Transcript Nihad Bunars presentation

Barn- och ungdomsvetenskapIiga institutionen
Nihad Bunar
[email protected]
Några utmärkande drag för den svenska skolmarknaden
a) Det historiska arvet med betoning på likvärdighet och
integration (debatten om segregation är bland de mest
framträdande)
b) Separering mellan skolornas finansiering och styrning
(huvudmannaskap) för att öka effektiviteten
c) Skolornas företagisering – konkurrens, slimmade
organisationer, effektivitet, högre prestationer, minskade
kostnader, marknadsföring – för att öka kvaliteten och höja
elevernas betygsprestationer
d) Skolpeng (universal voucher) och vinstuttag
e) Tilltro till individernas förmåga att göra ”rätta” val
f) Parallella processer av decentralisering och centralisering
g) Närhetsprincipen och kommunala skolor (framförallt på
grundskolenivå) är alltjämt dominerande






Valfriheten är en av marknadstänkandets grundbultar som flyttar
beslutsmakten från staten till individerna, dvs. till konsumenterna.
När konsumenterna får möjlighet att välja vilken tjänsteproducent de
skall anförtro ansvaret för sina barns utbildning åt ökar pressen på
hela systemet att hävda sig i konkurrensen.
En biprodukt av den ökande konsumentmakten är ökat inflytande
över beslutsprocessen (alltifrån skolornas vardagsliv till läroplanens
innehåll), ökad allmän demokratisering och minskad
boendesegregation då eleverna kan lämna sina ”urban ghettos”.
Eftersom de nya tillvalsskolorna verkar i en mindre byråkratisk
omgivning än de offentliga skolorna, kan de också lättare, snabbare
och mera ändamålsenligt anpassa sin verksamhet efter
målgruppens, dvs. elevernas, behov.
Detta i sig leder till ökade elevprestationer och minskade kostnader.
Samtidigt sätter elevutflödet press på de offentliga skolorna att
ändra och förbättra sin verksamhet för att kunna överleva.
a) De organiserade intressegruppernas starka
motstånd.
b) De centrala beslutsfattande organens
obeslutsamhet i fråga om valfrihetsreglerna
som bromsar hela systemets utveckling.
Motståndarna: Skolmarknaden måste betraktas som en integrerad del av
den sociala kontexten


Marknaden och konkurrensen existerar inte i ett vakuum
utan i en komplex social värld, som inte sällan präglas av
motsatta ideologier, politiker, värderingar, traditioner,
normer, etablerade och svårrubbade ekonomiska realiteter
och statushierarkier, sociala problem och möjligheter.
På grund av den sociala kontextens påverkan på
skolmarknaden uppstår ett gap mellan:
a) Teori som säger att konkurrensen och skolvalet
uteslutande handlar om kvalitet, dvs. välutbildade och
duktiga lärare, engagemang, pedagogiska profiler,
samverkan med hemmet etc. och
b) Praktik där andra värden som inte har några direkta
kopplingar till utbildningssfären etablerar sig som minst lika
viktiga (och ibland som viktigare) för skolvalet (koder,
nätverk, symboliska värden och språkmiljön).



Det sociala argumentet - det selektiva utnyttjandet,
segregation, mindre demokrati
Det organisatoriska argumentet - inga entydiga
bevis på att konkurrensen i sig har påverkat
kvaliteten på de offentliga skolorna, det handlar
snarare om rankingens effekter ”increased scrutiny,
shame and additional assistance associated with
being labeled a low-performing or ´failing´ school”
(Ladd 2003, s.15).
Det pedagogiska argumentet - socioekonomiskt
starkare elever ger högre betyg


Medelklassen ser valfriheten som ett sätt att
upprätthålla sina positioner genom att välja skolor
som speglar deras värderingar
Arbetarklassen och minoritetsgrupper ser valfriheten
som en möjlighet att ändra positioner för sina barn
genom att komma åt ”peer-effekten” och genom att
lämna stigmatiserade skolor
Fristående och kommunala skolor i siffror


