafrika
Frankrike hade, som tidigare nämnts, aktier i
Suezbolaget, samt efter hand, också ett
intresse i regionen p.g.a. oljan.
Indien
Tidigare i kursen har vi talat om industrialiseringen
Stundtals brukar följande resonemang dyka upp angående relationen mellan
industrialisering och imperialism:
Industrialisering
Hög efterfrågan
på råvaror, behov
av nya marknader
Imperialism
Jakt efter råvaror
och nya
marknader
Man kan diskutera om det alltid är industrialiseringen som indirekt varit en
orsak till imperialismen, men i Indiens fall finns det fog för att så är fallet.
Indien
Så här fungerade handeln:
Notera att detta
är råvaror.
Bomull, te,
vete
Storbritannien
Indien
Exempelvis
bomullstyger
Notera att detta är
förädlade varor.
Indien
Så här fungerade handeln:
Det finns alltså ett
ojämlikt förhållande –
ett beroende!
Indien
Storbritannien
Storbritannien var storkonsumenter av råvaror och kan därför samtidigt sätta priserna.
Samtidigt kunde de ta ut stora vinster för sin förädling
Det var t.o.m. så att Storbritannien försökte hindra Indien från att själva förädla sina
varor.
Utvecklingen i Indien
Från början av den brittiska kolonisationen styrdes
Indien genom företag, som såg till att dominera
den indiska ekonomin.
Ett stort uppror, det s.k. Sepoysupproret, utbröt. Det
startade som ett myteri bland indiskfödda legoknektar
som tagit tjänst hos britterna, men upproret stred sig.
Den brittiska staten svarade hårdhänt och
efter ett antal stridigheter tog regeringen i
London över styrelsen av kolonin.
Resten av Asien
Storbritannien använde Indien som en
”språngbräda” för att kolonisera andra
delar av Asien.
Exempel på detta är Persien, som tidigare
tagits upp.
Ett stort mål för Storbritannien var dock att
öppna handeln med Kina.
Hur skulle
Storbritannien nå
Kina från Indien?
Burma och Malajstaterna blev
mycket viktiga för
Storbritannien att behärska.
Kina
Handeln med Kina hade bedrivits under många år.
Det var dock Kina som dikterade villkoren.
Kineserna var inte intresserade av de varor som
européerna hade att erbjuda, utan betalningen måste
ske i silver.
För att öppna handeln med Kina började engelsmännen
under mitten av 1800-talet sälja opium till Kina.
Den kejserliga makten ville inte acceptera detta, utan
förbjöd opiumhandeln.
Storbritannien seglade till Kina med stora kanonbåtar och
började beskjuta de kinesiska träbåtarna – Opiumkriget
hade börjat.
Opiumkrigen 1839-42, 18561860
• Kriget ledde till att Hong Kong
överlämnades till Storbritannien.
• Genom Hong Kong bedrevs handeln med
Europa.
• 1997 gick kontraktet ut och provinsen
lämnades över till Kina.
Reaktioner i Kina
Flertalet uppror drabbade landet. En
del av dem var en direkt följd av
det västliga inflytandet.
Taipingupproret var egentligen en
reaktion mot fattigdom och orättvisa i
landet.
Den kinesiska kejsaren lyckades
stävja upproret genom att ta hjälp
från europeiska legoknektar
Folket i Kina reagerar starkt
,samtidigt som ledningen i landet
tvingas anpassa sig efter den
europeiska övermakten.
Boxarupproret 1899 var riktat
mot det europeiska inflytandet i
landet. Många européer blev
dödade, men upproret kuvades.
Det gamla kinesiska imperiet höll
på att falla sönder i uppror och
kolonisationsförsök.
Koloniseringen av Kina
• Det var dock inte bara Storbritannien som
ville kolonisera Kina.
• Både Ryssland och Japan försökte få del
av detta gigantiska rike.
• Låt oss först titta på Ryssland.
Ryssland var väldigt
intresserad av
kolonisationen av Kina.
