Transcript Jeaneth Johansson, Luleå tekniska universitet, Marita

Hur går snacket och vem får pengarna?
– Genus och tillgång till offentlig finansiering
Jeaneth Johansson, Docent & Malin Malmstrom, EkDr
Offentliga finansiärer
Varför offentliga finansiärer?
• Funktion att fylla det “finansiella gapet”
• Har tydliga jämställdhetskrav
• Har målsättning att prioritera kvinnors
företagande
Vem får pengarna?
Männen ansöker om mer finansiering än
kvinnorna. *(p<0.001)
Männen beviljas mer finansiering än
kvinnorna *(p<0.001)
(n306)
Vem får pengarna?
• Kvinnors ansökninar avslås i signifikant högre grad
än mäns ansökningar. *(p<0.05)
• 38% av männens ansökningar avslås
• 53% av kvinnornas ansökningar avslås
Vem får pengarna?
•
Män beviljas i genomsnitt 52% av ansökt
belopp.
•
Kvinnor beviljas i genomsnitt 25% av
ansökt belopp.
Vem får pengarna?
• Kvinnors ansökningar rabatteras i genomsnitt
med 75%
• Mäns ansökningar rabatteras i genomsnitt med
knappt 50%.
• Män ansöker i genomsnitt om 1,5 gånger mer
kapital än kvinnor.
• Män erhåller i genomsnitt 3 gånger så mycket
kapital som kvinnorna.
Vem får pengarna?
Hur kommer det sig att offentliga finansiärer,
med tydliga jämställdhetskrav och specifik
målsättning att satsa på kvinnors
företagande, ändå prioriterar manliga
entreprenörer?
Hur går snacket?
Bakom kulisserna:
• Observationer av finansiärernas bedömnings- och
beslutsmöten
• 127 ansökningar från entreprenörer
• Finansieringsteamet:
– Genomsnittlig yrkeserfarenhet 17 år
– Alla med universitetsexamen
• Forskarteamet:
– Samarbete med Fil.dr. Cathrine Norberg, Lingvistik
Hur går snacket?
Den riktiga entreprenören:
- man
- inte kvinna.
Hur går snacket?
• Kvinnor beskrivs till största del med
negativa attribut (75%).
• Män beskrivs till största del med positiva
attribut (71%).
Hur går snacket?
• Då kvinnor beskrivs med positiva attribut
är hon generellt ”alert” och ”energisk”, men
utan direkt koppling till att kunna tillvarata
affärspotential.
• Då män beskrivs med negativa attribut är
han ”aggressiv”, ”slug” och ”arrogant”,
vilket ansågs vara normalt manligt
beteende.
Hur går snacket?
Samma attribut användes med olika innebörd
beroende på kön.
Exempel
– Kvinna:
– Man:
”ung och oerfaren”
”ung och lovande”.
Finansiärerna använder dessutom dubbelt så
många attribut för att beskriva kvinnor än män.
Hur går snacket?
Stereotypa bilden av män:
– risktagande
– erfaren
– kompetent
– har etablerade nätverk
– trovärdig.
Hur går snacket?
Stereotypa bilden av kvinnor:
– i behov av stöd
– har undermålig kunskap
– bristande erfarenhet
– saknar etablerade nätverk.
Hur går snacket?
Studien valideras empiriskt via databaser
som speglar “snacket” i samhället ex. media
(Corpus)
Slutsatser
• Den riktiga entreprenören är en man och inte en
kvinna.
• Kvinnor förefaller diskrimineras i tillgång till
offentlig finansiering.
• Stereotypa föreställningar om kvinnor och män
som existerar i samhället genomsyrar också
finansiärers bedömnings- och beslutsprocesser.
Implikationer
• Risk att finansiärer satsar på ”fel” entreprenörer
(adverse selection)
• Risk för att det finansiella gapet för kvinnor inte
överbryggs i samma utsträckning som för män.
• Konsekvens för tillväxtmöjligheter i kvinnoägda /
ledda företag.
Implikationer
Forskning:
• Fler studier “på ytan” och “bakom kulisserna” för att
– klargöra hur genus är en faktor vid finansiering
– konsekvenser för tillväxt.
Praktik och policy:
• Formella jämställdhetskrav räcker inte
• Kontinuerlig utvärdering av fördelning av offentlig finansiering krävs
• Ökad medvetenhet kring stereotypa föreställningar och kontinuerligt
ifrågasättande av rådande strukturer krävs.
Kontaktuppgifter
Jeaneth Johansson, Docent & Malin Malmström, Ek Dr
[email protected] & [email protected]
Akademiskt nyföretagande: Kan
inkubatorer och entreprenörsutbildning
förbättra förutsättningarna för kvinnors
företagande?
