Transcript Vad är ett born global

Presentation av rapporten Born globals
12 juni 2012
Författad av Torbjörn Halldin
Upplägg på presentationen
•
•
•
•
Vad är ett born global-företag?
Vad säger svenska data om förekomsten av born globals?
Forskningen om born globals
Sammanfattning och policyslutsatser
Vad är ett born global-företag?
•
•
Begreppet ”Born global” myntades i en rapport av McKinsey & Co. 1993 på
australienska tillverkningsföretag.
Gemensamt för de många subjektiva definitionerna av born global-företag
är snabb internationalisering till ett flertal marknader:
”one which views the world as its marketplace from the outset;
it does not see foreign markets as useful adjuncts to the domestic
market” (McKinsey & Co., 1993).
”from inception, seek to derive significant competitive advantage
from the use of resources and the sales of outputs in multiple
countries’’ (Oviatt och McDougall, 1994)
•
Efter den banbrytande studien av McKinsey & Co. har detta fenomen
benämnts på en mängd olika sätt: born globals (Knight och Cavusgil, 1996),
global start-ups (Oviatt och McDougall, 1994), international new ventures
(McDougall mfl, 1994) och instant exporters (McAuley, 1999).
Empiriska definitioner
•
•
•
•
Merparten av forskningen om born global-företag är av kvalitativ
karaktär, dvs. småskaliga och case-baserade.
Främst inom företagsekonomisk litteratur.
Rapporten ”Born globals” tar ett kvantitativt grepp. Ser till hela
Sveriges samlade mängd born global-företag, dvs försöker länka till
nationalekonomin.
För att särskilja born global-företag från andra företag behövs
någon form av empirisk definition.
Empiriska definitioner (forts)
•
•
•
•
Exportintensitet och tidsdimension.
Vanligast förekommande empiriska definitionerna av born globalföretag säger att en exportintensitet på 25 procent ska vara
uppnådd inom två till tre år efter företagets grundande.
Kritik av snävheten i definitionerna  Alternativa mått skulle kunna
förbättra definitionerna.
Ta med krav på viss mängd exportdestinationer, väga in
direktinvesteringar eller annat som tyder på global verksamhet.
Trender och globalisering
1.
2.
3.
4.
5.
Ökad mängd nischmarknader för högteknologiska produkter med en hög
specialiseringsgrad. Sådana produkter kan innebära konkurrensfördelar men eftersom
det inhemska kundunderlaget för väldigt nischade produkter ofta inte är tillräckligt
måste man tidigt ha ett globalt tänk.
Förbättrad teknologi inom en mängd områden förenklar företags internationalisering.
Allt från produktionsteknologi, IT- och kommunikationsteknologi till förbättringar på
logistikområdet.
Kunskapsflödet länder emellan har möjliggjorts av minskade handelshinder,
globalisering, global medvetenhet om internationell handels betydelse för länders
välstånd.
Vi reser mer än tidigare, vi studerar utomlands, skaffar oss internationella karriärer och
nätverk på ett helt annat sätt än tidigare.
Även entreprenörer och företagsledare i nya företag har således haft möjlighet att
skaffa sig erfarenhet och kunskap om utländska marknader och affärsmöjligheter.
 Denna ökade kunskap om vår omvärld har reducerat
riskerna med en tidig internationalisering
För vilka passar en born global-strategi?
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Storleken på hemmamarknaden kan vara en begränsande faktor.
Företag som internationaliserar snabbt har det gemensamt att entreprenören eller
företagsledningen är fast övertygade om de fördelar som är förknippade med en
internationell närvaro.
Ofta är företagsledningen gränsöverskridande vilket förenklar en expansion till flera
marknader.
De erfarenheter som entreprenören och företagsledningen lyckats förvärva i sina
tidigare yrkesliv är också av stor vikt för den internationaliseringsstrategi som väljs.
Företag med en unik teknologi som konkurrensfördel internationaliserar ofta snabbare
än andra företag.
Speciellt i sektorer med snabb teknologisk utveckling måste kunskapsdrivna företag
snabbt övertyga kunderna om att just detta företags produkter är värda att investera
och binda upp kapital i. Annars utvecklar någon annan en minst lika bra produkt.
Hur snabbt och väl företaget upparbetar partnerskap och allianser med andra aktörer,
både nationella och internationella påverkar internationaliseringshastigheten. Det kan
röra sig om ett joint venture för att kunna finansiera en expansion till en viss marknad
eller om ett utbyte av kunskap och erfarenheter på en mer informell basis.
 Vissa företag tycks vara bättre lämpade än andra för en born global-strategi
Blir företag bättre av att exportera?
•
•
•
•
•
•
Sverige är en liten öppen ekonomi – samstämmighet om betydelsen av
handel för att bygga välstånd
Man är överens om att exporterande företag är mer produktiva än företag
som endast är verksamma på den inhemska marknaden.
Men hur är kausaliteten?
Å ena sidan: Det är höga initiala kostnaderna som är förknippade med en
begynnande internationalisering  merparten av de företag som börjar
exportera är högproduktiva företag
Å andra sidan: Learning-by-exporting. En ökad kunskap om hur företaget
kan identifiera och implementera effektivitetshöjande åtgärder i sin
verksamhet som ökar produktiviteten.
Även: Graden av engagemang på exportmarknader kan påverka hur mycket
exportföretag kan lära av utländska kunder  Bör avspegla sig på born
global-företag
Traditionella internationaliseringsmodeller
•
Till skillnad från born global-företagen har synen på hur företag
internationaliserar sin verksamhet länge dominerats av teorier som bottnar i
en långsam och stegvis internationaliseringsprocess.
