Transcript Aten

Antikens Grekland - Hellas
”Grekland” Stadsstater och kolonier
Karta
Marit Nygårds 2004
2
”Grekland” 2500 fkr – 1100 fkr Karta
Marit Nygårds 2004
3
Vad menas med antiken? LÄS!
•
•
Antik betyder gammal
Räknas vanligen från 800 fkr till 500
– Från Illiaden och Odyséen till
– västromerska delning 395.
– Ibland räknar man från 476, då avsattes den siste
romerske kejsaren och en germansk kejsare ”Odovakar”,
beträdde tronen.
Västrom
Östtrom
Läs mer: http://sv.wikipedia.org/wiki/Antiken
Marit Nygårds 2004
4
Den grekiska världen 2000 f.kr – 700 f.kr
•
•
Denna tid räknas inte till antiken, men en
snabbgenomgång behövs för att få förståelse för den
antika perioden
Områden som bl a belyses före antik tid är:
–
–
–
–
–
Kreta
Indoeuropéer
Mykene
Troja
Fenicier
Marit Nygårds 2004
5
Den minoiska kulturen på Kreta s 1/3
LÄS!
Läs mer: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kreta#Den_minoiska_civilisationen
http://en.wikipedia.org/wiki/Bull_%28mythology%29
•
•
•
•
•
På ön Kreta möter vi omkring 2000 fkr ursprunget till
den grekiska kulturen
Kallades den minoiska kulturen efter sagokungen
Minos
En känd myt talar om odjuret Minotaurus
”Minos tjur”
– utpräglad religiös tjurkult
Palatset i Knossos
– Flera hundra rum
– Obefästa, vilket tyder på att
kretensarna behärskade havet
och inte fruktade invasion
Kreta en brygga mellan Orienten och Europa
– Duktiga sjömän och bedrev handel med Egypten,
Syrien och det europeiska fastlandet
– Genom kontakten med Orienten utvecklade
kretensarna ett skriftspråk, som fördes vidare till
det europeiska fastlandet
–
Mykene
Kreta
Lertavlor med text, skriven på en en tidig form av
grekiska, kallad Linear B (Evans, brittisk arkitekt
lyckades tyda skriften).
Marit Nygårds 2004
6
Den minoiska kulturen på Kreta s 2/3
Vad var kännetecknande för palatsen?
•
•
•
•
•
•
Förråd (lerkärl) för olika
varor – vin, spannmål m m
(magasinering)
Verkstäder
Arkiv
Religiös kultutövning
Kungligt residens
Bostadsgemak – badrum,
badkar, avlopp
http://www.culture.gr/2/21/211/21123a/e211wa03.html
Marit Nygårds 2004
7
Den minoiska kulturen på Kreta s 3/3 LÄS!
•
•
•
Omkring 1450 fkr lades palatsen på Kreta i ruiner.
Forskarna för fram olika orsaker till den minoiska
kulturen undergång.
Naturkatastrof
–
Vulkanutbrott (Thera – Santorini)
• Tsunami
•
•
Mykene
Invasion från från fastlandet.
Mykene blev därefter den ledande stadstaten
Läs mer:
Kreta
•
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kreta#Den_minoiska_civilisationen
•
http://en.wikipedia.org/wiki/Minoan_Crete
Marit Nygårds 2004
8
Mykene – karakteristiska drag LÄS!
•
•
•
•
•
Mykene
Kreta
Efter den minoiska kulturens undergång övertog Mykene på
fastlandet ledningen som den främsta stadsstaten i Grekland.
Här samlades stora rikedomar.
Mäktigt palats.
Mängd lertavlor med Linear-B-skrift, vilket tyder på att den
minoiska kulturen spred sig till fastlandet (dog ut efter den
doriska invandringen)
Omkring 1200 fkr sökte härskarna i Mykene utnyttja sitt
sjöherravälde och sträcka ut sin makt mot Mindre Asiens västkust,
där den förnämsta staden hette Troja.
•Orsaker enl myten om ”Trojanska kriget” var att trojanerna
rövat bort en kvinna ”den sköna Helena”
•Kampen har troligen gällt kontrollen över handelsvägarna
mellan Svarta havet och Medelhavet
”Jag har mött Agamemnons
blick!” Heinrich Schliemann
telegraferade så till den tyske
kejsaren när han i Mykene
hade grävt fram
”Agamemnons guldmask”. Det
visade sig att masken är äldre,
från 1500 fkr, och kan inte
vara Agamemnon.
