Transcript Utagerande beteende - Ett beteende präglat av hot och/eller våld

UTAGERANDE BETEENDE
ETT BETEENDE PRÄGLAT AV HOT
OCH/ELLER VÅLD.
UTAGERANDE BETEENDE.
I alla yrken där man möter människor finns risken
att man möter någon med utagerande beteende.
Exempel på utsatta yrken.
●
Polis.
●
Omsorgspersonal.
●
Socialarbetare.
●
Vårdpersonal (särskilt psykiatri).
●
Bussförare.
●
Parkeringsvakter.
PROFESSIONELLT
FÖRHÅLLNINGSSÄTT.
Genom ett professionellt förhållningssätt kan
risken för att en hotfull och våldsam situation
uppstår minimeras.
Professionellt förhållningsätt.
●
●
Psykiskt. Hur vi själva uppträder för att ha
kontroll över situationen.
Fysiskt. Eget kroppsspråk samt enklare
tekniker för att skydda sig och säkert kunna
backa ur situationer.
NÖDVÄRNSRÄTTEN.
●
●
Om man blir angripen för man ta till det våld
som nöden kräver.
Är ingen ”vårdlag”. Är samma lag som gäller
övrigt i samhället.
Vilka patienter är utagerande?
●
●
●
Kan förekomma hos alla diagnosgrupper.
Tidigare känt utagerande beteende är alltid
ett observandum.
Är personen drogpåverkad?
INTUITION
●
●
●
Lita på din känsla.
Känslan beror på att vi tyder andra signaler
än de rent verbala.
Viktigt att rapportera denna känsla till
medarbetare.
LPT OCH LRV.
●
●
●
Tar stor hänsyn till farlighetskriterier.
Dessa lagar ger oss möjlighet till skyddande
och behandlande åtgärder.
Exempel är: Inlåsning,tvångsmedicinering,
fastspännande, avskiljande, visitering, ökad
tillsyn. Alla dessa åtgärder kräver läkarordination.
Hur uppträder jag när jag möter
någon med utagerande
beteende?
●
●
●
●
●
●
Håll säkerhetsavstånd.
Försök att uppträda lugnt. Lågt röstläge och
inga yvig rörelser.
Uppmärksamma övriga på den uppkomna
situationen.
Om ni är flera personal. VISA DET!
Rädda inte inventarier.
Om nödvändigt. Sätt dig själv i säkerhet.
BEHANDLING AV
UTAGERANDE BETEENDE.
●
●
●
Professionellt förhållningssätt vilket kräver
regelbunden utbildning.
Farmakologisk: Ångestlindring och sedering.
Vid psykiatrisk slutenvård kan det vara fråga
tvångsmedicinering.
Skyddsmedel. (gäller endast psykiatriska
slutenvården).
LOKLALERS UTFORMNING
OCH INREDNING.
●
●
●
●
●
Viktigt med bra uppsikt.
Om möjligt nära till reträttväg.
Aldrig låst dörr när man har patient hos sig.
Undvik farliga inventarier som kan användas
som vapen. Exempel är: tunga hålslag,
lerkrukor, spetsiga föremål.
Finns överfallslarm?
E GEN KLÄDSEL.
●
●
Stabila skor som sitter fast. Exempelvis
sandaler med hälrem.
Ej slips, scarf eller kraftigt halsband
(stryprisk).
RUTINER FÖR SÄKRA
HEMBESÖK.
●
●
●
●
●
●
Vem vet var du är?
Aldrig ensam om det bedöms finnas risk för
att möta utagerande beteende?
Lyssna innan man går in i lägenheten/huset.
Finns det mer personer där?
Ha mobilen programerad så att man med ett
enkelt tryck kommer i kontakt med sin
arbetsplats.
Gå helst inte längst in i lägenheten/huset.
Tänk på reträttväg.
Backa ur tidigt om situationen kräver det.
VAD HÄNDER OM NÅGON
BLIVIT UTSATT FÖR
UTAGERANDE BETEENDE?
●
●
●
●
●
Vad gäller vid sjukskrivning?
Möjlighet till stödsamtal/debreefing.
Rutiner för rehabilitering.
Hur rapporteras tillbud/arbetsskada?
Vem gör polisanmälan? Den drabbade eller
chefen?
VAD HÄNDER VID
POLISANMÄLAN?
●
●
Viktigt för alla att veta att vi som
anmälare/målsägare ej är anonyma. Vi
förekommer med namn och personnummer i
alla papper.
Åklagaren avgör om det skall bli någon
utredning och rättegång.
PERSONER MED PSYKIATRISK
DIAGNOS
●
●
Att en person har en psykiatrisk diagnos
innebär inte att personen med automatik har
ett utagerande beteende.
Endast en mycket liten del av personer med
psykiatrisk diagnos har ett utagerande
beteende som en del av symtombilden.