Transcript Powerpoint 6

NEDSÄTTNING AV SKADESTÅND SÄRSKILT OM JÄMKNING
Mårten Schultz
www.martenschultz.wordpress.com
UTGÅNGSPUNKT FÖR ERSÄTTNINGENS
BESTÄMMANDE
Principen om full ersättning: Den skadelidande
skall försättas i samma situation som om
skadan inte inträffat
 Grundtanken brukar oftast diskuteras i
samband person- och sakskada, men gäller
även (får vi anta) vid ren förmögenhetsskada:
Är man ansvarig så man i princip ansvarig fullt
ut
 Nu: Undantag från principen

GRUNDER FÖR FRÅNSTEG FRÅN PRINCIPEN OM
FULL ERSÄTTNING (EXEMPEL)

Kausalitetsargument - skadan kan delas upp på sådant sätt att
enbart en del av skadan kan tillskrivas svaranden
Nyttoargument - skadan innebar även fördel
 Skadan blev onödigt stor p.g.a skadelidandes
agerande
 Begränsningar i ansvarsregeln
 Jämkning

COMPENSATIO LUCRI CUM DAMNO




Principens innebörd: Händelsen som medförde
skadan innebar även fördelar, som kan berättiga att
ersättningen sätts ned i motsvarande mån
Tanke: S.L. skall inte försättas i en bättre situation till
följd av skadan.
Samröre med principen om obehörig vinst
Författningsstödet vid personskada
COMPENSATIO LUCRI CUM DAMNO
Compensatio lucri cum damno i praktiken:
Enbart uppenbara fördelar torde beaktas.
 Argument mot nedsättning: S.L. skall själv ha
möjlighet att bestämma när ex. en investering
skall göras
 Relevans i situationer av ren
förmögenhetsskada: NJA 1990 s. 705
(radonfallet)

SKADEBEGRÄNSNINGSPLIKTEN
S.L. har en allmän skyldighet att begränsa sin
skada. Normstödet för det?
 Innebörden av denna plikt i praktiken svårfångad.
Torde ha större betydelse vid sak- och förm.skada
än personskada
 Förhållandet mellan skadebegränsningsplikt och
dess konsekvenser
 Effekt av underlåten skadebegränsning:
Nedsättning av skadeståndet.
 Sker sällan i praxis.

BEGRÄNSNINGAR I ANSVARSREGELN
Vad avses: Vissa ansvarsregler innehåller
begränsningar - i praktiken påminner
bedömningen om jämkningsbedömningar
 Jmf. Person och sakskada: Barn- och ungdoms
ansvar (2:2) resp psykiskt sjukas ansvar (2:3)


Är reglerna i 2:2-3 ansvarsregler eller jämkningsregler?
JÄMKNINGSREGLERNA
JÄMKNINGSREGLERNA
SkL 3:6: Jämkning för principaler och det
allmänna
 SkL 6:1: Medvållande - S.L:s egen medverkan
till sin skada
 SkL 6:2: Den allmänna jämkningsregeln
 (Jmf: 36 § AvtL)
 Regler kan finnas i speciallagstiftningen (ex. vid
trafikskada)

SKL 3:6
Jämkning vid skadeståndsansvar för
principaler (arbetsgivare) och det allmänna.
 I praktiken jämkas sällan ansvaret för det
allmänna.
 Innebörden av regeln.
 Särskilt vid ren förmögenhetsskada

JÄMKNING P.G.A MEDVÅLLANDE, SKL 6:1
Tanke bakom regeln: S.L har s.a.s. själv orsakat
en del av sin skada - får då ta den delen av
skadan själv
 Skyddstankar medför att medvållandejämkning
inte sker i alla fall
 Viktigaste regeln i SkL 6:1 (men finns även i
speciallagstiftning).
 Begränsning skulle i princip kunna ske även
genom kausalitetsargument

MEDVÅLLANDE TILL SAKSKADA (OCH
FÖRMÖGENHETSSKADA)
Jämkning även vid “vanlig” vårdslöshet (jmf.
Personskada)
 Jämkning vid uppsåtliga brott torde sällan
förekomma om brottsoffret (eller dess företrädare)
varit vårdslöst, jmf. HD I NJA 1989 s. 796 (osant
intygande – se dock här även minoritetens
avvikande mening)
 Identifikationsproblematiken: NJA 2006 s. 136
(revisors ansvar mot bolag – jämkning enl ABL –
dåv. 15:4 - pga medvållande i bolaget?)
 Nedsättning i praktiken i kvotdelar

DEN ALLMÄNNA JÄMKNINGSREGELN I SKL 6:2
Syftet bakom regeln
 Inverkan av försäkring
 Jämkning vid uppsåtliga brott
 Jämkning för barn och ungdom
