Transcript Mer mjölk i tanken med bättre fertilitet

Mer mjölk i tanken med
bättre fertilitet!
Hans Gustafsson
50 års utveckling
Avel
Utfodring
Skötsel
Genomsnittlig mjölkavkastning kg ECM 1955-2005
SRB (SR) och SLB (SH)
12000
KG MILK ECM
10000
8000
6000
4000
2000
0
1955
1960
1965
1970
1975
1980
SR
1985
SH
1990
1995
2000
2005
YEAR
Vad är bra fertilitet?

Att de kor som driftledningen vill
ha dräktiga , blir dräktiga och
kalvar på en tidpunkt som
driftledningen bestämt.
Att i största utsträckning
använda semin så att man drar
full nytta av de genetiska
framstegen.
Vilka fertilitetsnyckeltal är viktiga
för avkastning och ekonomin?



Inkalvning av kvigan vid 24-26 månaders
ålder
Genomsnittligt kalvningsintervall på 12-12,5
månader (spridning mellan djur i en
besättning 320-400 d)
Mindre än 7% utslagning pga. nedsatt
fruktsamhet
Fruktsamhetens utveckling 1975-2005
1975
1985
1995
2005
Kalvning – 1a AI (KFI) (d)
82
82
85
93
Intervall 1a – sista AI (d)
29
27
30
36
Kalvningsintervall (m)
12,6
12,6
12,9
13,3
Det ökande kalvningsintervallet är både ett resultat
av en senare första AI och en längre
inseminationsperiod
SLB 1a kalvare
Laktationskurvor för
olika avkastningsintervall
hos SLB
SLB 1-a kalvare, kg mjölk per dag (1999 - 2000)
45
40
35
kg mjölk/dag
30
25
20
•Laktationskurvans
parallellförflyttas uppåt med
stigande avkastning
15
10
6000 kg
5
8000 kg
10000 kg
12000 kg
305
295
285
275
265
255
245
235
225
215
205
195
185
175
165
155
145
135
125
115
95
105
85
75
65
55
45
35
25
5
15
0
Laktationsdagar
SLB 2a+ kalvare
SLB laktation 2+, kg mjölk per dag
60
50
•Tendens till ”toppigare”
laktationskurva med ökad
avkastning
•Stor individuell variation
kg mjölk/dag
40
•SLB något mer persistent än
SRB
30
20
10
6000 kg
7000 kg
8000 kg
9000 kg
10000 kg
11000 kg
12000 kg
13000 kg
0
1
12
23
34
45
56
67
78
89 100 111 122 133 144 155 166 177 188 199 210 221 232 243 254 265 276 287 298
Laktationsdagar
Mer mjölk per tidsenhet vid
kortare kalvningsintervall
40
35
30
25
Mjölk
20
15
10
5
Rörlig foderkostnad
0
Fast foderkostnad
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
1
2
3
4
5
Frivilligt eller ofrivilligt kalvningsintervall?
Ofrivilligt långt kalvningsintervall
K
K
!!!!
FVT
AI-period
KFI
Dr. period
Frivilligt långt kalvningsintervall
K
K
FVT
AI-period
Dr. period
KFI
Kort kalvningsintervall
K
K
FVT
KFI
AI-period
Dr. period
Kostnader och intäkter under en
mjölkkos livstid
Mål: Grönt större än rött!
Utslag
Laktation
Uppfödning av kvigan
Laktation
Laktation
Fruktsamhet och avkastningsnivå
(Kokontrollen 2007)
Avkastning
Antal
besättningar
Kvigans
kalvn.ålder
Dagar till 1a
AI
AI-period
dagar
Kalvnings
intervall (m)
- 7499
864
30,8
102
35
13,9
- 8499
1395
29,5
96
35
13,5
- 9499
2833
28,2
92
38
13,3
- 10499
2911
27,8
90
38
13,2
- 11499
1008
27,4
89
39
13,1
11500-
159
27,1
89
41
13,1
Högavkastande besättningar har genrellelt lägre inkalvningsålder och kortare
kalvningsintervall än lågavkastande.
Högavkastande besättningar har kortare intervall till 1a AI men en längre AI-period
Uppskattade kostnader för
ohälsa och dålig fruktsamhet
Kostnad
Ofrivilligt utslag av ko
6000:-
Kalvningsintervall per dag > 365 d
20:-
Inkalvningsålder kviga per mån > 25 m
300:-
Akut mastit
7000:-
Klövsulesår
5800:-
Exempel Fruktsamhet 70 kor
Semineringar
Utslagning Fruktsamhet
Minskad produktion –
Kalvningsintervall
Totalt
Genomsnitt
19 000
49 000
22 000
90 000
25 %
”värsta”
27 000
108 000
76 000
211 000
PENGAR
ATT TJÄNA!
8 000
61 000
54 000
123 000
Reproduktionen är kroppens
känsligaste system
NÄRINGS
FÖRSÖRJNING (Energibalans)
SKÖTSEL
(Brunstkontroll)
GENETIK
(Produktion/
Fruktsamhet/
Hälsa)
DJURHÄLSA
(Klövhälsa)
MILJÖ
(Stallutformning)
Klimat?
Detta är viktigt för att få en
förändring!



