Transcript Utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologi
Anknytning, tonår och utvecklingsteorier
ARV ELLER MILJÖ?
Utvecklingspsykologi
 Hur fungerar den tidiga anknytningen mellan barn-förälder?
Vilka risker löper barn som inte får en trygg bas?
 John Bowlby, engelsk barnpsykiater, formulerade
”anknytningsteorin” (också kallad bindningsteori).
 Enligt Bowlby: barn har en biologisk drift att knyta an till en
(eller ett par) vårdare.
 Stark och medfödd drift.
Utvecklingspsykologi
 Riktigt små barn: titta, skrika och veva med armar & ben.
Inte bara för mat, smärta, utan för fysisk närhet. Slut på
skriket barnen är belåtna.
 2-3 månader: första riktiga leendet. Genom att titta på
föräldern & leförstärkt anknytning
 Krypa & första stegTydligt kontaktssökande
Utvecklingspsykologi
 Anknytning primärt behov, nödvändigt för vår överlevnad.
 Bowlby säger: Anknytningsbehov en utvecklingsbiologisk
bakgrund. Till skillnad från andra däggdjurmänniskobarn i
behov av hjälp en längre tid.
 Därför har vi en medfödd drift att skapa band till en/ett par
individer.
 Hos de flesta vuxna: en motsvarande drift till
omhändertagande/vårdande instinkt.
Utvecklingspsykologi
 Det finns redan, från start, två system inprogrammerade hos




barn:
System för närhetssökande – Drift att söka tröst,
beskydd & närhet.
System för utforskande – utforska och bekanta sig med
världen.
Fungerar mot varandra. Om närhetssökande är bra, får
barnet en trygg bas (tröst, skydd & närhet hos en eller fler
vuxna).
Kan då ge sig iväg på upptäcksfärd & utforska världen.
Utvecklingspsykologi
 Spädbarn intresserar sig för nya färger & ljud, exempel
skallror och leksaker som ger dem nya sensationer.
 Viktig drift, gynnas av en trygg bas av närhet.
 Ett otryggt barnsällan nyfiken & utforskande. Söker istället
trygghet, utan risktagande.
 Problem med identitet i tonåren kan vara ett resultat av en
grundläggande trygghet i tidig ålder.
Utvecklingspsykologi – första åren
 Efter ca sex månader ska anknytningen till föräldern normalt
ske. De första erfarenheterna av sällskapet med andra skapas.
 Grund till trygghet & omvårdnad sätts efter sex månader.
Om det inte fungerar därsämre möjligheter till anknytning
och sociala relationer senare i livet
Utvecklingspsykologi - Tonåren
 Tonårstiden ingen lätt period. Hormonexplosioner,
strapatsen till en myndig 18-åring. Därtill: bra
grundutbildning och vara beredd för arbete eller
högskolestudier.
 Dessutom: eget boende, hitta en partner, frigöra sig från
föräldrar, egna värderingar, egna intressen.
 Kort sagt: Tonåringens identitet ska bildas av detta plus
mycket mer!
Utvecklingspsykologi - Identitet
 Genom att ha skaffat sig en identitet, kan du blicka tillbaka i
tiden och känna igen dig någorlunda, samt blicka framåt och
”förutse” hur du kommer vara i framtida situationer.
 I alla situationer vi befinner oss i, agerar vi. Elev, son,
medlem i kompisgäng, fotbollslag, bästa kompis osv.
 Dessa bildar gemensamt identiteten, och påverkar också våra
åsikter kring bl.a. politik & livsåskådning.
Utvecklingspsykologi
 Stora delen av vår identitet växer fram i relation med andra.
 Genom kärleks- och kompisrelationer ser vi oss själva
(”speglar sig i andra”).
 Individuellt hur man hittar sig själv. Vissa skapar långvariga
förhållanden på gymnasiet, en del har förhållande som en
ersättning till trygg bas, familjen inte lyckats tillfredsställa
behovet.
Utvecklingspsykologi
 Frigörelsen kan vara omfattande, men vanligtvis bråkar inte
tonåringarna med sina föräldrar. Föräldrar & barn delar oftast
värderingar.
 Det är den mentala frigörelsen som sker vid myndig ålder. En
tioåring är förstås väldigt beroende av sina föräldrar.
 Den vuxna behöver inte alltid kolla med föräldrarna när viktiga
beslut fattas. Inte heller lika beroende av beröm & uppskattning
(man vill väl dock ha det, även som vuxen..)
Utvecklingspsykologi
 Frigörelsen måste tillfälligtvis ersätta föräldrarna med någon
som ger dig normer & bekräftelse: vänner, partners
exempelvis.
 Andra människor fungerar som tonåringens draghjälp för att
ta sig ur föräldraberoendet.
 Annat sätt att frigöra sig: testa nya saker. Exempelvis musikoch klädstilar, attityder. ”Hur långt kan jag gå?”
Utvecklingspsykologi
 I tonåren: mer utvecklad förmåga till abstrakt & hypotetiskt
tänkande.
