Transcript Sjuksköterska med uppdrag att leda

Ledningskonferens för skolsköterskor och
skolläkare med ledningsansvar samt
verksamhetschefer inom skolhälsovården
Stockholm
12-13 september 2011
Namn Efternamn
13 april 2015
1
Viljan att göra skillnad – en utmaning i
vårdenhetschefers ledarskap
Gunilla Johansson
Motiv för studien

Tidigare forskning visar att vårdenhetschefer har nyckelroller i hälsooch sjukvårdsorganisationer och har inflytande på såväl vårdkvaliteten
som medarbetarnas arbetsmiljö

Forskning om första linjens chefer är överlag begränsad

Nya krav och förväntningar på vårdenhetschefers ledarskap

Att inkludera medarbetarna när vårdenhetschefers ledarskap studeras
kan bidra till ökade kunskaper om och förståelse för vårdenhetschefers
ledarskap
Gunilla Johansson
13 april 2015
3
Övergripande syfte
 Att få en djupare förståelse för vårdenhetschefers ledarskap
utifrån en svensk kontext. Ytterligare ett syfte har varit att
undersöka eventuella skillnader i självskattad hälsa mellan
vårdenhetschefer och sjuksköterskor och olika psykosociala
faktorer i deras arbetsmiljö
Gunilla Johansson
13 april 2015
4
Metodöversikt
Studie
Design
Deltagare
Data
Analysmetod
I
Kvalitativ
beskrivande
tolkande
En vårdenhetschef vid
en enhet för särskilt boende inom
äldreomsorgen
Två individuella
intervjuer
Observationer
Dokument
Hermeneutisk
metod
II
Kvalitativ
beskrivande
Tre vårdenhetschefer
14 sjuksköterskor
Tre kliniker vid tre olika sjukhus
Individuella
intervjuer
Kvalitativ
innehållsanalys
III
Kvalitativ
beskrivande
27 sjuksköterskor
Nio sjuksköterskor
Vårdenhetschefen
En biträdande vårdenhetschef
Palliativ enhet
Frågeformulär
Tre
gruppintervjuer
Dokument
Kvalitativ
innehållsanalys
IV
Kvantitativ
beskrivande
jämförande
64 vårdenhetschefer
908 sjuksköterskor
Ett universitetssjukhus
Frågeformulär
Web-QPS
Statistisk metod
Gunilla Johansson
13 april 2015
5
A-first-line nurse manager’s goal profile
Journal of Clinical Nursing ,2007 16, 149-159.
(Delstudie I)
 Syfte: Att få förståelse för en vårdenhetschefs målprofil genom
att använda en handlings- och bekräftelseteoretisk referensram
Gunilla Johansson)
13 april 2015
6
Modellen för målinriktad handling (Pörn
1983)
 Livsplan (mål)
 Repertoar (förmågor)
 Inre och yttre miljö
Gunilla Johansson
13 april 2015
7
Bekräftelse (Gustafsson 2000)
 Bekräftelse är en aspekt i människas motivation som positivt
stärker människans självbedömning om sitt ideala jag.
Gunilla Johansson
13 april 2015
8
A-first-line nurse manager’s goal profile
 Resultatet visade att vårdenhetschefens målprofil omfattade tre
mål:
• Att vara sjuksköterska
• Att vara administratör
• Att vara ledare
Gunilla Johansson
13 april 2015
9
Resultat
Att vara sjuksköterska
Handlingsteoretisk tolkning
Bekräftelseteoretisk tolkning
Högt engagemang
Stark målacceptans
Stark motivation
Hög grad av kontroll och autonomi
Hög grad av intra- och interaktiv
bekräftelse
Gunilla Johansson
13 april 2015
10
Resultat
Att vara administratör
Handlingsteoretisk tolkning
Bekräftelseteoretisk tolkning
Engagemang
Acceptans
Motivation
Kontroll och
autonomi
Intra- och interaktiv bekräftelse
Gunilla Johansson
13 april 2015
11
Resultat
Att vara ledare
Handlingsteoretisk tolkning
Bekräftelseteoretisk tolkning
Lågt engagemang
Ingen acceptans
Låg motivation
Låg egenkontroll och autonomi
Låg intra- och interaktiv bekräftelse
Gunilla Johansson
13 april 2015
12
Slutsats
 En handlings- och bekräftelseteoretisk analys ökar vår
förståelse om ledarskap
 Prioriterade mål får en avgörande betydelse
 Medvetenhet om organisationens och egna förväntningar har
betydelse
Gunilla Johansson
13 april 2015
13
Between being and doing – the nature of leadership
of first-line nurse managers and registered nurses
Journal of Clinical Nursing, 2009 19, 2619–2628
(Delstudie II)
 Syfte: Att beskriva vårdenhetschefers och sjuksköterskors
uppfattningar och upplevelser av sitt arbete och hur ledarskapet
utövas (Delstudie II)
Gunilla Johansson
13 april 2015
