Powerpoint 6
Download
Report
Transcript Powerpoint 6
NEDSÄTTNING AV SKADESTÅND SÄRSKILT OM JÄMKNING
Mårten Schultz
www.martenschultz.wordpress.com
UTGÅNGSPUNKT FÖR ERSÄTTNINGENS
BESTÄMMANDE
Principen om full ersättning: Den skadelidande
skall försättas i samma situation som om
skadan inte inträffat
Grundtanken brukar oftast diskuteras i
samband person- och sakskada, men gäller
även (får vi anta) vid ren förmögenhetsskada:
Är man ansvarig så man i princip ansvarig fullt
ut
Nu: Undantag från principen
GRUNDER FÖR FRÅNSTEG FRÅN PRINCIPEN OM
FULL ERSÄTTNING (EXEMPEL)
Kausalitetsargument - skadan kan delas upp på sådant sätt att
enbart en del av skadan kan tillskrivas svaranden
Nyttoargument - skadan innebar även fördel
Skadan blev onödigt stor p.g.a skadelidandes
agerande
Begränsningar i ansvarsregeln
Jämkning
COMPENSATIO LUCRI CUM DAMNO
Principens innebörd: Händelsen som medförde
skadan innebar även fördelar, som kan berättiga att
ersättningen sätts ned i motsvarande mån
Tanke: S.L. skall inte försättas i en bättre situation till
följd av skadan.
Samröre med principen om obehörig vinst
Författningsstödet vid personskada
COMPENSATIO LUCRI CUM DAMNO
Compensatio lucri cum damno i praktiken:
Enbart uppenbara fördelar torde beaktas.
Argument mot nedsättning: S.L. skall själv ha
möjlighet att bestämma när ex. en investering
skall göras
Relevans i situationer av ren
förmögenhetsskada: NJA 1990 s. 705
(radonfallet)
SKADEBEGRÄNSNINGSPLIKTEN
S.L. har en allmän skyldighet att begränsa sin
skada. Normstödet för det?
Innebörden av denna plikt i praktiken svårfångad.
Torde ha större betydelse vid sak- och förm.skada
än personskada
Förhållandet mellan skadebegränsningsplikt och
dess konsekvenser
Effekt av underlåten skadebegränsning:
Nedsättning av skadeståndet.
Sker sällan i praxis.
BEGRÄNSNINGAR I ANSVARSREGELN
Vad avses: Vissa ansvarsregler innehåller
begränsningar - i praktiken påminner
bedömningen om jämkningsbedömningar
Jmf. Person och sakskada: Barn- och ungdoms
ansvar (2:2) resp psykiskt sjukas ansvar (2:3)
Är reglerna i 2:2-3 ansvarsregler eller jämkningsregler?
JÄMKNINGSREGLERNA
JÄMKNINGSREGLERNA
SkL 3:6: Jämkning för principaler och det
allmänna
SkL 6:1: Medvållande - S.L:s egen medverkan
till sin skada
SkL 6:2: Den allmänna jämkningsregeln
(Jmf: 36 § AvtL)
Regler kan finnas i speciallagstiftningen (ex. vid
trafikskada)
SKL 3:6
Jämkning vid skadeståndsansvar för
principaler (arbetsgivare) och det allmänna.
I praktiken jämkas sällan ansvaret för det
allmänna.
Innebörden av regeln.
Särskilt vid ren förmögenhetsskada
JÄMKNING P.G.A MEDVÅLLANDE, SKL 6:1
Tanke bakom regeln: S.L har s.a.s. själv orsakat
en del av sin skada - får då ta den delen av
skadan själv
Skyddstankar medför att medvållandejämkning
inte sker i alla fall
Viktigaste regeln i SkL 6:1 (men finns även i
speciallagstiftning).
Begränsning skulle i princip kunna ske även
genom kausalitetsargument
MEDVÅLLANDE TILL SAKSKADA (OCH
FÖRMÖGENHETSSKADA)
Jämkning även vid “vanlig” vårdslöshet (jmf.
Personskada)
Jämkning vid uppsåtliga brott torde sällan
förekomma om brottsoffret (eller dess företrädare)
varit vårdslöst, jmf. HD I NJA 1989 s. 796 (osant
intygande – se dock här även minoritetens
avvikande mening)
Identifikationsproblematiken: NJA 2006 s. 136
(revisors ansvar mot bolag – jämkning enl ABL –
dåv. 15:4 - pga medvållande i bolaget?)
Nedsättning i praktiken i kvotdelar
DEN ALLMÄNNA JÄMKNINGSREGELN I SKL 6:2
Syftet bakom regeln
Inverkan av försäkring
Jämkning vid uppsåtliga brott
Jämkning för barn och ungdom