Mer bilder från Mykenen: http://commons.wikimedia.org/wiki/Mycenae
Satellitbild: http://www.greeklandscapes.com/images/maps/greece_south_annotated.jpg
Läs mer: http://www.klass.lu.se/utbildning/smorgasbord/mykene.html
Trojanska kriget: http://sv.wikipedia.org/wiki/Trojanska_kriget
Marit Nygårds 2004
9
Indoeuropéerna LÄS!
•
2000 fkr – 400 fkr
– Språket är det gemensamma för indoeuropeérna
– Under denna folkvandringsvåg invandrade en
germansk stam, som kallades greker. Dessa var i sin
tur uppdelade på olika stammar. Dorer och akajer.
Se mer om detta på nästa sida
Marit Nygårds 2004
10
Greklands mörka århundraden LÄS!
• Nya grekiska stammar tränger ner
från norr.
– Dorerna (se karta) – krigarfolk
som skövlade byar - ”slog” sönder
den grekiska kultur som byggts
upp
– Skriftspråket glömdes bort
– hantverket försummades
– (senare forskning menar att inte
bara Dorerna är skyldiga till den
kulturella nedgången)
• Handelsförbindelser upphörde,
isolationen bredde ut sig d v s byarna
blev hänvisade till sig själva.
• Så utvecklades den grekiska
stadsstaten, polis. Stadstaterna bestod
av en stadskärna med
omkringliggande landsbygd.
Ta reda på om det finns några nutida stadsstater!
Marit Nygårds 2004
11
Iliaden och Odysseén LÄS!
Iliaden
•Det äldsta bevarade exemplet på
grekisk, och därmed europeisk,
litteratur.
•Iliaden behandlar en del av
historien om belägringen av staden
Ilion (Troja), det vill säga det
trojanska kriget,
•Troligt att dessa verk härstammar
från en lång tradition av muntlig
poesi.
•Iliaden och Odysséen dateras
traditionellt till 700-talet f.Kr., men
anses av vissa forskare vara senare.
•
•
Odysséen
Man får följa den grekiske hjälten
Odysseus på hans färd tillbaka till
ön Ithaka.
Arkeologerna har kunnat bekräfta
att Homeros berättelse om det
trojanska kriget (det beskrivs i
Illiaden) innehåller en kärna av
sanning, däremot är källorna vad
beträffar Odysseus färd tillbaka
knapphändiga för att inte säga
Marit Nygårds 2004
obefintliga
Bild: ”Odysseus
bjuder cyklopen vin”
12
Trojanska kriget
http://www.vetgirig.nu/quiz-7150/Trojanska-kriget/
Frågesport
Marit Nygårds 2004
13
Grekerna var splittrade i stadsstater, men hade ändå en del gemensamt
LÄS!
–
–
–
Språket
Vare sig grekerna kom från Aten eller de grekiska
kolonierna runt Medelhavet kunde de förstå varandra
Litteraturen
• Berättelserna om Illiaden och Odyssén kände alla
till. De upplevde att de hade en gemensam
historia
Religionen
• Kulten (riterna) runt gudarna
• Man färdades från moderlandet men även från
kolonierna till platser för att dyrka en viss Gud.
Ex Apollons tempel i Delfi (oraklet i Delfi)
– Olympiska spel
Zeus i Olympias Zeustempel
• Den mest kända är de som ägde rum i Olympia
vart fjärde år till guden Zeus ära.fr 776 fkr
• I modern tid tvärtom – under 1VK och 2Vk
ställdes OS in, inte krigen
– Fred skulle då råda, man kunde inte
vanhedra spelen med krig
– Idrottstävlingarna bidrog till att skapa
enighet och förbrödring mellan greker
Bildkälla överst till vänster: http://da.wikipedia.org/wiki/Billede:Delphi_temple-650px.jpg
Marit Nygårds 2004
14
Marit Nygårds 2004
15
Fenicierna LÄS!
