Transcript En berättelse om kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning
ANNA HOLM
ST-LÄKARE
KVINNOKLINIKEN
Kvinnlig könsstympning
Utbredning
Förekomst
Orsaker
Ålder
Typer
Komplikationer
Vad gör vi i sjukvården
Kvinnlig könsstympning
 Kvinnlig könsstympning=KKS
 Female Genitale Mutiliation= FGM
 ”Kvinnlig omskärelse”  används ej!
 Kan ej jämföras med manlig omskärelse!
Utbredning i världen
 Afrika (bälte från väst till öst)
 Oman
 Sydjemen (okänd omfattning)
 Förenade Arabemiraten (okänd omfattning)
 Indonesien (inom vissa muslimska grupper)
 Malaysia (inom vissa muslimska grupper)
 Indien (inom vissa muslimska grupper)
 Pakistan
 Irak (okänd omfattning inom enstaka grupper)
 Delar av Latinamerika
Historiskt
 Urbefolkningen i Australien
 Indianska grupper i Latinamerika
 Europa och USA  Under 1800-talet och början av
1900-talet. Behandling av psykiska avvikelser,
klitoris togs bort.
Utbredning i Afrika
Länder där >80% är könsstympade
Guinea 99%
Mali 92-94%
Sierra Leone 80-90%
Egypten 97%
Sudan (norra) 90%
Etiopien 70-90%
Somalia 90-98%
Eritrea 89-97%
Djibouti 90-98%
Förekomst i världen
 Tre miljoner flickor könsstympas varje år
 100-150 miljoner kvinnor i världen är könsstympade
Orsaker till KKS
Olika uppfattningar i olika kulturer
 Klitoris–> aggresivt organ-> skadar det nyfödda
barnet (Mali, sudan, Kenya och Nigeria)
 Klitoris växer till knäna (Mali) eller till en penis
(Etiopien)
 ”Rituellt ren” och ”Riktig kvinna” (Somalia)
 Manligt och kvinnligt organ hos det nyfödda barnet
Förstärka det kvinnliga
Orsaker till KKS
 Garantera jungfrudom vid giftemål
 Skydda kvinnan från okontrollerbar sexualdrift
(Etiopien, Eritrea, vissa delar av Somalia)
 Tradition – man har alltid gjort det
 Religion- tror att religionen kräver det ->
religiös plikt!
Ålder för KKS
Olika i olika kulturer
 Oftast flickor mellan 4-14 år
 Spädbarn
 Kvinnor som ska gifta sig
 Kvinnor som är gravida med första barnet
 Kvinnor som fött sitt första barn
Normal anatomi vulva
Anatomi inre genitalia
Olika typer av KKS
tas bort
Sunna – klitoris
förhud/delar av
eller hela klitoris
Sunna = tradition
Hela klitoris
samt delar av
eller hela de
inre blygdläpparna
tas bort
och mens
Infibulation – litet
hål lämnas för urin
Fibula = spänne
Infibulation
Olika typer av KKS
Oklassificerade former
 prickning
 skrapa
 bränna
 skära i vagina eller slidkransen
 frätande örter – för att försnäva slidingången
Teknik och utrustning
Instrument
 kniv, rakblad, glasbit
 steriliserade operationsinstrument
Belysning
 dagsljus
 hyddmörker
 operationslampa
Underlag
 marken
 bord
 operationsbord
Teknik och utövare
Suturmaterial
 akasiataggar
 sytråd
 kompression med sand, jord, aska eller örter
 sterilt suturmaterial
Utövare
 outbildad traditionell barnmorska,
 äldre bykvinna (ärvd kvinnosyssla)
 utbildade barnmorskor och läkare.
KKS på barn
Akuta komplikationer till KKS
 Skador på urinrör och tarm
 Vattenkastning (stopp eller smärta) urinstämma
och njurstas
 Infektioner (underliv och urinvägar)
 Blodförgiftning (smutsiga verktyg)
 Stelkramp
 Blödning och chock
 Psykisk chock (stark smärta)
 Blodproppar (lindade ben o stillaläge)
 Frakturer
 DÖD (uppskattningsvis 10 %)
Akuta komplikationer
Normal anatomi
Urinstämma
Komplikation
Långsiktiga komplikationer












Infertilitet – stor sorg och social katastrof
Dysmenorré = menssmärta
Feber vid varje mens
Kronisk urinvägsinfektion
Smärta vid vattenkastning som kan ta 15-20 min
Fistlar mellan vagina – urinrör -urinblåsa -ändtarm
Inkontinens  svårt hålla sig ren social isolering
Blodsmittan (HIV, hepatit B o C, syfilis)
Kroniska smärtor (nervändskador, ärrbildningar)
Samlagssmärta
Oförmåga till orgasm
Svåra förlossningar – infibulerade måste deinfibuleras
KKS
När en könsstympad kvinna möter sjukvården i
Sverige
Vid gynekologisk undersökning
Tid och kvinnlig tolk
Respekt - lägga bort sina egna uppfattningar
kroppsspråk
Info om tystnadsplikten
Kvinnans egen inställning till könsstympningen,
besvär? sexualdebuterat? dysmenorré?
smärtor?vattenkastningsbesvär? fistlar?
Vid gynekologisk undersökning
Skapa ett lugn kring undersökningen
Varsamhet – kroppen minns!
Utbildning i den normala vulvaanatomin
Redogör för svensk lagstiftning, aldrig refibulering
Informera om deinfibulering = öppningsoperation
Erbjuda deinfibulering vid besvär från underlivet
Mödravården
 Efterfråga ev könsstympning
 Svensk lagstiftning
 Besvär?
 Oro inför förlossning?
 Gynundersökning
 Urinodling – kontrolleras under graviditeten
 Uppmärksamhet om ev tillväxthämning
 Noggrann dokumentation
Mödravården
 Informera om deinfibulering – vad ändras?
 Oftast deinfibulering i samband med förlossningen
 Enstaka fall under graviditeten – (extremt liten vulvaöppning)
 Om operation under graviditet- fullgod anestesi
 Ej diskutera könsstympning i grupp (ex föräldrautbildning)
 Tidig efterkontroll för uppföljning  annorlunda
känsla, ibland överdriven tvättning
På förlossningen
 Graden av könsstympning, förlossningshinder?
 Om möjligt yttre palpation
 Så få inre undersökningar som möjligt
 Vid urintappning, lyft upp hudbryggan
 Viktigt med främre klipp i slutet av utdrivningsfasen,
bra bedövning!
 Eventuellt även (mediolateralt) klipp om vulva
behöver vidgas ytterligare
KKS och förlossning
Efter förlossning
Normal vulvaanatomi
eftersträvas
Sårkanterna sys var för sig
Kontroll av blåstömning,
klipp/bristning innan
hemgång
Info om de förändringar en
deinfibulering innebär