Ek Dr Marita Blomkvist,
Prof. Åsa Lindholm-Dahlstrand, Ek Dr Pia
Ulvenblad, Fil Dr Agneta Hansson, Ek Dr
Diamanto Politis och Ek Dr Joakim Winborg
Sektionen för ekonomi och teknik
Högskolan i Halmstad
HALMSTAD
Tre typer av studier och frågeställning
1. Kartläggning och av inkubatorer
• Analys av 44 svenska inkubatorers hemsidor
• Kvinnors villkor i inkubatormiljön
2. Studie av spetsutbildningar i innovation och
entreprenörsskap
•Analys av 11 ansökningar från svenska universitet
•Kvinnors villkor i entreprenörsutbildningar
3. Breddstudie (Innovationsbrons databas Fokus Analys)
•Analys av 21 inkubatorer från nationella inkubatorprogrammet med 1429
inkubatorföretag
•Hur strukturella variabler (universiteten och inkubatorerna) påverkar
kvinnors akademiska entreprenörskap
Studie 1: Inkubatorers hemsidor
• Vad visar inkubatorernas hemsidor?
- att män är överrepresenterade i styrelsen, bland
coacher och rådgivare
- att kvinnor dominerar på administrativa befattningar
- att majoriteten av inkubatorföretagen drivs av män
- att flertalet inkubatorer har fokus på teknik
- att majoriteten av bilder och symboler har manliga
förtecken
• Intervjuer i tre olika typer av inkubatorer:
- Traditionsinkubatorn med teknikorientering och stark
koppling till större universitet
- Utvecklingsinkubatorn med öppenhet för olika
branscher
kopplad till mindre högskola
- Nydaningsinkubatorn utan formell koppling till
akademien och öppen för olika sorters entreprenörer
• Vad framkom i intervjuerna?
- Svårt att få tillträde till inkubatorn
- Brist på förebilder
- Begränsad förståelse för kvinnors affärsidéer
- Föreställningen om en entreprenören som HAN
Studie 2: Spetsutbildning i innovation och
entreprenörskap
• Analys av 11 ansökningar från svenska institutioner – två
erhöll finansiering för spetsutbildning
- Avsaknad av genusperspektiv i regeringens utlysning
- Avsaknad av genusperspektiv i ansökningarna
Studie 2: Spetsutbildning i innovation och
entreprenörskap
• Fokusgruppsintervjuer med kvinnliga studenter vid de två
“vinnande” institutionerna
- Av totalt 148 studenter på spetsutbildningarna var 32
kvinnor (22%)
- Övervägande manliga förebilder (ledning, forskare,
lärare, gästlärare och praktiserande entreprenörer )
- Bilden av entreprenören - en visionär, högrisktagande,
kreativ MAN
- Diskrepens mellan hur utbildningen presenterades och
verkligt genomförandet
- Välmeriterade och internationellt erfarna studenter
saknade utmaning
Studie 3: Breddstudien
• I vilken omfattning skapar kvinnor nya företag i
universitetsinkubatorer?
- Kvinnor är underrepresenterade bland inkubator”bolagen”
- Kvinnor står för 32% av det totala nyföretagandet men
endast 14,7 % av nyföretagandet i inkubatorer
Studie 3: Breddstudien
• Vad påverkar bolagens/verksamheternas utveckling?
- Kvinnornas bolag har högre överlevnad än
männens…
-… de har också (minst) lika god tillväxt som
männens…
- Kvinnors bolag har lättare att attrahera kapital (lån
och
bidrag) än vad männens har
- Dessutom bidrar en hög andel “kvinnliga” bolag i
inkubatorn till en förbättrad överlevnad och tillväxt
bland alla bolag
Slutsatser
• Det finns strukturella faktorer som hindrar kvinnor att
utveckla företag i en inkubator. Hur kan denna trend
brytas?
- Bredda fokus hos inkubatorerna , t ex mot tjänstesektorn
och
branscher där kvinnor startar företag
- Förändra entreprenörsutbildningarna och bredda dem mot
samhällsvetenskap och humaniora
Från idéer till framgångsrika företag
Marie Ahlgren
AO Chef Affärsrådgivning, ALMI Företagspartner
Från idéer till framgångsrika företag
Beviljade lån 2010
Handel; reparation av fordon
Tillverkning
Hotell- & restaurang
Juridik, ekonomi, vetenskap,teknik
Information- och kommunikation
Bygg
Annan service
Man
Uthyrning, fastighetsservice
Kvinna
Transport&magasinering
Kultur, nöje, fritid
Jordbruk, skogsbruk
Vård&omsorg
Utbildning
Fastighet
Finans&försäkring
0
200
400
600
800
1000
1200
Från idéer till framgångsrika företag
Kvinnor i majoritet i tre växande branscher
Handel; reparation av fordon
Tillverkning
Hotell- & restaurang
Juridik, ekonomi, vetenskap,teknik
Information- och kommunikation
Bygg
68%
Annan service
Man
Uthyrning, fastighetsservice
Kvinna
Transport&magasinering
Kultur, nöje, fritid
Jordbruk, skogsbruk
52%
51%
Vård&omsorg
Utbildning
Fastighet
Finans&försäkring
0
200
400
600
800
1000
1200
Från idéer till framgångsrika företag
Innovatörer i traditionella branscher
– stor potential – stort motstånd
Cecilia Berg
Christina
Wahlström
Nordens största
mödravårdsmottagning
Catharina Tavakolinia,
Omsätter 120 mkr i
äldreboende ”Där du själv får
välja”
Kliniker i
-Stockholm
-Alingsås
-New York
-Melbourne