Kunskapen – dålig fruktsamhet är en
”subklinisk sjukdom” – har stark koppling till
ekonomi.
Viljan - ha mål – utarbeta strategi!
Övertygelsen - allt går – andra kan ju!
För att nå dräktighetsmålen krävs:

Se till att djuren börjar ”cykla”
och visa brunst så fort som
möjligt efter kalvning


Börja inseminera på vald
tidpunkt (tidigt)
Få djuren dräktiga så fort som
möjligt
Hur vet jag om kon cyklar? Progesteron ger svaret!
progesterone
concentration
60
35
progesterone
concentration
70 %
30
7%
50
40
25
20
30
15
20
10
10
5
0
10
24
38
52
66
81
94
102
108
125
136
0
150
9
days after calving
35
40
58
86
progesterone
concentration
111
125
140
158
181
195
209
223
245
258
275
7%
35
16 %
25
37
days after calving
progesterone
concentration
30
23
30
25
20
20
15
15
10
10
5
5
0
8
15
22
29
37
44
51
56
72
days after calving
Petersson m. fl. 2006
86
100
103
123
128
142
0
9
16
23
37
51
58
76
86
101
114
days after calving
121
133
149
157
177
184
198
I medeltal 18 dagar längre kalvningsintervall vid
onormal progesteron profil – hur undviker jag det?



Undvik feta kor vid kalvning –
Hullbedömning - foderstyrning!
Verka klövar regelbundet
Ha bra kalvningshygien och
kalvningsrutiner
Använd hullbedömning som
redskap
Tumregler:
Sin: ej högre än 3,5 – 4
Laktation: ej lägre än 2,5
Max en hullpoängs förlust de första 5 veckorna
Komplikationsfri kalvning ger förutsättningar
för en problemfri laktation








Välj AI tjur
Kalvningsutrymme rent
Helst enkelbox
Blanda inte 1a k och
äldre
Halkfritt
Övervakning
Ej överambitiös hjälp
Mjölkningsmöjlighet
För att nå dräktighetsmålen krävs:
•


Se till att djuren börjar ”cykla”
och visa brunst så fort som
möjligt efter kalvning
Börja inseminera på vald tidpunkt (tidigt)
Få djuren dräktiga så fort som möjligt
Hur får jag djuren dräktiga
fort?


