Transcript Domstolsmakt och normkonflikt3

Normkonflikt och domstolsmakt
RULE OF LAW ELLER “POLITICS
IN A DIFFERENT PLACE”?
Normprövningen och jag – kort översikt
 ”Det är skillnad på Guds lag och människors förordningar” – Jan Guillou
 Domarreglerna 7 – ”… då lagen bliver skadlig, så är det icke mera lag, utan




olag, och bör avläggas.” (jf lex iniusta non est lex)
Folkrättens allmänna principer (ius cogens och traktatskonform tolkning)
RF 11:14 – föreskrift får inte strida mot överordnad författning eller ha
tillkommit i fel ordning
RF 2:19 – lag eller föreskrift får inte stå i strid med Sveriges åtaganden
enligt Europakonventionen – Konventionen är införd som svensk lag.
EU-lagen (1994:1500) 2 § - Fördragen och EU:s rättsliga instrument gäller
i Sverige med den verkan som följer av dessa (d.v.s. EU-domstolens
tolkning av dessa) ― Simmenthal II (106/78)
Filosofiska grundmönster – syftet med staten
Folksuveränitet vs. konstitutionalism
Enhet
Anarki
Frihet
Förtryck
Who is in charge here?
Den romerska republikens konstitution
Power to the people!
Den parlamentariska konstitutionen
Det
suveräna
folket
Parlamentet
Förvaltning
Domstolar
"Power tends to corrupt, and absolute power corrupts absolutely.”
Maktdelningskonstitutionen
Konstitutionen
Lagstiftande
makt
Verkställande
makt
Dömande makt
Genombrottet – Marbury v. Madison 1804
 It is emphatically the province and duty of the judicial department to say
what the law is….
 So if a law be in opposition to the constitution; if both the law and the
constitution apply to a particular case… the court must determine which of
these conflicting rules governs the case. This is of the very essence of
judicial duty.
 Those [then] who controvert the principle that the constitution is to be
considered, in court, as a paramount law, are reduced to the necessity of
maintaining that courts must close their eyes on the constitution, and see
only the law.
 This doctrine would subvert the very foundation of all written
constitutions…
Författningen som ”grundnorm” - ordning och reda!
Konstitution
Lagstiftning
Förordningar m.m.
(administrativ lagstiftning)
Individuella normer
(domar och beslut)
Olika modeller för lagprövning
 Författningsdomstol
(Tyskland, Spanien mfl)
 Lagprövning i ”vanlig”
domstol (USA, Sverige
mfl)
Why don’t we live together?
Konstitutionell pluralism och politisk judikalisering?
10
Normprövning i grundlagen (RF 11:14)
”Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i
grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas.
Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har
åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.
Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att
riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.
Effekten av normprövningen
 - Föreskriften får inte tillämpas i det konkreta fallet – inte någon abstrakt
eller generell normprövning. Föreskriften gäller formellt tills den har
upphävts av behörig beslutsfattare (den formella lagkraftsprincipen).
(Norm)prövning enligt Europakonventionen
 Fjärdeinstansprincipen – ECtHR är ingen Europas HD (prövar bara
rättsfrågor enligt konventionen) – prövningen avser om rättighet kränkts i
det enskilda fallet
 EKMR bygger på subsidiaritetsprincipen (art 13 och 35). Konventionen
skall i första hand tillämpas av de nationella domstolarna - lojalitetsplikt
 Svensk rätt skall som en del av subsidiaritetsprincipen tolkas
konventionskonformt även om denna tolkning går emot svenska
rättskällor.