14
Between being and doing – the nature of leadership of firstline nurse managers and registered nurses
 Resultat visade ett ömsesidigt samspel Mellan att vara och att
göra (between being and doing)
 Vårdenhetschefernas och sjuksköterskornas beskrivningar
omfattade tre teman
• Att vara en god professionell utövare (beeing)
• Att få egen vinning (gaining)
• Att skapa ett gott arbetsklimat (doing)
Gunilla Johansson
13 april 2015
15
Att vara en professionell utövare
(Vårdenhetschefer)
• Personliga karaktärsegenskaper
“Everybody does wrong. Nobody is perfect. It’s not a question of
doing heroic things; rather, it is more like working in a quiet way”
• Självkännedom och medvetenhet
• Mål och ramar
Gunilla Johansson
13 april 2015
16
Att vara en professionell utövare
(Sjuksköterskor)
• Personliga karaktärsegenskaper
“I think it is above all this, that we must have the courage to jump
out, in different situations... when a person feels very bad... to
dare to be with her”
• Självkännedom och medvetenhet
• Mål och ramar
Gunilla Johansson
13 april 2015
17
Egen vinning (Vårdenhetschefer)
• Personliga mål
• Makt att påverka
Gunilla Johansson
13 april 2015
18
Egen vinning (Sjuksköterskor)
• Egen personlig och professionell utveckling
• Meningsfullt och utmanande arbete
It is fun (the work as an RN)… and while it can be very demanding,
it gives energy and strength
Gunilla Johansson
13 april 2015
19
•Att skapa ett bra arbetsklimat
(Vårdenhetschefer)
• Underlätta måluppfyllelse
• Tillit
Previously, when I have been away, I have called them on the phone and
asked how things are. I have stopped doing that because I understood
they thought I didn’t trust them
• Kommunikation
• Kunskap om ett bra arbetsklimat
• Pedagogiska metoder
Then we had group discussions and everyone had to read a book… It
went quite well because they realised at last that mobbing is
everywhere and it’s a question of recognising it and how to respond
•
Främja personlig utveckling
Gunilla Johansson
13 april 2015
20
Att skapa ett bra arbetsklimat
(Sjuksköterskor)
• Goda relationer med kollegor och andra hälso- och
sjukvårdsprofessioner
“You are allowed to express your opinions. We work close with each other.
I think that we have respect for each other’s competence”
• Kommunikation
• Delaktighet och inflytande
• Förväntningar på vårdenhetschefens ledarskap
Gunilla Johansson
13 april 2015
21
Slutsatser
 Det ömsesidiga samspelet mellan det man är och det man gör
är en central del i vårdenhetschefers och sjuksköterskors
ledarskap och kan beskrivas som en utveckling av dygder
 För att nå omvårdnadens mål d.v.s. att ge patienten den bästa
möjliga vården så behöver ledarskapet betona utvecklingen av
sådana dygder och att skapa ett bra arbetsklimat
Gunilla Johansson
13 april 2015
22
Authentic and congruent leadership providing
excellent work environment in palliative care (2011).
Leadership Health Servicies. (Delstudie III)
 Syfte: Att beskriva upplevelser av vad som karaktäriserar det
goda arbetsklimatet vid en palliativ enhet och hur ledarskapet är
involverat i detta
Gunilla Johansson
13 april 2015
23
Authentic and congruent leadership providing excellent work
environment in palliative care (2011).
 Huvudresultat visade deltagarnas upplevelse av att de Lyckades
uppnå visionen om en god palliativ vård
 Väsentliga aspekter i den goda arbetsmiljön och för att de
skulle kunna uppnå visionen var:
•
•
•
•
Ett kongruent ledarskap
En mogen och väl fungerande grupp
Adekvata organisatoriska strukturer och resurser
En delad meningsfullhet
Gunilla Johansson
13 april 2015
24
Ett kongruent ledarskap
• Ledarskapsfilosofi
“That is really important (good relationships)... it's always the main
subject around here: How we want to be treated, how we
behave toward one another, and how we behave toward our
patients. We take it very seriously in making a real effort to be
respectful.”
• Delat ledarskap
• Vardagligt ledarskap
