Transcript Sociala nätverk och hälsa

Sociala nätverk och hälsa
Del II
2010-05-04
Carin Staland Nyman
Enheten för socialmedicin
Sociala nätverk –
Livsförloppsperspektiv

Sociala nätverk – sociala relationer
Mikro
Meso
Exo
Makro
U Bronfenbrenner 1979
Sociala nätverk

”(Informella) sociala relationer mellan
människor som ’samhandlar’ med varandra
mer eller mindre regelbundet” (Finset 1981)
Sociala nätverk – Socialisation

Social miljö källa till information och
påverkan

Genom positiva och negativa reaktioner från
andra får individen kunskap om sin sociala
omgivning
Socialisation (Sociologi)


Syftet är att förse individen med de redskap som ger
möjlighet att tillfredsställa vissa behov och nå vissa
mål
En process där individer införlivar omgivningens
normer/kultur –

för att stärka gruppens möjlighet till samlevnad
Föreställningar om den sociala verkligheten överförs
till individen som tar in och internaliserar de ’koder’
som gäller för socialt samspel
Socialisation (Sociologi)

Socialisation – sociala relationer/roller bidrar
då vi formar vår uppfattning om oss själva


’Betydelsefulla’ relationer ofta viktigare i denna process
Socialisation – ett livslångt projekt
Socialisation (Sociologi)

Primär socialisation
– Tillgodose emotionella, kognitiva sociala
 Föräldrar,
familj, nära relationer
Socialisation (Sociologi)

Sekundär socialisation
– Tillägnande av speciella färdigheter, ’bli
fungerande’ i enlighet med allmänna
normer
 Utbildningsväsendet
Socialisation (Sociologi)

Tertiär socialisation
– Specifika värderingar - Systematisk
påverkan
 Media,
reklam, intressegrupper
Sociala nätverk - Socialisation
”Det kollektiva medvetandet”
- Sådant som vi vet att andra vet att vi vet
Genussocialisation

Genussocialisation - Ann Oakely
–
Manipulering
–
Kanalisering
–
Verbala benämningar
–
Olika aktiviteter
Sociala nätverk – kvinnor och män

Män rapporterar ofta fler personer –
kvantitativt större nätverk

Kvinnor rapporterar ofta fler nära personer i
sitt primära nätverk
Fuhrer et al. 1999



Bland de närmaste fyra relationerna återfinns
hos både kvinnor och män lika stor andel
kvinnor
Kvinnor mindre benägna att rapportera sin
partner som den person som står dem
närmast
Kvinnor har tillgång till fler källor av
emotionellt stöd
Fuhrer & Stansfeld (2002)
Skillnader i livsvillkor - betydelse för
sociala nätverk


Finns skillnader i hur kontakter/kontaktytor
kan skapas?
Om så, hur påverkar detta
preventionsarbete?
–
–
Struktur – skillnader finns
Funktion – skillnader mindre
Vikten av att fråga ’rätt’

Struktur – funktion

Kontextberoende
Sociala nätverk – betydelse för hälsa?

Psykisk hälsa

Fysisk hälsa

Dödlighet
Självskattad hälsa

Syfte:
Att studera betydelsen av sociala nätverk för stress från
betalt – obetalt arbete
–

49 000 yrkesverksamma kvinnor
SF-36 –fysiska/psykiska dimensioner av hälsa
–
Mental hälsa, vitalitet, emotionell rollfunktion



Socialt nätverk – civilstånd, släktingar, vänner, föreningsliv
Stress i arbetet – Krav-Kontroll
Stress i hemmet - Antal timmar för omsorg
Achat H et al (1998)

Hög-stress grupp


Höga krav - låg
kontroll – lite stöd i
arbetet
Många timmar i
obetalt arbete

Låg-stress grupp


Låga krav- hög
kontroll – mycket
stöd i arbetet
Få/inga timmar i
obetalt arbete
Resultat

Mental hälsa
–
Reduktion β -6.45 (-7.02 -5.88) för
självskattad mental hälsa

(jämförelse mycket gott nätverk - socialt isolerade)
 Samband
bestod vid kontroll för co-variater
Resultat

Vitalitet
–
Reduktion β -7.42
(-8.13 -6.72)
–
–
Mycket gott nätverk socialt isolerade
Dos-respons samband


Emotionell rollfuktion
- OR 1.60 (1.46-1.75)
– Mycket gott nätverk socialt isolerade.