”HD har också i flera avgöranden slagit fast att sådana uttalanden om en
lagregels innebörd som har gjorts i lagförarbeten eller rättspraxis måste
kunna frångås när detta krävs enligt den konventionstolkning som kommer
till uttryck i Europadomstolens avgöranden” (NJA 2005 s 805)
 Med över 160 000 mål i balans vid Europadomstolen måste EKMR
tillämpas i högre utsträckning av de nationella domstolarna –
predjudikatverkan även för mål från andra stater
Normprövning enligt EU-rätten






Rättslig utgångspunkt (lojalitetsplikten art 4.3 FEU):
- Direkt effekt
- Företräde
- Spärrverkan
- Prejudikatvkerkan
- Acte claire
 Processuella utgångspunkter
 - Lojalt samarbete mellan nationella domstolar och EU-
domstolen enligt förhandsavgörandeinstitutet (art 267 FEUF)
 - Effektivitetsprincipen
Din lokala EU-domstol
 Alla nationella domstolar är ”EU-courts of general jurisdiction”
(Tetra Pak)
 ”varje nationell domstol som prövar en talan inom ramen för sin
behörighet är skyldig att tillämpa gemenskapsrätten i dess helhet
och att skydda de rättigheter som enskilda erhållit genom denna
rätt genom att underlåta att tillämpa varje bestämmelse i den
nationella lagstiftningen som kan strida mot gemenskapsrätten,
oavsett om den bestämmelsen antagits före eller efter
gemenskapsregeln.” (Simmenthal II)
 En nationell domstol är skyldig att ”…på eget initiativ och inom
ramen för sin behörighet bedöma om en nationell rättsakt är
förenlig med en gemenskapsrättslig bestämmelse” (Peterbroeck) –
kan leda till att dispositiva frågor blir obligatoriska (Oceano)
 Staten är skadeståndsskyldig för domstols åsidosättande av EUrätten (Köbler)
State of the Union – rättigheter idag
Artikel 2 Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet,
rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som
tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som
kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om
jämställdhet mellan kvinnor och män.
Artikel 6 1. Unionen ska erkänna de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska
unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 7 december 2000, anpassad den 12
december 2007 i Strasbourg, som ska ha samma rättsliga värde som fördragen.
Bestämmelserna i stadgan ska inte på något sätt utöka unionens befogenheter så som de definieras i
fördragen.
Rättigheterna, friheterna och principerna i stadgan ska tolkas i enlighet med de allmänna bestämmelserna
i avdelning VII i stadgan om dess tolkning och tillämpning och med vederbörlig hänsyn till de förklaringar
som det hänvisas till i stadgan, där källorna till dessa bestämmelser anges.
2. Unionen ska ansluta sig till europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna. Denna anslutning ska inte ändra unionens befogenheter såsom de
definieras i fördragen.
3. De grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i europeiska konventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och såsom de följer av medlemsstaternas
gemensamma konstitutionella traditioner, ska ingå i unionsrätten som allmänna principer.
När lagprövningen kom och knackade på dörren
Ne bis in idem före, under och efter C-617/10
Åkerberg Fransson
NEMO DEBET BIS PUNIRI PRO UNO DELICTO
CORPUS IURIS CIVILIS
Ne bis in idem i EKMR och EU:s rättighetsstadga
 Tilläggsprotokoll 7 artikel 4 (absolut rättighet)
 1.Ingen får lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma
stat för ett brott för vilket han redan blivit slutligt frikänd eller dömd i
enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat.
 Europadomstolens rättspraxis korrigerad och förtydligad genom
avgörandet (stor sammansättning) Zolotukhin mot Ryssland, 10 februari
2009. Bekräftat i Ruotsalainen, Maresti, Tsonev, Asadbeyli och Tomasovic
 Artikel 50 - Rätt att inte bli dömd eller straffad två gånger för
samma brott
 Ingen får lagföras eller straffas på nytt för en lagöverträdelse för vilken han
eller hon redan har blivit frikänd eller dömd i unionen genom en
lagakraftvunnen brottmålsdom i enlighet med lagen.