Ca 12 procent av alla elever på grundskolenivå
går i någon av ca 750 friskolor med olika profiler i
landet. Det finns 3880 kommunala grundskolor.
25 procent av alla elever på gymnasienivå går i
någon av ca 490 friskolor. Det finns 505
kommunala gymnasieskolor i landet.
Den svenska skolmarknadens övergripande struktur
(Källa: Skolverket 2012)






Ojämn fördelning av fristående skolor över landet. De flesta
finns i storstadsregionerna och i mellanstora kommuner.
Det finns 779 enskilda huvudmän, varav 530 erbjuder enbart
grundskolor, 192 enbart gymnasieskolor och 57 både och.
85 procent av alla enskilda huvudmän äger en skola. 13
procent mellan 2 och 4 skolor och 2 procent äger minst 5
skolor.
170 koncerner (innehåller fler än ett juridiskt självständigt
bolag) driver skolor i Sverige. De flesta har en (109) till två
skolor (32).
Men 6 koncerner driver genom ett antal huvudmän
tillsammans 233 skolor med 53 253 elever.
Den största skolkoncernen i Sverige är Academedia med 94
skolor (68 gymnasie- och 28 grundskolor) med 19 140
elever. Bland deras huvudmän finns Framtidsgymnasiet, IT
gymnasiet, Vittra (som i sig äger två huvudmän) etc. De har
således fler skolor i sitt utbud än Malmö.
Fristående skolor








Är mindre
Har färre antal lärare per 100 elever än kommunala skolor
Har färre antal lärare med högskoleutbildning än kommunala
skolor
Har genomsnittligt högre andel elever med högutbildade
föräldrar
Har genomsnittligt högre andel flickor (52%) än kommunala
skolor (48%)
Ungefär samma andel elever med utländsk bakgrund (20%)
som kommunala skolor (även om färre är födda utomlands)
Har genomsnittligt högre betyg än kommunala skolor
Pedagogiskt heterogena, men i allt högre utsträckning
påminner om kommunala skolor med generella profiler (slutet
på den pedagogiska verkstaden?)
Den lokala skolmarknadens tre
organiserande principer



Den sociogeografiska och symboliska
principen.
Den institutionella tillhörigheten.
Den lokala skolagendan (politik,
administration, medier, föreställningar).





Vad får föräldrar att välja en viss skola?
Skolkulturen – klar struktur (tydlighet i vem som
gör vad), lugn och ro, tydliga målsättningar,
entusiastiska lärare och höga förväntningar.
Närhet och rykte.
Uppfattningar om skolans rektor – entusiasm, täta
kontakter, återkoppling, personlig kännedom av
elever och synlighet (närvaro i klassrum och
korridorer).
Pedagogiska praktiker – profileringar, stödjande
strukturer, duktiga lärare, utrustning och
genomsnittliga betyg (faktiskt inte nämnt som en
av de främsta faktorerna).
Förändrade uppfattningar om vad det innebär att
vara en god förälder och rädslan att bli ”leftovers”.
Vad får föräldrar att välja en viss skola?



Skolor som man kunde förvänta sig vissa
sammansättningseffekter (peer-effekten) av – dvs. skolor där
föräldrarna visade intresse för sina barns utbildning, frånvaro
av mobbning och våld, social (medelklass), etnisk (svenskar i
majoritet) och kulturell (delade värderingar och normer)
närhet. Kompisar är ibland viktigare urvalsfaktor än skolans
kvalitet.
Skolans institutionella tillhörighet – friskolor verkar vara mer
förknippade med positiva värden som skolans struktur och
kultur, lärarnas och rektorernas entusiasm, innovativa
pedagogiska modeller och kommunikation med föräldrar.
Att storföretag som äger friskolor tjänar pengar på deras
barns utbildning (samtliga friskolor hade färre antal lärare
och färre antal pedagogiskt utbildade lärare än kommunala
skolor) spelar ingen roll för föräldrar med barn i friskolor.
”Det viktigaste är att pengarna läggs på rätt saker”.
Några analytiska perspektiv på skolkonkurrensens
effekter