Ryssland hade erövrat
centralasiatiska områden,
som idag heter exempelvis
Uzbekistan, Kazakhstan och
Turkmeniskstan
I slutet av 1800 – talet tog
Ryssland detta område
från Kina och grundade
staden Vladivostok, som
betyder ”porten till öster”
Detta tillsammans med byggandet av
Transsibiriska järnvägen syftade till att
möjliggöra en kolonisering av Kina.
Via dessa områden kunde
Ryssland nå det oljerika
Persien, samt via
Afghanistan hota det brittiska
Indien.
Konflikten mellan dessa områden
skapade osämja mellan England och
Ryssland. Sviterna av denna konflikt
lever Irans och Afghanistans folk med än
idag.
Japan
• Landet var mycket intresserat av att kolonisera Kina.
• Japan var från mitten av 1800 – talet ett samhälle som
utifrån ett europeiskt perspektiv kan betraktas som
medeltida.
• 1853 pressade USA landet till handel genom att hota
med anfall.
• 50 år senare kunde Japan göra anspråk på egna
kolonier.
• Landet hade gått från att vara ett efterblivet land till att
vara en modern och militärt stark stat.
• Vad hände?
Japan
Den sociala strukturen i landet såg ut på följande vis fram till slutet
av 1800-talet.
Shogun var ledare för
militärmakten och sålunda
landets egentliga ledare.
Detta ”skikt” tog upp
skatt…
…medan detta
”skikt” betalade
all skatt.
Underställda honom var
adeln.
Längst ner befann sig
bönderna.
Japan
• Vi har tidigare lärt oss att ett system med en stark
jordägande klass och en livegen bondeklass kallas för
”feodalism”. Titta gärna på ppt-presentationen om
”epokerna” för en repetition.
• Var då Japan ett feodalt samhälle?
• Ja till stora delar. Det skall dock tillfogas att bönderna i
Japan under denna period inte var livegna.
• Den japanska kejsaren hade i praktiken bara en
symbolisk makt, eftersom adeln behärskade jorden och
Shogunen kontrollerade militären.
• Ungefär samma maktförhållande mellan adel och kung
fanns i medeltidens Europa.
Japan
De nya makthavarna kom att
skapa en centralstyrd stat, som
kom att reformera hela det gamla
samhället, i synnerhet militären.
USA hotade detta
underutvecklade land
1853
Perioden kallas
ibland för ”det
japanska undret.”
Moderniseringen av landets
militär har skildrats i filmen ”Den
siste samurajen”.
Shogunregeringen gav
vika och slöt avtal med
flera länder.
I landet kom en grupp yngre
adelsmän att göra uppror mot
Shogunregeringen 1867. De
ansåg att landet agerat
förrädiskt
Tillbaka till Kina
Två makter började nu slåss om att få kolonisera det stora Kina
Ryssland
Japan
Ett gammalt tsarstyrt rike som hade
visat världen att de hade muskler
genom att kolonisera delar av
centralasien, mot…
…ett nyligen moderniserat land som nu
var angeläget att visa omvärlden vilken
modern stat de hade lyckats bli.
Rysk – japanska kriget 1904 –
1905.
Kriget ledde till att
militären fick en mycket
stark roll i det japanska
samhället, något som
kom att ha betydelse för
1900-talets historia.
Till omvärldens stora förvåning vann Japan kriget.
Detta bevisade att ett icke –europeiskt land snabbt kunde ta sig upp till den tekniska
nivån som krävdes för att lyckas med kolonisationsprojektet.
Varför lyckades Japan men inte
Kina?
1. Bönderna i Kina var fattigare och kunde
därför inte modernisera jordbruket.
2. Den kinesiska överklassen var ovillig att
lämna ifrån sig sin makt.
Notera att Kina fortfarande håller fast vid en auktoritär samhällsmodell, medan det har
blivit en anda i Japan att hela tiden förändra sig och hänga med i det nya.
USA
• USA drev på stormakterna för att få Kina
till att bedriva ”den öppna dörrens politik”.
• Detta innebar att Kina skulle stå öppen för
handel med alla, mot att de inte blev
koloniserade.