•
•
•
•
•
Efter den doriska invandring –
förlorade grekerna sitt sjö- och
handelsherravälde
Fenicien nu ledande sjömakt
Nuvarande Libanon
Skeppsbyggare – stabila båtar
med köl
– Vågade sig ut på öppet
vatten
Grundade handelsstationer bl a
Kartago (nuvarade Tunisien)
Viktigaste insats – alfabetet till
Europa
– 22 tecken, härstammade
från hieroglyfer och kilskrif
– skriva olika ord
– Semitiskt folk, (judar och
araber), använde
bokstavstecken bara för
konsonanter. Semitiska
språk.
Marit Nygårds 2004
16
Antiken 700 f.kr LÄS!
Grekerna träder fram 1
•
•
•
Ca 800 f.kr handel – sjöfart kom igång
Grekerna tog över det feniciska alfabetet och
anpassade det genom att lägga till vokaler.
Grekernas förnämsta kulturinsats
Skriftliga minnesmärken från 700-talet f.kr
– Grekernas historiska tid börjar
– Illiaden och Odyssén
– Stoff från förhistorisk tid – även det
grekiska samhället runt 700-talet f.kr
•Arkaisk tid 700 - 480 f.Kr.,
kännetecknas av urbanisering,
stadsstaternas uppkomst och grekisk
kolonisering längs Medelhavets och
Svarta havets kuster.
•Klassisk tid 480 - 300 f.Kr., är den
period då konst, litteratur och filosofi
har sin höjdpunkt. Stadsstaternas
inbördes maktkamp leder till att de blir
lydstater under Makedonien.
•Hellenistisk tid
330 - 27 f.Kr., inleds med
Alexander den stores erövring av
Persien. Greker bosätter sig i de
erövrade områdena och städer som
Antiokia, Pergamon och Alexandria blirMarit Nygårds 2004
nya centra för grekisk kultur.
17
Antiken 700 f.kr
Grekerna träder fram 2
•
•
•
•
Illiaden – det trojanska kriget
Odysséen – Odyssevs – irrade runt 10
år
Olika teorier:
– Sammanställt av en man Homeros?
– Berättelser – sånger som funnits
tidigare – ställts samman av en
eller flera skalder?
Den västerländska litteraturen börjar
Marit Nygårds 2004
18
Natur och näring i Hellas LÄS!
•
•
•
•
•
Bergigt land med små slätter
Bevuxna med macchia – buskvegetation
I förhistorisk tid klädda med stora
skogar
Miljöförstöring
– Järnyxor – virke och bränsle – hela
skogar höggs ner
– Trädrötterna kunde inte hålla det
tunna jordlagret på bergssidorna
– Får och getter betade gräset så hårt
att de bindande gräsrötterna
försvann.
– Regn och vindar fört bort den
blottlagda myllan från bergssidorna
Spannmålsodling har varken under antik
tid eller i vår tid räckt till för landets
befolkning
Marit Nygårds 2004
19
Havet och kolonisationen 1 LÄS!
•
•
•
•
Havet aldrig långt borta (undantag de inre nordöstra
delarna
Många hamnar – naturligt att färdas på havet
Från 700-talet f.kr trängde grekerna undan fenicierna och
blev ledande inom sjöfart och handel
Utvandring – kolonier längs medelhavskusten och Svarta
havskusten
– Överbefolkning - försörjningsproblem
Marit Nygårds 2004
20
Grekisk utvandring LÄS!
Marit Nygårds 2004
21
Havet och kolonisationen 2 LÄS!
•
Kolonierna självständiga men bevarade
sin samhörighet med moderlandet
– Höll fast vid:
• sitt språk
• sin religion
• olympiska spelen
• sina lagar
• grekisk byggnadskonst
• grekisk teater
– Grekisk kultur spreds runt
medelhavsområdet
Marit Nygårds 2004
22
Förändringar i näringslivet 1 LÄS!
•
•
•
•
•
Billig spannmål från kolonierna importerades
– ledde till att bönderna i hemlandet
konkurrerades ut
Började odla vin och oliver – tog dock tid
innan det gav avkastning
Tog lån hos förmögna adelsmän och blev
beroende av dessa – ett storgodssystem växte
fram
Många begav sig till städerna (en förtida
urbaniseringsprocess) och började med
hantverk (framförallt i Athen)
Hantverksindustri växte fram
– Keramik- och vapen stora
exportprodukter
Marit Nygårds 2004
23
Förändringar i näringslivet 2 LÄS!
EN NY KLASS (socialgrupp) VÄXER FRAM
Jmfr.