 P.g.a. mindre erfarenheter än vuxna, kan unga dra för långtgående
slutsatser av sina teorier. Med mindre erfarenhet av det verkliga livet,
har de svårt att se varför man måste kompromissa.
 Att ha det bästa, hata orättvisor och korruption, svart-vitt tänkande &
intolerans hör till ungdomen. Att dock ”testa” äldre genom kritik &
argumentation är dock ”hälsosamt”..
Utvecklingspsykologi – När det går
snett
 Svårt att få ihop sin identitet. Vilsen, tom, ingen framtid, vem man
är/vill bli. Man är i ett tomrum.
 Inte kunna skapa social identitet. Akademiskt misslyckande,
avsaknad av intressen. Får kritik & skäll. Istället för att vara
”ingen”, vill man vara ”dålig”, dvs. kriminell identitet.
 Behandlingen av unga kriminella: inte bara rikta mot att få dem att
sluta, utan också hjälpa till att bygga upp en ny och positiv
identitet.
 Ett ”bryta ner och bygga upp”-koncept som kan ta tid.
Utvecklingspsykologi
 Tonåringen egocentrisk, men inte egoistisk. Tonåringen är
mer unik & ovanlig än andra (”Det finns ingen som har känt
det jag känner nu”)
 ”Naturligtvis” är det som intresserar tonåringen, intressant
för omgivningen.
 Står på en inre scen, konstant uppmärksammad av en publik.
 Både bra och dåligt. Bra”Jag är fantastisk”, dåligt”Vilken
idiot jag är!”
Utvecklingspsykologi - Vuxenliv
 Amerikanen Erik H Erikson gav under mitten på 1900-talet
ut boken ”Barnet och samhället”. Lånade en del från Freud,
men formulerade en egen teori, som beskrev människans liv
från födsel-död som två olika konflikter. Idag: utdaterad
version.
 Teorin: varje ny fas ställer oss inför en ny uppgift. Löser vi
denstörre chans för framgång i nästa fas.
Utvecklingspsykologi – Människans
åtta åldrar, 1-4
 1. Tillit-misstro (0-1,5) – Beroende av omvårdnad & kärlek. Bra?
Grundläggande tillit till omvärld. Dåligt? Grundläggande misstro inför
livet & världen.
 2. Självständighet-tvivel på sig själv (1,5-3) – Äta själv, springa, gå på
toa. Bra? Ökat självförtroende & självständighet. Dåligt? Tvivel på egen
förmåga.
 3. Initiativ-skuldkänslor (3-5) – samvetet bildas under denna
periodmöjlighet till skuldkänslor. Stor fara: överdrivna skuldkänslor.
Grund till framtida hämningar.
 4. Arbetsflit-känsla av underlägsenhet (6-12). Akademiska framgångar.
Bra? Intellektuell och social utveckling. Dåligt? Underlägsenhetskänslor.
Utvecklingspsykologi – Åldrar 5-8
 5. Identitet-Splittring (13-18): Undrar över sig själv, förena roller. Bra?
Grundlagd identitet. Dåligt? Splittring & kris.
 6. Närhet-Isolering (19-30). Skapa nära förhållande till en annan. Dåligt?
Isolering.
 7. Produktivitet-Stillastående (30-50). Intresse för familj och för andra.
Dåligt? Stillastående och ointresse för andra.
 8. Jagets integration-förtvivlan (åldrande). Resultatet av sju tidigare
”åldrar”. Bra? Acceptans av livet och dess slut. Dåligt? Förtvivlan och
rädsla inför döden.
Utvecklingspsykologi
 Eriksons beskrivning kan vara rätt träffande upp till
tjugoårsåldern, därefter lite svårare att känna igen sig.
 Bättre hälsa och längre livslängd idag. Därtill en förändring i
samhället: byter jobb, partner och livsstil oftare än tidigare.
Utvecklingspsykologi – Life-span
psychology
 Fram till puberteten styrs vi av biologin. Vi lär oss gå, tala, växer fort
och blir könsmogna i tonåren.
 Efter tonåren formas vi mer av kulturella faktorer, vi formas olika
beroende på geografi & rådande kultur. (Lite skillnad på att vara
tonåring 2013 och 1913).
 Både biologin & kulturella faktorer är rätt förutsägbara, men en bit in i
vuxenlivet kommer oförutsägbarheten (”livshändelsen).
 Någonting händer, eller händer inte, som avgör vårt öde & personlighet
Utvecklingspsykologi - Jean Piaget
 Piaget gjorde en indelning och uppdelning av barns kognitiva
utveckling, som bestod av fyra faser.
 Senso-motoriska stadiet (0-2): Beroende av
sinnesintryck. Först helt beroende av vad sinnen kan ta in där
och då. Så småningom lär sig barnet att saker och ting kan
finnas, utan att de syns eller hörs just då. (objektpermanens)
 Preoperationella stadiet (2-6): Symboliskt tänkande
uttrycks i språket. Till en början ser du saker endast ur ditt
perspektiv, alla upplever världen precis som barnet gör och
bibehåller inte alltid uppfattningen om verkligheten. Vatten
från glasflaska=de tror att mängden vatten blir mindre.