•
Tre huvudsakliga traditionella internationaliseringsmodeller
Uppsalamodellen
Antagande om
internationalisering
Förklaring till
internationaliseringsbeteende
Nätverksmodellen
Produktcykelmodellen
Internationaliseringenprocessen är långsam och stegvis
Företagets egna närvaro och
Nätverk och relationer på
erfarenheter från internationella internationella marknader ligger
marknader ligger till grund för
till grund för
internationalieringen
internationalieringen
Mognadsgrad i produkter och
produktion ligger till grund för
internationaliseringen
Born global företag
Internationaliseringen sker
snabbt och i ett tidigt skede
Entreprenören och andra
individer inom företaget samt
externa drivkrafter i samhället
ligger till grund för
internationaliseringen
Vad säger svenska data?
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Endast en liten andel av nya företag är born global
Born global-företag är verksamma inom högteknologiska sektorer
Mer avlägsna marknader har större vikt för born global-företag. Även större
antal exportdestinationer
Små skillnader i vilka som sysselsätts av born global-företag jämfört med
andra företag
Born global-företag presterar bättre
Överlevnadsgraden hos born global-företag något sämre
Skillnader i prestationsgrad
•
•
•
•
•
Eftersom gruppen företag som någon gång under sin levnad väljer att verka
på internationella marknader kan tänkas skilja sig från företag som aldrig
väljer att exportera har den förstnämnda gruppen valts som referensgrupp
Företag grundade 1998-2003
Prestation fem år efter grundande
Fyra mått på prestation: anställda, omsättning per anställd, produktivitet
samt vinst relaterat till företagets omsättning.
Vid första överblicken tycks born global-företag prestera bättre i alla fem
dimensioner, främst för storleksvariablerna antal anställda och omsättning
per anställd
Kausalitet vs korrelation
•
•
•
MEN born global-företagen presterar ju redan initialt bättre i många
avseenden
Vill isolera effekten av själva born global-strategin
Born global-företag presterar bättre när det gäller storleksvariabler men man
kan däremot inte hävda att vinstmarginal och produktivitet blir högre bara för
att företaget har en born global-strategi
Regressionsresultat
Tillverkningsföretag
Anställda
Omsättning
Vinst/omsättning
Produktivitet
BGF smal def.
0.38**
0.80***
0.19
0.55
BGF alt. def.
0.40**
0.74***
0.19
0.25
KIBS-företag
BGF bred def.
0.36***
0.69***
-0.25
0.50
BGF smal def.
0.51***
1.06***
-1.39
1.95***
BGF alt. def.
0.45***
0.80***
-2.21**
0.57
BGF bred def.
0.64***
0.93***
-0.99
0.25
Matchningsresultat
Tillverkningsföretag
Anställda
Omsättning
Vinst/omsättning
Produktivitet
BGF smal def.
0,23**
0,79***
-0,06
-1,55
BGF alt. def.
0,34***
0,61***
-0,94
-2,05*
Stjä rnorna i ndi kera r s i gni fi ka ns gra d dä r *** ä r hög s i gni fi ka ns och * l å g.
KIBS-företag
BGF bred def.
0,23***
0,68***
0,00
-0,03
BGF smal def.
0,43***
0,48*
-0,67
0,03
BGF alt. def.
0,44**
0,79***
-0,86
0,64
BGF bred def.
0,42***
0,48***
-0,49
-0,69
Hinder för internationalisering
•
Företag upplever ofta ett antal hinder när man försöker expandera
internationellt. Detta gäller även entreprenörer och företag som överväger
en born global-strategi
Rankning
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Beskrivning av hinder
Brist på kapital att finansiera exportverksamhet
Svårigheter att identifiera affärsmöjligheter på utlandsmarknader
Begränsad information om hur man kan analysera/lokalisera marknader
Oförmåga att nå potentiella kunder på utländska marknader
Svårt att hitta pålitlig representant utomlands
Svårt att få ledningens tid att räcka till för att fokusera på internationalisering
Otillräckligt med personal eller outbildad personal för att hantera internationaliseringsmöjligheter
Svårigheter att matcha konkurrenters prisbild
Brist på stöd från myndigheter i hemlandet
Höga transportkostnader
Källa: OECD (2009:8)
•
Om man har målsättningen att öka antalet born global-företag bör bördan av
dessa hinder minskas
Avslutning och policyslutsatser
•
•
•
Relativt få born global-företag tvärtemot vad ökande intresset för dessa företag tyder
på. Innebär detta att fel policy ligger till grund?
Flertalet av de åtgärder som kan tänkas ha en positiv effekt på nyföretagande i
allmänhet inverkar naturligtvis även positivt på tillkomsten av born global-företag.
Eftersom nystartade företag ofta har ett finansiellt och kunskapsmässigt underläge
gentemot mer etablerade aktörer beträffande internationaliseringsprocesser bör
åtgärder som minskar dessa gap ytterligare övervägas.
Några slutsatser:
1. Internationaliseringsstödet bör integreras som en naturlig del i de processer som
omfattas av ett allmänt nyföretagarstöd
i.
Minska fokus på det stegvisa internationaliseringstänkandet
2. Myndigheter med kompetens i frågor som rör tidig internationalisering bör kunna
fungera som bollplank i internationaliseringsfrågor även för blivande entreprenörer
3. För att öka entreprenörers tillgång på riskvilligt kapital bör man dels se över
matchningen mellan entreprenörer och potentiella investerare, dels förbättra de
ekonomiska incitamenten att investera i nya företag
i.
Sänkningar av kapitalskatterna är en politiskt svårframkomlig väg
ii.
Andra sätt att förbättra incitamenten till ett utökat riskkapitalutbud är riktade
skattesubventioner och/eller skattekrediter
4. Bättre utnyttjande av våra utrikes födda. Ypperlig kunskapsbank som kan förbättra
kunskapsspridandet om utländska marknader