Europa – Franska Revolutionen
Borgarklassen (lever i städer) rikare/
mäktigare – kräver politiskt inflytande adeln trängs undan
Europa – industrialiseringen –
urbaniseringprocess
Förstärker de nya sociala klasserna inflytande
Borgare och senare (1900-talet) även
arbetarklassen bla via fackföreningsrörelsen
Kravet på rösträtt och lika rättigheter har
skapat den demokrati vi har idag
•
•
•
•
•FRAMGÅNGSRIKE HANTVERKARE
vapen – vävnader – keramik
•PERSONER SOM SYSSLADE MED IMPORTOCH EXPORT
Hantverket skapade viktiga exportvaror
Exporten betalade den växande importen av
spannmål
•DESSA HADE ANDRA INTRESSEN ATT VÄRNA
OM ÄN DEN JORDÄGANDE ADELN
•VISSA INOM ADELN VAR OCKSÅ
INVOLVERADE I HANDELSPROJEKT,
SÅ DE HADE GEMENSAMMA
INTRESSEN MED DEN FRAMVÄXANDE
”BORGARKLASSEN”. BORGARNA (med
stöd från vissa inom adeln) STÄLLDE
NU KRAV PÅ POLITISKT INFLYTANDE
OCH DEN JORDÄGANDE ADELN
FÖRLORADE SITT INFLYTANDE
Mynt började användas på 600-talet f.kr
Inverkade positivt på ett uvecklad handelsutbyte
Det grekiska silvermyntet blev det vanligaste
betalningsmedlet i medelhavsområdet
Byteshandel dock vid sidan av penninghushållningen
Marit Nygårds 2004
24
Kung Krösus
Marit Nygårds 2004
25
Perserriket och Grekland 1 LÄS!
•
500-talet f.kr utvidgade perserna sitt
område
– Från medelhavet i väster till Indus i
öster
– De greker som bosatt sig i nuvarande
Turkiet längs Turkiets västra kust
(Jonien) kom under persisk
överhöghet.
– Perserna behandlade folk
förhållandevis milt, men grekerna
svårt ta order från främmande folk
– Ca 500 f.kr gjorde de joniska grekerna
uppror och fick hjälp från några
stadsstater i Grekland, bl a Aten
– Upproret kvästes
– Interaktiv karta
• Se hur det antika mellan-österns
gränser förändrades. Det assyriska
riket, det nybabyloniska, persiska och
makekonska (Alexander den store)
700-300 BCE (Before common era)
Marit Nygårds 2004
26
Persiska krigen - karta
Marit Nygårds 2004
27
Perserriket och Grekland 2 LÄS!
•
Kamp mellan de grekiska
stadsstaterna och perserriket om
framförallt handelsherraväldet i
medelhavet
– 490 f.kr landsatte perserna en
här vid Marathon. Perserna
besegrades. (Darius)
– 480 f.kr gjordes ett nytt
angrepp. Stadsstaterna enades,
men vid Thermopyle
besegrades grekerna. Aten
intogs (Xerxes)
• Vid sjöslaget vid Salamis
vann dock grekerna och
perserna fick ge sig
Marit Nygårds 2004
28
Attiska sjöförbundet LÄS!
•
Aten den betydelsefullaste
insatsen vid Salamis
– En rad grekiska stadsstater
slöt upp på Atens sida –
under Atens ledarskap
bildades Attiska
sjöförbundet
– En del stater utrustade inte
själva krigsfartyg utan
bidrog med pengar och
blev därmed skattskyldiga
till Aten.
– Hårt ledarskap och
undanhållande av skatt
straffades brutalt.
– Vissa stater uppror.
– Motsättningarna
underblåstes av Sparta,
som med oro såg Atens
växande makt.
Marit Nygårds 2004
29
Kampen mellan stadsstaterna LÄS!
•
Peloponnesiska kriget 431 – 404 f.Kr
Sparta och Aten gjorde båda anspråk
på ledarskapet i Grekland
– Kriget startades på grund av
politiska meningsskiljaktigheter.