Det breda perspektivet
 Ne bis in idem är en grundläggande beståndsdel av principen om






the rule of law (rättstatsprincipen) – nec enim Deus iudicat bis in
idipsum (Gratianus, ca 1140)
•Principen finns i flera internationella rättighetskataloger och i olika
konstitutioner:
-FN:s konvention om de civila och politiska rättigheterna
-Internationella brottmålsdomstolens statuter (omfattar även lis
pendens)
-Den amerikanska konstitutionen (5:e tillägget) och högsta
domstolens rättspraxis – “Not even God judges twice for the same
act” (J. Black i Bartkus v. Illinois, 1959 - skiljaktig mening om dual
sovereign exception)
-Den Europeiska Unionens rättighetsstadga och i EUD:s rättspraxis
(fallet C-436/04, Esbroeck)
-RB 30:9 (brottmålsdomens rättskraft)
Andra konventionsbegrepp av betydelse
 Principen om ne bis in idem skall tolkas mot ljuset av de allmänna





principerna om anklagelse för brott (artikel 6) och straff (artikel 7)
– Zolotukhin § 52
•Begreppet ”brott” vs ”administrativ påföljd”
Tre rekvisit för ”anklagelse om brott” - Fallet Engel
(Engelkriterierna)
1.Den nationella rättens klassificering
2.Gärningens art (kan den begås av alla eller enbart av vissa
kategorier av personer?)
3.Påföljdens karaktär och stränghet
 Kriterierna 2-3 är alternativa och inte (nödvändigtvis) kumulativa
Ne bis in idem i fallet Zolotukhin 2009
 Idem skall förstås som ett andra ”brott” som grundar sig på väsentligen




samma sakomständigheter. Europadomstolen ansluter sig till EUD:s
definition i Esbroeck.
”Article 4 of Protocol No. 7 must be understood as prohibiting the
prosecution or trial of a second “offence” in so far as it arises from
identical facts or facts which are substantially the same.”
En skillnad i den rättsliga kategoriseringen eller subjektiva rekvisit (som i
fallet Rosenquist) är inte tillräckligt:
“The Court further notes that the approach which emphasises the legal
characterisation of the two offences is too restrictive on the rights of the
individual, for if the Court limits itself to finding that the person was
prosecuted for offences having a different legal classification it risks
undermining the guarantee enshrined in Article 4 of Protocol No. 7 rather
than rendering it practical and effective as required by the Convention” (§
81)
Bis skyddar mot i.) möjligheten att åtalas på nytt ii.) faktiskt åtal och iii.)
förnyad bestraffning för tidigare avgjort brott
HD:s motivering 2010 betr. ne bis in idem
 Det är tillåtet med flera sanktioner för ett brott.
Påföljderna i de olika processerna kompletterar varandra
(skattetillägg kan nedsättas och brottspåföljder mildras
med hänsyn till varandra). Påföljderna har ett nära
samband och hänsyn kan tas till utgången i det andra
förfarandet.
 Det krävs ”klart stöd” i konventionen eller
Europadomstolens rättspraxis” för att underkänna det
svenska systemet med två förfaranden.
 Förtäckt uppenbarhetsrekvisit – frågan tillhör
lagstiftaren, inte domstolarna (jfr synsättet bakom gamla
RF 11:14)
Målet vid tingsrätten
 Hans Åkerberg Fransson bedriver fiskerinäring i
Bottenviken
 HÅF lämnade oriktiga deklarationer 2004 och 2005
avseende näringsverksamhet, moms och
arbetsgivaravgifter.
 2007 påfördes HÅF skattetillägg för deklarationerna
– har vunnit laga kraft
 2009 åtalades HÅF för grovt skattebrott avseende
samma deklarationer
Sjätte momsdirektivet 77/388/EEG
Artikel 28h
 4 a). Varje skattskyldig person skall inge en
deklaration inom en av medlemsstaterna fastställd
tidsperiod…
 8. Medlemsstaterna kan införa andra skyldigheter
som de finner nödvändiga för en riktig uppbörd av
skatten och för förebyggande av undandragande av
skatt,
Tingsrättens begäran om förhandsavgörande





1) Enligt svensk rätt måste det finnas klart stöd i [Europakonventionen] eller i Europadomstolens praxis för att en
nationell domstol ska kunna åsidosätta nationella bestämmelser som kan misstänkas strida mot förbudet mot
dubbelbestraffning i artikel 4 i det sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen, och således även kan misstänkas
strida mot artikel 50 i [stadgan]. Är ett sådant villkor i nationell rätt för åsidosättande av nationella bestämmelser
förenligt med EU-rätten och särskilt dess allmänna principer, bl.a. om EU-rättens företräde och direkta effekt?
