Transcript Connect 17 maj

Connect
En principbaserad modell
på anknytningsteoretisk grund
Connect
 Connect utvecklades under tidigt 2000-tal, som ett
föräldrastödsprogram under ledning av Prof. Marlene Moretti
vid Simon Frasier University, Vancouver. Canadian Institute
of Health var delaktigt i forskningen.
 Föräldragrupperna i Kanada hade i början familjer med höga
belastningssymtom och inslag av familjehemsföräldrar och
föräldrar till barn på institution.
 2009 utvecklades en svensk manual för Connect under
ledning av Håkan Stattin, Örebro Univ.
 Under 2012 utvecklades från föräldrastödsprogrammet en
variant som vänder sig till Familjehem av Ove Östling, Lunds
Univ. och Marlene Moretti, SFU
Connect
 2008 påbörjades utvecklingen av Connectprogram som
skulle vända sig till institutionspersonal. I Kanada pågår
nu sådana utbildningar kontinuerligt.
 2011-2012 utvecklades ett svenskt program för
behandlingshem av Ove Östling, Lunds Univ., Marlene
Moretti, SFU, och Karla Braber, gov. BC..
Forskning om Connect
Tre randomiserade studier i Kanada mellan 2002-2010
visar på signifikant förbättring:
 internaliserade och externaliserade problem
 skol- och kamratrelationer
 ungdomars aggression mot föräldrar och föräldrars
aggression mot ungdomar
 föräldratillfredsställelse och effektivt föräldraskap
Prel. forskning i Kanada med familjehem visar:
 Ökat eller stabilt tryggt anknytningsmönster hos
familjehemsföräldrar
 Mindre stress för familjehemsföräldrar
Forskning om Connect
Jämförande studien om föräldrastödsprogram i
Sverige 2010-2013 visar på signifikant förbättring:
(Cope, Otroliga åren, Komet och Connect)
 internaliserade och externaliserade problem
 förändring i föräldrars reaktionsmönster på barn
 föräldrakompetens
 för barn med ADHD och stora beteendeproblem
(percentil 95)
Föräldrar ser sina barn som en psykologisk
partner och barnet bakom beteendet
Föräldrar relaterar till sina spädbarn som om barnet har en
”medvetenhet” och som om vad som försiggår i barnet är
värt att känna till. De ”förklarar” sina egna tankar,
känslor, syften, planer och förväntningar de har på sina
barn.” (Fonagy 2006)
”De ”diskuterar” hur världen, relationer och sociala
beteenden fungerar.”
(Howe 2011)
”När de beskriver sina barn har de fokus på barnens
mentala uttryck/förmåga och sätt snarare än på deras
beteende.
(Meins 1999)
Anknytning
Anknytnings- behov
Anknytningssystem
Anknytningsrepertoar
Omvårdnadssystem
Omvårdnadsrepertoar
Omvårdnads-behov
Inre representationsmodell –
inre arbetsmodell
Inre
representationsmodell
Inre
Barnets/unges
arbetsmodell
beteende
Omsorgstagarens
beteende
Inre representationsmodell
– Inre arbetsmodell
Närhet
Konflikt
Självständighet
Trygghet
Vem är jag
Inre
representationsmodell
Vad håller jag på
att bli
Hur blev jag
den jag är
Inre
Barnets/unges
arbetsmodell
beteende
Omsorgstagarens
beteende
Sorg och smärta
Vem är jag nu
Empati
Samhörighet
Allt beteende betyder något
Inre representationsmodell
Syn på sig själv – syn på andra
Syn på omvärlden som ”åtråvärd” eller ej
Syn på omvärlden som begripbar och påverkbar
A. De flesta barn har en inre
representationsmodell som tillåter dem att gå i
relation till vuxna, att låta sig undervisas, ta emot
stöd och råd samt möjliggör att hantera nya
kamratrelationer.
B. En del barn har en inre representationsmodell
som inte tillåter dem att gå i relation till andra
vuxna och skapar svårigheter att hantera nya
kamratrelationer.
C. En del barn har en inre representationsmodell
som gör att deras osäkerhet på vuxna och sättet
att nå dem upptar deras tankar och känslor.
Ibland blir det inte tid över att skapa nya
kamratrelationer.
D. Ett fåtal barn har en inre representationsmodell
som gör att de inte ser världen som en åtråvärd
plats. Det ser inte heller möjligheter att förändra
och påverka den världen, åtminstone inte i
samspel med andra, kanske främst vuxna. De
ser inte andra människor som något man kan
skapa en bärande relation till, man vet aldrig när
man sviks, blir åsidosatt eller utnyttjat.