Aten hade blivit den rikaste och
mäktigaste staden i Grekland och
dess demokratiska statsskick hade
börjat efterhärmas. Detta
uppskattades inte av hårdföra
oligarkier som Sparta, vilka
samlade allierade Sparta stöd från
många stadsstater, medan andra
stödde Aten
– Sparta och dess allierade också
irriterade på att Athen slösade
med skattemedlen till att försköna
staden, istället för att lägga
pengarna på försvar mot Perserna
– Aten måste dock kapitulera år 404
f.kr
Marit Nygårds 2004
http://sketchup.google.com/3dwarehouse/details?mid=8174b921338882e8816a3771436c8474
30
Karta 700 fkr- 490 fkr
Bildkälla: ttp://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/static/map06.html
Marit Nygårds 2004
31
Karta peloponnesiska kriget
•
•
http://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/interactive/map24.html
March of the 10000
http://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/interactive/map23.html
Marit Nygårds 2004
32
Alexander den store
•
•
•
•
•
•
(Μέγας Αλέξανδρος, Mégas Aléxandros),
eller Alexander III, född i juli 356 f.Kr. i
Pella, död 10 eller 11 juni 323 f.Kr. i Susa,
var kung av Makedonien från år 336 f.Kr.
Han var en av världshistoriens främsta
fältherrar. Han erövrade bland annat
Persien och Egypten.
Alexanders far Filip II enade de grekiska
stadsstaterna under sitt eget styre.
Efter Filips död ärvde Alexander ett
mäktigt rike och en av dåtidens bäst
tränade arméer. Med sin armé och med
hjälp av de grekiska stadsstaterna
besegrade Alexander storkungen Dareios
III och erövrade det mäktiga Perserriket.
Under sina krigståg grundade Alexander
ett flertal städer, av vilka den mest kända
av dem är Alexandria i Egypten. I dessa
städer bosatte sig greker.
Alexander införlivade även trupper från
andra folkslag i sin armé och uppmuntrade
äktenskap mellan sina män och perserna.
Alexanders erövringar gav upphov till den
så kallade hellenismen, under vilken den
grekiska kulturen spred sig ända bort till
Indien.
Marit Nygårds 2004
33
Slaget vid Issos LÄS!
Tolka bilden! Huvudpersoner m m!
Marit Nygårds 2004
34
Alexander den store´s rike – karta LÄS!
Marit Nygårds 2004
35
Hellenistiska stater efter Alexanders
död – karta LÄS!
Marit Nygårds 2004
36
Aten – Sparta styrelseformer
Oligarki
Fåmannavälde
Sparta
Demokrati
Folkvälde
Aten
Eforer
verkställde
Arkonter
verkställde
Gerusian (utskott)
gamlas råd
gav förslag
Folkrådet (utskott)
(femhundramannarådet)
Beredde
Folkförsamling
ja/nej (”riksdag”)
Folkförsamling
Beslutanderätt (”riksdag”)
Två kungar
militära ledare
Tio strateger
militära ledare
Ostracism
Marit Nygårds 2004
37
Aten – Sparta styrelseformer LÄS!
Oligarki S p a r t a
Militärdiktatur
Fåmannavälde
Demokrati A t e n
Folkvälde
Eforer 5 ämbetsmän Verkställde
Från början utsedda av kungarna men eftersom
ämbetsmännen skulle kontrollera kungarna och
även kunde avsätta dem kom de senare att utses
av folkförsamlingen (apellan).
Arkonter 9 ämbetsmän verkställde
En regering av ämbetsmän valda på ett år
Gerusian gamlas råd, ( utskott) 28 manliga
spartiater över 60 års ålder - utsågs av
folkförsamlingen men var som regel medlemmar
av de förnämsta familjerna i likhet med de
romerska senatorerna. även som domstol och
dömde i frågor om mord, exil eller förlust av
medborgerliga rättigheter.
Folkrådet Beredde
(utskott) förberedande råd där deltagarna
röstades fram av folkförsamlingen till sin hjälp tog
de en rad ämbetsmän som också röstades fram.
Den viktigaste av dessa ämbetsmän var strategen,
personen som var ansvarig för krigsmakten.
Folkförsamling Homoiorna (de jämlika) över 30
år ja/nej – riksdag med liten makt (riksdag)
Folkförsamling (riksdag) Beslutanderätt
Alla fria män över 20 år
Två kungar – arv - militära ledare
Tanken var att de skulle kontrollera och övervaka
varandra så att ingen av dem blev för mäktig.