•2) Omfattas ett upptagande till prövning av ett åtal om skattebrott av förbudet mot dubbelbestraffning i artikel 4 i det
sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen och artikel 50 i [stadgan], när den åtalade tidigare påförts en i ett
administrativt förfarande bestämd ekonomisk påföljd (skattetillägg) i anledning av samma oriktiga uppgiftslämnande?
•3) Påverkas svaret på fråga 2 av det förhållandet att det ska ske en samordning av dessa sanktioner så att det finns
möjlighet för allmän domstol att sätta ned påföljden i brottmålet med beaktande av att den tilltalade, med anledning av
samma oriktiga uppgiftslämnande, även påförts skattetillägg?
•4) Det kan under vissa förhållanden vara tillåtet inom ramen för förbudet mot dubbelbestraffning att besluta om
ytterligare sanktioner i ett nytt förfarande för samma handlande som prövats och lett fram till ett beslut om sanktioner
mot den enskilde. För det fall att fråga 2 besvaras jakande, är då villkoren enligt detta förbud mot dubbelbestraffning för
påförande av flera sanktioner i skilda förfaranden uppfyllda, när det i det senare förfarandet sker en i förhållande till det
tidigare förfarandet förnyad och självständig prövning av omständigheterna i målet?
•5) Det svenska systemet med påförande av skattetillägg och prövning av ansvar för skattebrott i skilda förfaranden
motiveras av en rad skäl av allmänt intresse. För det fall att fråga 2 besvaras jakande, är då ett system som det svenska
förenligt med förbudet mot dubbelbestraffning, när det vore möjligt att inrätta ett system som inte skulle omfattas av
förbudet mot dubbelbestraffning utan att det är nödvändigt att avstå från vare sig påförande av skattetillägg eller
utdömande av ansvar för skattebrott, genom att i de fall ansvar för skattebrott är aktuellt överföra beslutsfattandet om
påförande av skattetillägg från Skatteverket och, i förekommande fall, förvaltningsdomstol till att beslutas av allmän
domstol i samband med prövningen av åtalet för skattebrott?”
EUD:s omformulering av frågorna
 Fråga 1: Är en nationell domstolspraxis förenlig med unionsrätten,
när den innebär att nationella domstolars skyldighet att underlåta
att tillämpa bestämmelser som är oförenliga med en grundläggande
rättighet vilken är garanterad i Europakonventionen eller stadgan är
underkastad kravet att oförenligheten ska ha klart stöd i
konventionen eller i stadgan eller i rättspraxis avseende dem
 •Frågorna 2-4: Skall principen om ne bis in idem i artikel 50 i
stadgan tolkas så, att den utgör hinder för ett åtal för skattebrott
väcks mot den som redan påförts skattetillägg för samma oriktiga
uppgift?
 •Fråga 5: Är en nationell lagstiftning, som tillåter att en och
samma domstol vid skattebrott kombinerar skattetillägg och
straffrättsliga påföljder, förenlig med den i artikel 50 i stadgan
garanterade principen ne bis in idem? Hypotetisk fråga – besvaras
därför ej av EUD.
Skattetillägg och skattebrott som avser moms faller under EU-rättens
tillämpningsområde
 25. Av [två momsdirektiv] framgår att varje MS ska vidta
lagstiftning och administrativa åtgärder som krävs för att
moms ska kunna uppbäras samt för att bekämpa
skatteundandragande.
 26. Artikel 325 FEUF medför skyldighet för MS att bekämpa
olaglig verksamhet som riktar sig mot EU:s ekonomiska
intressen (moms utgör en av EU:s huvudsakliga
intäktskällor).
 27. Skattetillägg och åtal för skattebrott utgör en tillämpning
av momsdirektiven och artikel 325 FEUF.
 28. Det saknar betydelse att den nationella lagstiftningen inte
har införts i syfte att införliva eller genomföra EU-lagstiftning.
Skattetillägg och skattebrott
Yeah, yeah eller no-no?
 33. Tillämpningen av rättigheten i art 50 kräver att de
åtgärder som redan vidtagits mot den tilltalade är av
straffrättslig karaktär.