Faktorer för trygg anknytning
”Det räcker inte med kärlek”
Ja Nej
Lyhördhet
Att förstå förändring
Empati – anknytningens hjärtslag
Självständighet Samhörighet
Samspel/samarbete
Balans mellan självständighet/samhörighet
Balans mellan mina behov och dina behov
Säker hamn
Konflikt
Kommunikation
Samspelsprocesser
Min tur Din tur
Trygg bas
Ur den framväxande relationen skapas en ”passform”
mellan barnet och föräldern/vårdnadshavaren.
”Passformen” är inte perfekt utan förändras och skall
förändras under olika uppväxtperioder men också i olika
dagliga relationer.
Den trygga anknytningen och deras gemensamma historia
klarar oftast konflikter och skiftningar i ”passformen
mellan barn och förälder/vårdnadshavare.
(Moretti 2011)
”Jag har erfarenhet av och litar på att du vill mig väl”
(A Broberg 2011)
Connects nio principer
På anknytnings– och utvecklingsbaserad grund har
Connect utvecklat nio principer. Utifrån principerna
ger Connect kognitiva och emotionella verktyg för att
förstå, fatta beslut och agera i barnuppfostran.
Anknytningen formar oss
• Organiserad anknytning
• Trygg anknytning
60-70%
• Otrygg anknytning
- ambivalent otrygg 10-15%
- undvikande otrygg 15-25%
Desorganiserad anknytning 5%
Anknytningsmönster
Lågt undvikande
Ambivalent -/+
Trygg +/+
Hög ångest
Låg ångest
Undvikande +/avfärdande
Högt undvikande
Undvikande -/rädd
Barnets inre arbetsmodell aktiverar vår
egen inre arbetsmodell
Inre
arbetsmodell
Inre
Barnets/unges
arbetsmodell
beteende
Omsorgstagarens
beteende
Vår egen inre arbetsmodell aktiveras
 De flesta har ett dominerande
anknytningsmönster, men uppvisar flexibilitet
mellan relationer och situationer
- låg stress: pröva nya strategier
- hög stress: återgång till det som är välbekant
 Barn/ungdomar aktiverar sidor hos oss som
vi inte tänker oss eller är medvetna om
 Attribut – urval och konstruktion; aktiverar ett
schema med egenskaper och
tilläggsegenskaper
Connect är ett principbaserat
program
Connect försöker inte lära ut ABC i behandling.
Istället försöker programmet ge kunskaper och
erfarenheter av de grundläggande anknytningsprinciperna och barn/ungdomars utveckling, som
kan användas i olika sammanhang och situationer
Connect lär inte föräldrar/vårdnadshavare ”rätt” eller ”fel” sätt
i behandlingen. Programmet vill stimulera nyfikenhet
och reflektion för att utveckla förståelse och verktyg
i omsorgsrepertoaren, både strategiskt och i det
dagliga arbetet.
Connect för familjehem
 Att ta ett steg tillbaks från barns beteende och
”omformulera” problemet ur barnets
erfarenehetsperspektiv
 Att bli medveten om sin egen respons betydelse för att
reflektera, förstå och kommunicera om barns
beteende/problem
 Anknytningsperspektiv innebär inte att barn får göra vad
de vill. Gränser och regler är viktiga. Säkerhet är
högsta prioritet. Men vi kan stanna upp och reflektera vad
ett barns beteende står för. Vi kan stanna upp och fundera
på vad vi står i det hela.
Några av Connects nio principer
 Allt beteende betyder något - ta ett steg tillbaks
 Anknytning är livslång - våra behov och mönster är
olika i olika faser i livet
 Självständighet och samhörighet – två sidor av
samma mynt
 Konflikt – bibehåll relationen; undvik eskalering och
förskjutning
 Empati – förståelse och växande börjar med empati
 Glädje och sorg – att visa och ta emot uppskattningar
även i motgångar
Connect - principillustration
Rubrik
Princip
Mål- och utbildningsfokus
Empati –
anknytningens
hjärtslag
Förståelse,
växande och
förändring börjar
med empati
Uppleva och förstå att empati
är viktig för trygg anknytning
Utveckla förmågan till
empatiskt lyssnande i både rådstöd- och konfliktsituationer
Att betona att empati inte är att
överse, acceptera eller negligera
beteendeproblem
Stärka förmågan att sätta
gränser men ändå bibehålla
emotionell närhet och möjlighet
Connect – försöker bygga ” block av
trygg och säker anknytning”
Föräldradomän
Innehåll och beskrivning
Vårdnadshavarens
lyhördhet
Förmåga att hantera och försöka förstå, både
den uttryckta och underliggande
kommunikationen/meningen i ett beteende
Delat partnerskap och
ömsesidighet
Förmåga att skapa omsorg efter barnets
sinnestämning, personlighet, intresse och
behov
Beredskap för förhandling och flexibilitet
Upplägget
 Grupper om 8-18 deltagare; 1-2 Connectledare
 Föräldrautbildning 9-10 gånger ca 1.5 tim
 Familjehemsutbildning: anpassas efter gruppens
möjligheter ; kvällar, kombination av hel- och
halvdagar ex. 1 heldag 2 halvdagar
 Behandlingshemsutbildning; 3 heldagar
Metodupplägget
 Beskrivning av principen
 Aktiva inlärningsövningar om principen:
- tänka-efter övningar med givna frågeställningar att
reflektera över
- rollspel med givna frågeställningar att reflektera över
och ta ställning till
 Presentation av verktyg för att hantera principen
 Sammanfattning och ”ta med budskap” om
principen.