Överlag verkade USA, mer eller mindre, ointresserade av kolonialpolitik under
1800 – talet. Troligtvis beroende på att landet under denna tid höll på att
kolonisera västern.
Ideologisk kom istället USA att ställa sig skeptisk till
kolonialpolitiken.
USA
1823 antog landet den s.k.
”Monroedoktrinen”.
Med doktrin
menas ett
utrikespolitiskt
förhållningssätt,
d.v.s. hur landet
kommer att agera
gentemot
omvärlden
1. Landet skall inte lägga sig i
europeiska konflikter
Doktrinen innebar två
avgörande saker.
2. Landet skall inte tillåta
någon inblandning i
amerikanska angelägenheter.
USA
• I praktiken innebar Monroe – doktrinen att USA kom att
engagera sig i Sydamerika.
• Denna del av Amerika hade tidigare tillhört främst
Portugal och Spanien, men under Napoleonkrigen kom
många länder bli självständiga.
• I kriget mot Spanien (1898) kom USA:s engagemang i
Sydamerika befästas, genom att Kuba, som i teorin blev
självständigt, kom att bli inhysa en bas för USA:s militära
styrkor. (Guantanamo)
• Monroedoktrinen fanns fram till 1947. I praktiken hade
USA då redan övergivit den, genom sitt deltagande i
första och andra världskriget.
Imperialismens drivkrafter
1. Ekonomiska orsaker.
Leder till
Välfärdsökning (människor får
det bättre ställt).
Industrialiseringen
Människor ställer högre
krav på materiell
standard, vilket leder till
ökad industrialisering
1. Jakt på
råvaror.
2. Jakt på nya
marknader.
Landet tar kolonier.
Men imperialismens
epok startade ju
under en
lågkonjunktur, då det
inte borde finnas
några ökade krav på
industrin. Hur kan
detta hänga ihop?
Imperialismens drivkrafter
För att förstå logiken bör man se det utifrån en konkurrenssituation:
Nation 1
För att skydda den egna industrin var det, under
denna period, vanligt att bygga upp skyddstullar.
Nation 2
Utifrån detta perspektiv kan jakten på kolonier ses
som ett sätt att skydda sin egen ekonomi, d.v.s. att
se till att ta råvaror och marknader innan någon
annan gjorde det.
Imperialismens drivkrafter
2. Politiska drivkrafter: Imperialismen som ett
sätt att överbrygga inre motsättningar.
Interna problem i de
olika länderna, ex.:
I detta fall handlade det om
att ta kolonier…
Klassmotsättningar
Lågkonjunktur
…men sammanhållningen
kan också stärkas genom
att föra krig .
Legitimitetsbehov
för nya härskare
Kolonialismen var ett
sätt att förhålla sig till
något utanför landet.
Genom detta kom landets sammanhållning att
stärkas och de inre problemen kom i skymundan
Notera att detta
fenomen, som kallas
”socialimperialism”,
mycket väl kan
kombineras med en
nationalistisk ideologi.
Imperialismens drivkrafter
3. Rasismen
Rasismen var under
denna tid en vetenskap.
Det ansågs vara rätt att
föreställa sig att
människor kunde delas
upp i olika raser som hade
olika egenskaper.
1859 kom Charles Darwin
ut med boken ”Om
arternas ursprung”, där
det hävdades att de arter
med bäst
anpassningsförmåga kom
att överleva.
Denna mycket obehagliga
ideologi användes för att
försvara och driva på
koloniseringen.
När dessa tankar kom att kombineras växte föreställningen
fram om att vissa ”raser” har bättre förutsättningar än andra,
d.v.s. att de skall härska över andra ”raser”. Detta kallas för
”socialdarwinism”.
Slutsatser
• Epoken har stor betydelse för den hätska
konkurrens som byggdes upp mellan
stormakterna och som kulminerade i en rad krig.
• Ideologiernas utveckling under denna period är
också viktiga att beakta om man skall förstå hur
det, till synes så civiliserade Europa, kunde
hamna i barbariets mörker.
• Slutligen bör många av dagens konflikter förstås
utifrån denna epok. Världen bär med sig
imperialismen än idag.