Transcript Arne Kristiansen

”Byråkrati och narkomani går inte ihop”
Arne Kristiansen
Socialhögskolan, Lunds Universitet
Föreläsning den 9 september 2010
Konferensen ”Narkotikaanvändning och narkomanvård”
Hälsa och Samhälle, Malmö högskola
”Byråkrati och narkomani går inte ihop…” Livsvillkor och
vårderfarenheter hos kvinnor och män som använder
narkotika.
Arne Kristiansen och Bengt Svensson
Våren 2003
© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, september 2010
Undersökningens syfte
Projektet hade två syften.
För det första att utifrån en brukarundersökning göra en bedömning
av hur narkomanvården uppfattas av sina klienter och
presumtiva klienter.
För det andra att beskriva och analysera det sociala kontext som
både narkomanvården och missbruksmiljön är en del av.
En brukarundersökning.
© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, september 2010
Metod
Kvalitativa intervjuer och fokusgrupper.
• 45 personer med aktuella narkotikaerfarenheter intervjuades i
sex kommuner.
• Samtal med ett tiotal aktiva narkotikamissbrukare på
sprutbytesprojektet i Malmö och Lund.
• Tre fokusgrupper med deltagare från socialtjänst,
behandlingsprojekt, kriminalvårdens frivård, sjukvård, polis, tull
och frivilligorganisationer i tre kommuner.
© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, september 2010
Resultat: Vad såg vi?
En narkomanvård som hade krackelerat…
Brukarna var i många avseenden övergivna av samhället.
Brukarna var sällan brukare av vård, i varje fall sällan den vård
de önskade.
© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, september 2010
Paradigmskifte inom missbrukarvården
1970 - 80-talen
•
•
•
•
•
•
Behandlingsoptimism
”Offensiv narkomanvård”
Socialtjänsten pådrivare
Alla som ville ha vård fick vård
Motivationsarbete
Allsidighet, valmöjligheter
Idag
• Behandlingspessimism
• Narkomanvården har blivit
defensiv
• Socialtjänsten bromsar
• Öppenvård
• Restriktioner, kontroll
• Medikalisering
© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, september 2010
Människor som samhället
har vänt ryggen åt…
• Uppsökande verksamhet saknas ofta. De som inte själva söker vård
hamnar utanför narkomanvården.
• Socialarbetare, sjukvårdspersonal, polis m.fl. har ofta dåliga kunskaper
om missbrukskulturen.
• Många missbrukare är uppenbarligen övergivna av samhället och detta
gäller även yngre missbrukare.
© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, september 2010
Narkomanvårdens organisering är inte
anpassad till missbrukarnas behov
© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, september 2010
Narkomanvårdens organisering är inte
anpassad till missbrukarnas behov
• Långa väntetider som ofta ger allvarliga konsekvenser för missbrukarna.
© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, september 2010
Narkomanvårdens organisering är inte
anpassad till missbrukarnas behov
• Långa väntetider som ofta ger allvarliga konsekvenser för missbrukarna.
• Orimliga krav. För att få vård ska man leva upp till en rad krav som är
mycket svåra att leva upp till om man till exempel saknar bostad etc.
Detta innebär att de som är i störst behov av vård inte får någon vård.
• Korta avgiftningstider och behandlingstider.
• Öppenvård är inte tillräcklig för många missbrukare.
• Systemet med vårdavtal mellan kommuner och institutioner leder ofta till
att klienter placeras i behandlingar som de inte vill ha.
• Brister i, eller avsaknad av, eftervård är förmodligen ett större skäl till att
människor med missbruksproblem återfaller i missbruket än brister i
vårdprogrammen.
© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, september 2010
Några reflektioner…
© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, september 2010
Brukaren i missbruksvården paternalism och underlåtenhetsmakt
”Den ena polen utgörs av ett paternalistiskt förhållningssätt där
klienterna riskerar att utsättas för moraliska pekpinnar och en
stelbent byråkrati som kan upplevas som godtycklig och
förnedrande. Den andra polen utgörs av en underlåtenhet, en
vägran att hjälpa och en lågprioritering av insatser för klienter
som av rättsliga eller moraliska skäl borde ha hjälp.”
(Swärd och Starrin, 2006, sidan 254)
© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, september 2010
Brukaren i missbruksvården evidensbaserad praktik
Bilden av en paternalistisk missbruksvård som vänder
missbrukarna ryggen rimmar illa med de initiativ som tagits av
bland annat Socialstyrelsen för att utveckla en evidensbaserad
praktik, vilket kräver ett brukarperspektiv.
”Med evidensbaserad praktik menar vi en praktik som är baserad
på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den
professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga
kunskap.” (SOU 2008:18, sidan 10)
© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, september 2010
Varför är brukarperspektivet fortfarande
outvecklat inom missbrukarvården?
En förklaring kan vara att hindren inte primärt handlar om bristande
ekonomiska resurser, otydliga riktlinjer och bristande kunskaper, utan att
de också finns i de föreställningar om missbruk och missbrukare som
dominerar i samhället, som individualiserar missbrukets orsaker och
betonar missbrukarnas brister, problem och tillkortakommande. Detta är
en viktig grund för den kategorisering, som möjliggör att missbrukare kan
behandlas på ett sätt som knappast är tänkbart för andra grupper i
samhället. Att problematisera och medvetandegöra konsekvenserna av
denna kategorisering är kanske den största utmaningen för att
brukarperspektivet, och därmed kunskapsbasen, i missbruksvården ska
kunna utvecklas. (Kristiansen, 2009)
© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, september 2010
Vårdfråga eller rättighetsfråga?
Betydelsen av stöd efter behandling betraktas vanligtvis som en vårdeller behandlingsfråga. En fråga om eftervård.
Men, är det en vårdfråga? Är det inte framförallt en fråga om sociala och
mänskliga rättigheter.
Rätt till sysselsättning och bostad, rätt till socialt stöd och trygghet och
rätt till att inte bli diskriminerad på grund av sin bakgrund.
© Arne Kristiansen, School of Social Work, Lund University, september 2010