Princip 1 : Allt beteende betyder något
 Tänka efter-övning
Hur talade ditt barn som spädbarn om vad det behövde?
…………………….
Hur kände du dig när du förstod vad ditt barn behövde?
…………………….
Hur kändes det när du inte lyckades förstå vad ditt
behövde?
…………………….
Hur gjorde du när du inte förstod vad ditt barn behövde?
…………………….
Princip 1 : Allt beteende betyder något
Rollspel
Hur tyckte du barnet uppträdde, och vad tyckte du om
förälderns uppträdande?
……………………..
Vad tänkte och kände barnet?
……………………..
Vad tror du barnets beteende betydde, vad kan ligga
bakom?
……………………..
Verktyg; Ta ett steg tillbaks
Princip 3: Konflikt
3 st Rollspel
 Eskalering
 Förskjutning
 Rekonstruerat
Vad var det som höll på att hända med barnet? Vad tänkte
och kände hon?
Vad var det som höll på att hända med föräldern? Vad
tänkte och kände hon?
Verktyg: bibehåll relationen och stanna i
konflikten; tala om vad du ser och hör
Skapa och ta emot fredstrevare
Princip 2 : Anknytningen är livslångbehoven förändras och uttrycks olika i olika åldrar
Tänka efter-övning
 Hur uttrycker en tvååring sina behov?
………………………
Gummibandet syns och håller
 Hur uttrycker en tonåring sina behov? Hur uttryckte du
dina behov som tonåring? Var är gummibandet?
………………………
Verktyg: Anknytningsmyntet
Samhörighet och självständighet är två sidor
på samma mynt
Att söka passformen
Att stanna i relationen, att försöka förstå barnet, att försöka
förstå sin egen och den egna familjens reaktion
Allt beteende betyder något – ta ett steg tillbaks
Anknytning är livslång – vår behov och mönster är
olika i olika faser i livet
Konflikt – bibehåll relationen undvik eskalering
och/eller förskjutning
Vi utvecklar en ”passform” som klarar många
påfrestningar
När vi får en ny familjemedlem får man ofta arbeta
för att både förstå och hitta ”passformen”
Det kan ta lite tid och ibland kännas förvirrande
Osäkra ensamma
Aggressiva ensamma
Men med samma behov och längtan som andra barn..
samhörighet,
självständighet o uppmuntran,
trygghet o tröst
Men lite osäkra på hur det sker i min nya familj…
….. ”mina nya ”föräldrar” verkar också lite osäkra ibland”
”hur gör dom i den här familjen”…
Som ny ”förälder” blir man också lite osäker…”hur gör man
bäst med det här barnet”…. Man söker passformen
Connect - principillustration
Rubrik
Princip
Mål- och
utbildningsfokus
Anknytning genom livet
Anknytning är
livslång
Förstå och känna igen att
anknytningsbehov fortsätter
livet genom, men uttrycks
olika allt eftersom barnet
utvecklas
Konflikt: En möjlighet
till förståelse och
samhörighet/närhet
Konflikt en del i
anknytning och
nära relationer
Förstå och acceptera
konflikter som en del i nära
relationer.
Utveckla förmåga att
hantera affekter, bibehålla
relationen/samhörigheten
och stanna kvar i
konfliktsituationen utan
eskalering eller förskjutning
Connect – försöker bygga ” block av
trygg och säker anknytning”
Föräldradomän
Innehåll och beskrivning
Reflektiv funktion
Intresse för, och kapacitet att reflektera över
sin egna erfarenheters betydelse och barnens,
speciellt hos deras tonåringars
Dyadisk affekt
regulering
Förmåga att förstå, hantera och tolerera
svåra emotionella situationer mellan dem och
barnen.
Våga ”utforska”, för att förstå sin egen
föräldrareaktion