“She sees you are not in good spirits by observing your behaviour
and actions... Actually, it's amazing how she can see and keep
track of everybody and be cheerful, always acknowledging
everyone.”
Gunilla Johansson
13 april 2015
25
En mogen och väl fungerande grupp
• Tillitsfulla relationer
”Being able to support a patient or his or her relative in remaining
as independent as possible... gives me the biggest ‘kick’. For
me to risk doing this means I am completely dependent on
having colleagues who can understand, respect, and stand fast
even when things are most difficult for me.”
• Ett delat ansvar
Gunilla Johansson
13 april 2015
26
Adekvata organisatoriska strukturer och
resurser
• Resurser
• Organisatoriska strukturer
Gunilla Johansson
13 april 2015
27
En delad meningsfullhet
• Palliativ vårdfilosofi
• Arbetet är energigivande trots känslomässiga påfrestningar
Sonja: ”For me, it’s the opportunity I get (in my work) to provide
quality care... the personal feeling of satisfaction that comes
from giving high quality care that is good for both the patient and
the family; it’s this satisfaction that drives me to continue to work
here year in and year out.”
Karin: ”Even though... it’s hard to take care of seriously ill people...
and it can be psychologically quite taxing sometimes, you get...
much in return... from patients and their family members... no
matter how sick (the patients) are.”
• Egen motivation, personliga karaktärsegenskaper och den egna
livssituationen
Gunilla Johansson
13 april 2015
28
Slutsats
 Det kan antas att lyckas uppnå visionen om en god palliativ vård
kan fungera som en buffert mot arbetsstressen
 Ledarskapet behöver betona etiska värden som att ge patienten
den bästa möjliga vården
 Ett autentiskt ledarskap som både betonar den bästa möjliga
vården för patienten och det bästa möjliga välbefinnandet för
medarbetarna
Gunilla Johansson
13 april 2015
29
Role stress among first-line nurse managers and
registered nurses – a comparative study
(Delstudie IV)
 Syfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan
vårdenhetschefers och sjuksköterskors självskattade hälsa och
olika psykosociala faktorer
Gunilla Johansson
13 april 2015
30
Role stress among first-line nurse managers and registered
nurses – a comparative study
 Resultat visade att både vårdenhetschefer och sjuksköterskor
upplevde sitt arbete intressant och meningsfullt samtidigt som
ungefär 50% av dem upplevde att de efter en dags arbete var
både fysiskt och mentalt utmattade. I0-15% av dem fanns i
riskzonen för stressrelaterad ohälsa.
 Statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna för
variablerna krav, kontroll och stöd
 Vårdenhetscheferna rapporterade om högre krav men samtidigt
högre kontrollmöjligheter till skillnad mot sjuksköterskorna som
upplevde höga krav och låga kontrollmöjligheter
Gunilla Johansson
13 april 2015
31
Slutsats
 Trots att vårdenhetschefer rapporterar om höga krav i sitt arbete
och till viss del även lågt chefsstöd verkar det som att de kan
hantera detta utan att det medför risk för stressrelaterad ohälsa.
Det kan antas att deras höga kontrollmöjligheter i arbetet bidrar
till detta.
 Sjuksköterskorna löper en större risk för stressrelaterad ohälsa
p.g.a. höga krav, låga kontrollmöjligheter och även lägre nivåer
av chefsstöd än vårdenhetscheferna
Gunilla Johansson
13 april 2015
32
Slutsatser och implikationer
 Omvårdnadens värdegrund d.v.s. att utgå från patientens bästa
tycks vara utgångspunkten i vårdenhetschefers ledarskap
 Vårdenhetschefers ledarskap behöver utgå från att skapa en
hälsosam och hållbar arbetsmiljö som främjar både vårdkvalitet
och medarbetarnas hälsa
 Ledarskap inom omvårdnad behöver betona etiska värden d.v.s.
den bästa möjliga vården för patienten och medarbetarnas
välbefinnande och hälsa
 Vårdenhetschefer behöver hög grad av inflytande och
befogenheter i arbete, stöd från den närmsta och möjligheter till
personlig och professionell utveckling
Gunilla Johansson
13 april 2015
33