Tio strateger militära ledare valdes
Ostracism Landsförvisning av personer farliga för
demokratin Fråntogs inte medborgerliga
rättigheter och egendom
Marit Nygårds 2004
38
Atenska
demokratin
Verkställde folkförsamlingens (riksdagens)
beslut. 9 män – tillsatta ett år. Lottning
Valdes på ett år. 10
pers – en för varje fyle
Varje fyle (stam), utsåg 50 stormän, som satt i regeringen. De 50 rådsmän som var i tjänst kallades
prytaner. Lottning.
Från början en slags regering, men från 400talet fkr. mer en slags domstol.
Riksdagen, alla fria män över 20 år. Sammanträdde var 9:e dag. Tog del av regerings förslag
och tog beslut. Talarna – duktiga retoriker fungerade som dåtidens partiledare
Marit Nygårds 2004
100-tals slumpvis utsedda
medborgare – lottning. Sokrates
dömdes till döden av domstolen 399
fkr.
Juryn utsågs nämligen genom
lottdragning omedelbart före
rättegången. Pläderingarna
tidsbegränsades med ett vattenur. 39
Aten – Sparta genusperspektiv
Oligarki S p a r t a
Militärdiktatur
Fåmannavälde
Demokrati A t e n
Folkvälde
MÄNNEN
•Fyskiskt vältränade
•Härdade att stå ut med lidande, hunger och död
•Vid 7-år skiljde pojkarna från mödrarna
•Mellanting mellan skola och militärläger
•Uthärda hunger, törst och köld utan att klaga
•Tränades också i list
•Tillåtet att stjäla, men inte att åka fast – då
straffades man
•Ung pojk stulit och gömt en rävunge under
skjortan, han hejdas av en äldre man, som pratar en
stund. Under tiden biter rävungen i bröstet, men
pojken visare inte med en min att det gör ont.
När mannen går, faller pojken död ner
•20 år upptogs i hären, där han stannade till 60 år
•Skyldig att gifta sig, för att folket inte skulle dö ut.
•Skolor i Aten för dem som var rika
•Läsa och skriva, spela olika instrument, men de hade
mindre “sportlektioner”.
•Spela ett musikinstrument och vara i god kondition
ansågs ändå vara mycket viktigt i Aten.
De fick också lära sig att hålla tal
•”Älskarinnor har vi vårt nöjes skull, slavinnor för de
dagliga bestyren, hustsrus har vi för oss lagliga
arvingar och föra befäl över våra hem” Demosthenes
•Försörjningsplikten
•Tillbringade den största tiden utanför hemmet –
politik eller med älskarinnan/vännerna
Marit Nygårds 2004
40
Aten – Sparta genusperspektiv
Oligarki S p a r t a Militärdiktatur
Fmannavälde
Demokrati A t e n
Folkvälde
KVINNORNA
•lära sig läsa och skriva, spela lyra och flöjt och sjunga •inte gå i skolan
i kör.
•lära sig att bli en kunnig kvinna som skulle kunna ta
•löpning, diskuskastning, spjutkastning och brottning. hand om barn och hushåll (ekonomi), och att se upp
uppfostras till starka och friska mammor, som kunde
till männen.
föda starka pojkar som passade till elitsoldater.
•göra handarbeten att smycka husen med.
vara psykiskt starka
Vid 14 års ålder blev flickorna bortgifta oftast med en
•skulle kunna vara beredd att se sin son bland de
man som var betydligt äldre än de själva – en slags
döda efter ett krig. “Kom hellre hem på din sköld än
affärsuppgörelse mellan två familjer
utan sköld,” Att fly ansågs vara en skam för
•när en kvinna blev bortgift fick hon med sig en
spartanarna.
hemgift.
•de vackraste i hela Grekland.
•kvinnorna blev aldrig myndiga, därför sköttes
•friare och mer självständiga än andra kvinnor
hennes ekonomi av en förmyndare, som kunde bestå
av t.ex. hennes far, make eller manlig släkting.