 34. Artikel 50 utgör inte hinder för att en MS att för
samma gärning tillämpa en kombination av
skatterättsliga (administrativa) och straffrättsliga
sanktioner…. Det är först när ett skattetillägg har
straffrättslig karaktär... och det vunnit laga kraft som
[art. 50] hindrar att en och samma person lagförs för
samma gärning. Den nationella domstolen skall avgöra
huruvida sanktionen är straffrättslig eller ej.
Sammanfattas i p. 37 (den enda del av domen som
återgavs av DN).
Skattetillägg och skattebrott
Yeah, yeah eller no-no?
 35. Tre kriterier för att bedöma om skattetillägget har straffrättslig
karaktär – jfr fallet C-489/10, Bonda.
 1. Den rättsliga kvalificeringen i nationell rätt.
 2. Överträdelsens art
 3. Sanktionens art och stränghet
 (37 Enligt denna rättspraxis är tre kriterier betydelsefulla i detta
avseende. Det första kriteriet är den rättsliga kvalificeringen av
överträdelsen i nationell rätt, det andra kriteriet är själva
överträdelsens art och det tredje kriteriet är arten av och
strängheten i den sanktion som den berörde kan åläggas (se bland
annat, Europadomstolens dom av den 8 juni 1976 i målet Engel
m.fl. mot Nederländerna, serie A, nr 22, §§ 80 – 82, och av den 10
februari 2009 i målet Zolotoukhin mot Ryssland, mål nr 14939/03,
§§ 52 och 53).)
Det kokta fläsket är stekt
Frågan om ”klart stöd”
 45. Nationell domstol är skyldig att (på eget initiativ) säkerställa
EU-rättens fulla verkan genom att underlåta att tillämpa varje
motstridande bestämmelse i nationell lagstiftning utan att behöva
begära eller avvakta ett föregående upphävande av denna genom
lagstiftning eller något annat konstitutionellt förfarande (bl.a.
106/77, Simmenthal II)
 46. Varje domstolspraxis som kan leda till att unionsrättens verkan
försvagas är oförenlig med de krav som följer av unionsrättens
karaktär.
 47. En nationell domstol som anser att en EU-rättslig fråga är
”oklar” får eller skall hänskjuta frågan till EUD för
förhandsavgörande.
Frågan om ”klart stöd”
 48. Av detta följer att unionsrätten utgör hinder
för en domstolspraxis som innebär att en nationell
domstols skyldighet att underlåta att tillämpa
bestämmelser som är oförenliga med en
grundläggande rättighet vilken är garanterad i
stadgan, är underkastad kravet att oförenligheten
ska ha klart stöd i stadgans lydelse, eller i
rättspraxis avseende densamma, eftersom en sådan
praxis förvägrar den nationella domstolen
möjligheten att, eventuellt i samarbete med EUdomstolen, göra en fullständig bedömning av
nämnda bestämmelsers förenlighet med stadgan
Underinstansernas lojalitetsplikt
 § 30 “En nationell domstol… är följaktligen bunden
av EU-domstolens tolkning av de aktuella
bestämmelserna vid sitt avgörande av tvisten och ska
i förekommande fall avvika från den högre
domstolens bedömning när den mot bakgrund av
nämnda tolkning finner att den högre domstolens
bedömning är oförenlig med unionsrätten.”
Get the message?
HD:s helomvändning i NJA 2013 s. 746
 Det ska betonas, i enlighet med vad som sägs i
Åkerberg Fransson- domen, att nationella domstolar
ska säkerställa att rättigheterna i stadgan ges full
verkan och, om det behövs, låta bli att tillämpa
nationella bestämmelser som strider mot stadgan.
Det får då inte uppställas något krav på klart stöd i
stadgan eller i EU-domstolens praxis rörande denna.
Framtida utmaningar
 Räckvidden av ne bis in
idem
 -”Väsentligen samma
omständigheter” –
bokföringsbrott?
 -Andra sanktionsavgifter
än skattetillägg, exempelvis
miljösanktionsavgift och
bygglovssanktionsavgift
 -Körkortsåterkallelser