Samband bestod vid
kontroll för co-variater
Samband bestod vid
kontroll för co-variater
Achat et al. 1998
Resultat
’Högstressgrupp’ + social isolering



mental hälsa (β -18,6)
vitalitet (β -14,6)
emotionell rollfunktion (OR 4.03)
(Ref-grupp – ’medelstress’ + socialt integrerad)

Konklusion: Sociala nätverk gynnsamt för hälsan och
av särskild betydelse i situationer av hög stress
Achat et al. 1998
Depression


Sociala nätverk – Social isolering
Depression
–
–
Incidens
Behandling
Dödlighet

Social isolering – riskfaktor för död
Ex. Män födda 1913, 1923 (Göteborg)
 ULF-undersökningar

Hjärtsjukdom
 Överlevnad
HI, upprepad HI, allvarlig
hjärtsjukdom
 Nära
sociala relationer och känslomässigt
socialt stöd
 ’problematiska’
sociala relationer




Incidens hjärtsjukdom – brist på socialt stöd
736 50 år män följdes under 6 år
Stöd från nära relationer + stöd från mer
avlägsna
Båda faktorerna samband med incidens av
hjärtsjukdom
Ort-Gomér, K et al (1997)




Progression – hjärtsjukdom
102 kvinnor, 1991-94, 30-65 år, STHLM
Vårdats för hjärtsjukdom
Data kring socialt nätverk och stöd
–
Co-variater: ålder, CHD-historik, utbildning,
rökning, alkoholkonsumtion, BMI, motion
Wang et. Al 2005

Brist på socialt stöd – social isolering en
riskfaktor för ökad progression av
hjärtsjukdom

Viktigt ur ett behandlingsperspektiv och ur ett
folkhälsoperspektiv
Wang et. Al 2005
Komplexitet – Positivt/negativt innehåll i relationer
”Social ties and cardiovascular function: an examination of relationship
positivity and negativity during stress” Birmingham, W et al (2009)
High
Aversive
Network tie
Ambivalent
Network tie
Negativity
Supportive
Network tie
Indifferent
Network tie
Low
Low
Positivity
High
Birmingham, W et al (2009)
Heritage, Z et al. (2008)
’Kungsholmsprojektet’




Befolkningsstudie, Kungsholmen - STHLM
1987, ~2000 ≥ 75 år, olika boenden
Intervjustudie, 3 uppföljningar
Många faktorer undersökts bl.a. civilstånd
och sociala kontakter
Holmén, K., Furukawa, H (2002)
Sociala nätverk - demens

Ogifta som lever ensamma löper större risk att utveckla
demens än gifta som lever tillsammans

Ju starkare socialt nätverk den äldre hade desto bättre skydd
mot att utveckla demens
–

Civilstånd, kontakt med egna barn, kontakt med vänner
Hypoteser;
Hui-Xin Wang , (2001) The impact of lifesstyles on the occurrence of
dementia”.

Ensamhet och isolering hos anhörigvårdare
Socialt nätverk – multipla roller
 Multipla
–
roller
Två teorier/hypoteser
 Rollstress
 Rollutveckling
Fler roller – bättre hälsa?

Fler roller
+
Tvärsnittstudier
–
–
–
Generell självskattad hälsa
Psykiskt välbefinnande
Generell fysisk hälsa
Longitudinella studier
–
Generell självskattad hälsa
Rollkombination och hälsa
Dålig
självskattad
fysisk hälsa
Psykiatrisk
sjukdom
Sjuskrivning >
3 månader
Yrke – Partner
- Förälder
1.0
1.0
1.0
Yrke - partner
0.47 (0.23-0.97)
(2 intervju)
0.62 (0.39-0.99)
(1 intervju)
0.28 (0.11-0.72)
(2 intervju)
Yrke
0.65 (0.44-0.95)
(2 intervju)
0.25 (0.10-0.65)
(1 intervju)
Ej Yrke – olika
kombinationer
2.08 (1.16-3.76)
(2 intervju)
3.33 (1.25-8.87)
(2 intervju)
Nyman et al. (2008)
Socialt nätverk och hälsa


Direktmodellen
– Sociala relationer ger oss känsla av
stabilitet och förutsägbarhet
Buffertmodellen
– Sociala relationer utgör en buffert/skydd
vid påfrestningar
Sociala nätverk – på nätet

Viktigt ur ett folkhälsoperspektiv?

Vilka positiva/negativa effekter skulle virtuella
nätverk kunna ha på hälsa?