•kvinnorna var också tvungna att kunna vara
arbetsledare för sitt tjänstefolk och sina slavar, både i
•kvinnorna hade heller ingen arvsrätt, men om hon
jordbruket och hushållet, när männen var borta i krig
var det äldsta barnet i familjen och familjen inte hade
eller arbetade.
några söner, fick hon ett arv ändå. Men enligt lagen
skulle hon isåfall gifta sig med sin äldsta släkting, för
•viktigaste uppgiften var att föda barn. Nya små
att arvet inte skulle gå ur släkten.
spartaner var hela tiden tvungna att födas som kunde
tas in i armén, och eftersom alla bebisar inte blev
•viktigaste uppgift var att föda barn, men det var
pojkar, var kvinnorna tvungna att få fler barn hela
husfadern som bestämde hur många eller när.
tiden dog för det mesta vid 35 års ålder,
•“skulle” leva instängda, beskyddade och övervakade
•Kvinnorna ansågs vara gamla när de inte kunde föda •ge slavarna och tjänstefolket uppgifter och se till att
fler barn och inte var till någon nytta för samhället.
de 2004
hölls friska så de kunde arbeta bra
Marit Nygårds
41
Positivt när de har blivit gamla är att de kunde röra sig •kunde hon ha fött fem- sex barn innan hon fyllt
fritt och slapp gå i förkläde.
trettio.
Politiskt system - definition
Med ett politiskt system menar man då - för att använda den
amerikanske statsvetaren David Eastons definition det system av
interaktioner (“samverkningar”) i ett samhälle, varigenom man
fattar bindande beslut om hur olika värden skall fördelas och
varigenom man verkställer dessa beslut.
http://64.233.183.104/search?q=cache:eLtjyZ8K_toJ:www.svet.lu.se
/webcourses/webkurser/001_Resurser/Vallinder.pdf+politiskt+system
+sparta&hl=sv&gl=se&ct=clnk&cd=7
Marit Nygårds 2004
42
•
I en demokrati tillämpas dock
minoritetsskydd, tex så att
minoritetsbefolkningens val kan
inte köras över av majoriteten.
Detta gäller tex språkliga
minoritetsgrupper
(finlandssvenskarna i Finland
utgör en minoritet - den
finskspråkiga
majoritetsbefolkningen kan inte
rösta bort tex de svenskspråkiga
skolorna).
•
I Sverige finns det ett visst mått av
transparens i myndigheternas
verksamhet men
offentlighetsprincipen är ej ett
grundläggande
demokratikriterium.
Demokrati - kriterier
•
Det ska finnas allmän rösträtt med mycket få
och klara begränsningar, i allmänhet krav på
viss lägsta ålder.
•
Medborgare ska äga rätt att kandidera till de
styrande posterna.
•
Medborgare ska ha rättigheter som tryck,yttrande,- mötes- och organisationsfrihet för
att kunna delge varandra sina åsikter och
bilda politisk opinion.
•
Folkomröstningar bör genomföras om en
stor andel röstande kräver detta.
•
Valhemlighet ska alltid iakttas.
•
•
•
Som synes är principen om
medborgarskap (inklusion) central
Det ska finnas ett fungerande rättsväsen som
i demokratins definition. Under en
skyddar dessa friheter och medborgarnas
stor del av demokratins historia
andra rättigheter, se rättssäkerhet.
var det bara män, inte kvinnor,
som betraktades som fullvärdiga
Demokratin förutsätter att majoritetens
medborgare - och på motsvarande
förslag vinner över minoritetens.
sätt har aldrig slavar haft
medborgerliga rättigheter. Barn
Marit Nygårds 2004 brukar inte heller erkännas alla43
medborgerliga rättigheter.
Slaveriet LÄS!
•
•
•
•
•
•
•
Muskelkraft - viktigaste energikällan
Slavar – tunga kroppsarbetet på
olivplanteringarna –
hantverksfabrikerna – i hemmen
Marmorbrott – silvergruvor – nästan
uteslutande slavar
400-talet f.kr i Aten utgjorde slavar
1/3
Tillgången på slavar hindrade den
tekniska utvecklingen
– Arbetsbesparande maskiner
uppfanns inte
Stor skillnad mellan olika slavar, det
fanns slavar som hade det ”bättre”.
Förakt för kroppsarbete
Marit Nygårds 2004
44
Det grekiska slavsamhället
Aristoteles skriver i Statslära om synen på slavar.
”De tama djuren är av naturen bättre än de
vilda, och för dem alla
Är det bäst att behärskas av människan, då
de i så fall kan leva i säkerhet…..De som är
lika olika andra människor
Som själen är olik kroppen och en människa
olik ett vilt djur är enligt naturens ordning
slavar.