Seminera på så många brunster som möjligt.
Nyckeltal: Inseminationsprocent.
Variation: 30 ~100%
Få så många djur dräktiga som möjligt per
insemination.
Nyckeltal: Dräktighetsprocent.
Variation: 25 ~ 60%
Brunstobservationsförmågan i
relation till fruktsamhetstal
Ins.
procent
42
83
AI/serie
1,6
1,9
KFI
dagar
92
80
KSI
dagar
120
105
KI mån.
13,3
12,8
(Mellander m. fl. 1997)
Flera inseminationer –
kortare kalvningsintervall!
Allt svårare att upptäcka?
Studier på Holsteinkor i t.ex. Holland tyder på att
bara 50% av brunstiga djur visar detta beteende!
Förändringar över tid i brunstlängd
(tim.) hos kor och kvigor
Källa
Hammond 1927
Trimberger 1948
Dramsfield 1998
Nebel & Jones 2002
Båge m. fl. 2002
Kor
19,3
17,8
7,1
10,8
-
Kvigor
16,1
15,3
15,2
http://www.ivis.org/reviews/rev/rodriguez/chapter.asp?la=1
Brunsterna hos korna har blivit kortare men
hos kvigor är de oförändrade
Brunstens längd vid olika avkastning hos
Amerikanska Holstein kor
Lopez m. fl. 2004
16
Brunstlängd
tim.
14
12
10
8
6
4
2
0
30
35
40
45
Avkastning per
dag, kg mjölk
55
60
Hur hittar jag brunsterna?




Halkfritt golv
Bra klövhälsa
Fasta
kontrollrutiner
Använd
hjälpmedel
Antal
obs.
Tidpunkt
Andel
upptäckta
2
0600
1800
69
2
0800
1600
54
2
0800
1800
58
2
0800
2000
65
3
0800
1400
2000
73
3
0600
1400
2200
84
4
0800
1200
1600
2200
80
4
0600
1200
1600
2000
86
4
0800
1200
1600
2000
75
5
0600
1000
1400
1800
2200
91
Esslemont 1985
Mål: 80% av brunsterna blir föremål för insemination
Hjälpmedel för brunstkontroll
Tryckmarkörer
Aktivitetsmätare
Koöga
Skapa förutsättning till bra
dräktighetsresultat genom god foderstyrning
Höga/låga
ureavärden
Negativ
energibalans
Lågt
dräktighets
resultat
Försämrad
äggkvalitet
Försämrad
livmodermiljö
Försämrad gul kropps
funktion
Kortare och svagare brunst
Använd markörer: Hull, ureavärden
God generell god djurhälsa gynnar
fruktsamheten
Fruktsamhetsmått
Friska kor
Kor med minst
en veterinär
behandling
Kalvning – 1a AI (dagar)
55
59
Kalvning – dräktighetsgivande
AI (dagar)
84
107
Procent dräktiga 1a AI
71
44
Procent utgallrade för
reproduktionsstörning
11
32
Oltenacu m. fl. 1984
Bra dräktighetsresultatet genom
goda inseminationsrutiner




God spermahantering
Koppla inte bort hjärnan
Seminkomfort
Håll koll på
dräktighetsresultatet –
dräktighetsundersök!
Tag hjälp av
husdjursföreningen
40% av inseminationerna
görs av djurägarna!
ANDEL DJURÄGARINSEMINATIONER, FÖRÄNDRING 1990-2007
45
39,5
40
36
35
32
29,3
30
PROCENT

26,5
25
23,3
24,6
20,6
20
17,8
15,7
15
13,4
11,5
9,8
10
6,5
5
7,7
4,8
3,1
1,6
0
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
ÅR
Mål: 50% av inseminationerna leder till dräktighet
Framtiden är spännande!
Könssorterad
sperma
”In-line” mätning
kodatabasen on-line
WEB-rapport Fruktsamhet
Genomisk
selektion
Seminera mera och få djuren
dräktiga i tid!
Det finns pengar att tjäna på bra
fruktsamhet!
Tack för att ni lyssnade
och lycka till med
fruktsamhetsarbetet!