Konkurrens och samarbete mellan kommunala skolor
Selektion (väljer friskolor sina elever?) och segregation (klass,
etnicitet eller intresse?)
PR strategier – brev till elever i närområdet eller i hela
kommunen, tidningsannonser, närmare samverkan med de
sändande f-6 skolorna, information på kommunens hemsida.
Kritiken från lärarna om att marknadsföringen tar tid och
resurser från kärnuppdraget.
Risken för betygsinflation
Enligt lärarna har föräldrarna blivit mer krävande, bättre
informerade och mer medvetna om sina rättigheter.
Lärarna ger uttryck för att de har utvecklats, som
yrkesprofessionella, i en positiv riktning, men oklart i vilken
omfattning som en effekt av konkurrensen. Många hävdar dock
också att det har blivit mer tryck och stress, inte minst när
eleverna börjar lämna en skola.
Konkurrensen på tre nivåer
Med ”vita” kommunala skolor,
Med fristående skolor (i synnerhet religiösa)
och
Med andra mångkulturella skolor i stadsdelen
Konkurrensen med ”vita” skolor och uppgivenhetens
logik

“De har mer svenskar”

”De skulle ha gått ändå”


Uppfattningen om den egna pedagogiska
överlägsenheten
“De kommer att fara illa där”
Skolchef i ett MK område i Stockholm
Överlag tycker jag att vi har bra skolor. Sen har vi ett
bekymmer. Vårt problem skulle jag vilja säga, det är inte så att
skolorna, vad de får för utbildning där, för de får ju bra
utbildning, det kan jag gå i god för. Vårt bekymmer är ju
trovärdigheten, tycker allmänheten det. Det är vårt bekymmer. I
alla dokument som skrivs, i alla planer som skrivs i alla de
uppdrag som vi skall ha, så står det att speciellt skolan och
förskolan skall jobba för att öka integrationen, det är ett slags
hederskodex och jag funderar jättemycket på det där. Vad är
det vi skall göra egentligen? Det vi kan göra, vi kan inte rå över
vilka som bor här, för ofta när man säger att vi skall öka
integrationen så innebär det att man skall blanda upp med mer
svenskar. Vi skulle kunna säga att vi har 73 olika språk hos oss.
Vi har en fantastisk integration. En helt otrolig integration skulle
jag vilja säga om man tycker att den är nånting värd. Men det är
inte så många svenskar. Och om det är det som är
normaliserande så har vi inte det, för det beror ju på vilka det är
som bor här och det känner jag att vi inte kan rå över det. Vi
kan inte säga, ”vad synd att du kom hit till den här skolan för
nu blir det lite knepigt eller vad synd att ni skall flytta, sorry!”
Från uppgivenhet till anklagelser och självkritik –
konkurrensen med fristående skolor



Uppgivenhetens logik i relation till vanliga
friskolor
Initiala anklagelser av föräldrar för att de
har gjort “felaktiga” val när de har satt sina
barn i muslimska/arabiska friskolor
En gryende självkritisk insikt att problemet
kan ligga i hur de arbetar med och
förhåller sig till minoritetsbarn och deras
föräldrar
Tveksamma allianser – konkurrensen med
närliggande mångkulturella skolor


Informella överenskommelser om att sätta
konkurrensen ur spel och brutna löften
Gränsdragningarnas betydelse
Skolorna är indragna i en ond cirkel som
består av:





Konkurrensen uppfattas inte som ett utvecklingsincitament,
utan som ytterligare en börda att handskas med
De förlorar elever på basis av pedagogiskt icke-relevanta
aspekter
De reagerar inte alls eller reagerar felaktigt
Försvårad utveckling pga färre studenter, mindre pengar
och sämre rykte
De förlorar ännu fler elever