Sådan är de människor som har till uppgit att
använda sin kropp och vilkas högsta förmåga
yttrar sig just i detta.
För dem är det bäst att behärskas på detta
sätt liksom fallet är med de varelser som
redan omnämnts. Ty av naturen är sådana
bestämda till slavar som kan vara en anns
egendom och därför också är det och som har
så mycket förnuft at de kan uppfatta men
Inte så mycket att de kan tänka
självständigt.”
http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaveri
Kortfattat om slaveri – även nutida slavexempel.
Marit Nygårds 2004
1.
Vilka olika
faktorer kan ha
bidragit till att
slaveriet var så
vanligt
iforntidens
stater?
2.
Vilka motiv för
slavar anför
Aristoteles?
3.
Finns det –
eller har det
funnits –
samhällen
under 1900talet, där man
fört en politik
med inslag av
en änniskosyn
som påminner
om den
Aristoleles gör
sig till tolk för?
45
Aristoteles syn på demokratin
•
•
•
Aristoteles var mer positiv till den atenska
demokratin än Platon. Detta trots att
Aristoteles inte fick delta i den atenska
demokratin eftersom han inte var född i Aten
och då inte kunde bli atensk medborgare.
Aristoteles ansåg, tvärt emot Platon, att slavar
förblir slavar och kvinnor förblir omyndiga i
stadsstatens demokrati.
Demokratin är en angelägenhet endast för fria
män, menade Aristoteles. Både kvinnan och
slaven tillhörde familjen men deras ställning i
familjen var helt olika. Hustrun lydde
mannen, barnen sin far, yngre syskon äldre
och fadern hade ansvaret för familjen.
Aristoteles ansåg att en god stadsstats
styrelsesätt måste baseras på lagar inte på
någon persons kunskap och utbildning.
Vidare ansåg han att styrelsesättet skulle
anpassas för medelklassen, inte för
överklassen eller den stora underklassen,
annars är det risk att styrelsesättet övergår till
tyranni eller diktatur, menar Aristoteles.
Marit Nygårds 2004
46
Platons syn på demokratin
•
Platon menade att folkväldet innebar
massornas tyranni - med tanke på vad
han upplevt av den politiska debatten
var det nog ingen långsökt liknelse.
Han ansåg att man i stället skulle ge
makten till de allra kunnigaste och bäst
utbildade. Troligen ansåg Platon sig
själv som just en sådan person.
Marit Nygårds 2004
47
Länkar
http://www.quicknet.se/home/q112004/antikensG/antikesgc.htm
– Quiss om det antika Grekland
• http://www.abc.se/~m225/litteratur/o
vrigt/greksagor.html
– Grekiska sagor
• http://www.cfl.se/flash/historia/antike
n/index.htm
– Flash – elevarbete – snyggt –
quizz m m
• http://www.abc.se/~pa/txt/tidtabell.ht
m
• http://home.swipnet.se/smart/mtrl/ku
ngkejsare.html
– Jämförelse – statsskicken i
antikens Grekland och Rom
• http://www.abc.se/~pa/txt/tidtabell.ht
m
– Tidtabell över antika kulturer
En uppsats till kursen Antikens
kultur och samhällsliv, vid
Stockholms universitet.
• Rekommenderad av
Länkskafferiet.
•
•
•
•
•
•
•
Instuderingsfrågor
http://www.quicknet.se/home/q112004/antikensG/antikesgc.htm
– Historietest Antikens Grekland
Exempel på hur man kan skriva och fråga
om man får använda bilder/foton
http://wps.ablongman.com/long_kishlans
ky_cw_5/0,6472,268318-,00.html
– You can show these images in the
classroom directly on the screen, or
you may save these images to your
own computer to place them in
PowerPoint presentations
http://ccwf.cc.utexas.edu/~kallet/greece/p
ictures.html
– Kolla upp den här länken. Bra
kartor m m!!
http://www.mnsu.edu/emuseum/prehisto
ry/aegean/timeline.html
– Viktiga politiska händelser runt
Egeiska havet
http://commons.wikimedia.org/wiki/Cate
gory:Hellenistic_art?uselang=sv
•
http://www.discoverychannel.se/anti
kens_rom/livet_i_rom/slaveri/index.s
html
Marit Nygårds 2004
48