Utvecklingspsykologi - Jean Piaget
 Konkreta operationers stadie (7-12): ett inre logiskt
tänkande och förmåga att sätta sig in i andra människors
perspektiv har utvecklats, så även en bättre uppfattning om
tid, och kan tillämpa logiska resonemang.
 Formella operationers stadie (12-): Abstrakta begrepp
som frihet, demokrati och kärlek börjar förstås. Mer
vetenskapligt tänkande och mer hypotetiskt tänkande kan
användas.
Utvecklingspsykologi –
Objektsrelationsteorier
 Två forskare: Margaret Mahler & Daniel Stern.
 Mahler studerade tidigt störda barn. Kom fram till att man inte
kunde förstå de störda barnen utan en klar uppfattning om ”normala”
barns utveckling.
 Fokus låg på barns utveckling i förhållande till ”objekt” (andra
människor). Skapade olika faser:
 Första månaden en autistisk fas – ej medveten om yttre världen, mer
intresserad av de primära behoven.
 Symbiotiska fasen (1-5 månader): Barnet ser, i sitt inre, sig själv &
modern som en enhet. Uppfattar inte att det finns en separat
omvärld.
Utvecklingspsykologi –
Objektsrelationsteorier
 Barnen uppfattar också att olika delar av modern – bröst, hand – är




delar som inte hör ihop med varandra (helt och hållet), s.k.
”delobjekt”.
Vanligtvis en god & trygg fas, som ger goda förutsättningar för nästa
fas när barnet, som ”psykisk individ” börjar ta sig ur symbiosen.
Differentieringsfasen: medvetande om att modern är en egen person,
främlingar separata människor.
Barnet rädd för främlingar? Beroende på hur harmonisk & lustfylld
symbiotiska fasen varit. Ju mer harmonisk symbios, desto lättare att
möta nya personer.
Övningsfasen (10-18 månader): Börjar gå, tala, upptäcka och benämna
världen. Röra sig bort från modern & klara sig själv en stund.
Utvecklingspsykologi –
Objektsrelationsteorier
 Många skaffar ett övergångsobjekt (filt, gosedjur etc.), som hjälper
dem att hantera en frånvarande eller upptagen mor. En fas som
beskrivs som en lycklig period.
 Närmandefasen (18-24 månader) – liten varelse i en stor värld. Mer
realistisk syn på sig själv och mer beroende av modern. Pratas ibland
om närmandekris (vill vara självständig, men samtidigt är barnet
klängigt).
 Dessa faser kallas separation-individuation. Separeras psykiskt från
modern & utveckla egna individuella drag.
 Konsolidering (24-36 månader): Sista fasen. Befästa självständigheten.
Bilden av modern blir mer realistisk och befäst (kallas för
objektkonstans). Kan hantera en tillfälligt frånvarande mor.
Utvecklingspsykologi – Mahler &
kritik
 Mer aktivt och undersökande barn i tidig ålder (därmed inte autistisk).
 Varför skulle 1-5 månader gammalt barn uppfatta modern som enhet,




när de inte kan tala? (Därmed inga bevis).
Finns ingen symbiotisk fas, finns heller ingen särskild separationsfas.
(finns inget att separeras ifrån).
Överdriven betydelse av tidig barndom. Den har betydelse, men svårt
att skatta hur stor betydelse.
Modersfixeringen & kulturen. Finns inga bevis för att barnet bara
behöver ha modern att knyta an till, kan likväl vara fler.
I vår kultur: modern har en speciell roll, och därmed utgångspunkt för
forskningen. Risktro att barns band till just mödrarna är ”människans
natur” och därmed bortse från kulturen och samhället.
Utvecklingspsykologi – Daniel
Stern
 Man kan inte veta vad ett spädbarn upplever, men man kan se
det när de flyttar blicken eller huvudet till och från ett
objekt.
 Enligt Stern: barn kan urskilja mammans doft från andra
mammors. De föredrar mänskliga ansikten & röster framför
något som inte föreställer något.
 De befinner sig inte i någon autistisk fas eller symbiotiskt
förhållande till modern.
 Från första början finns en självständighetssträvan hos barnet!
Utvecklingspsykologin sammanfattning
 Vår utveckling är komplicerad och pågår på flera områden samtidigt.




Man brukar dela in dem i fyra olika utvecklingsområden:
1. Fysisk utveckling – inre & yttre. Lära sig gå, simma,
skelettförändring, muskelförändring.
2. Emotionell – Känslomässig. Förmåga att knyta an till andra.
3. Social utveckling – Hur vi socialiseras in i samhället, lär oss olika
roller och normer.
4. Kognitiv utveckling –Våra intellektuella funktioner. Språk, minne,
perception, tänkande, inlärning m.m.