Transcript Bankernas roll i skuldkrisen

Finansiella kriser och
finansiell reglering –
tankar efter fem
turbulenta år
Nationalekonomiska föreningen
Stefan Ingves, 13 juni 2012
Prolog: Palmstruch och Riksens
Ständers Bank
Sedlarna förbjuds och
Stockholms Banco börjar
avvecklas
Palmstruch får privilegier
för Stockholms Banco
Riksdagen beslutar
grunda Riksens Ständers
Bank
Stockholms Banco börjar
ge ut kreditivsedlar
1656
1661
Svea Hovrätt dömer
Palmstruch för vanvård
av banken
1664
1668
Översikt

Balans mellan nytta och risker i finanssektorn

Den globala finanskrisen

Bankernas roll i skuldkrisen

Ett nytt ramverk

Avslutning

Balans mellan nytta och risker i finanssektorn

Den globala finanskrisen

Bankernas roll i skuldkrisen

Ett nytt ramverk

Avslutning
Bankerna är viktiga i
samhällsekonomin
Ekonomins motorvägskorsning
Viktig, men risk för stora externa effekter
Bankernas grundfunktioner är samma
som det finansiella systemets
Riksbankens
definition av
finansiell stabilitet
”Det finansiella
systemet kan
upprätthålla sina
grundläggande
funktioner och [har
dessutom] motståndskraft mot störningar
som hotar dessa
funktioner.”
Omvandling av
sparande
till investering
Tillhandahållande
av
betalningstjänster
Hantering
av risk
Banker tjänar pengar på skillnaden
mellan inlåning och utlåning
Låna in billigt
Låna ut dyrt
Bank


Stordrift och specialisering – kreditbedömning, riskspridning,
operativ drift
Löptidsomvandling – att låna på kort tid är billigare än att låna på
lång tid
Banker har litet eget kapital
Källa: Dagens Industri
Bankers centrala funktioner gör dem
speciella – och sårbara
De svårundgängliga funktionerna…
Omvandling
av sparande
till investering
Tillhandahållande
av
betalningstjänster
Hantering
av risk
+ litet eget kapital
…har sin spegelbild i särskilda risker
Banker är sårbara
•
•
•
Kreditrisker
Likviditetsrisker
Litet eget kapital
Banker är smittsamma
•
•
•
Inbördes beroende på tillgångssidan
Inbördes beroende på skuldsidan
Beroende av högt förtroende
Banker är inte vanliga företag
Egenskaper
Konsekvens
Särskild reglering
Systemviktighet
Sårbarhet
Smittsamhet
Policyrespons
Svårt
med
vanlig
konkurs
Särskild tillsyn
Behov av särskild
obeståndsprocess
Det är skillnad mellan privata och
samhällsekonomiska kostnader

Modigliani-Miller (1958): Ett företags värde är oberoende av
dess finansieringsform
Undantag från M-M
Privat kalkyl
Samhällsekonomisk kalkyl
Aktiebolag
Skydd från konkurs
Konkurs bärs av låntagare
Skattesköldar
Avdrag för lånekostnader
Det offentliga
subventionerar lån
Implicita garantier
Möjlighet till statlig
räddning
Risker för skattebetalare
Sammanfattning
Stora fördelar med
lånefinansiering
Fördelarna med lån
balanseras av nackdelar

Balans mellan nytta och risker i finanssektorn

Den globala finanskrisen

Bankernas roll i skuldkrisen

Ett nytt ramverk

Avslutning
En svag finanssektor gjorde bolånekrisen i USA till en global finanskris
Komplexitet och intransparens
Förluster i
amerikansk
bolånesektor
(några biljoner
USD)
Förtroendetapp
Låg soliditet
Finansiell sammanvävning
Global
finanskris
(tiotals biljoner
USD i minskat
börsvärde)
Krisen möttes med delvis likartade
åtgärder i alla OECD-länder
Regeringar och parlament
Centralbanker
• Automatiska stabilisatorer
• Låga räntor
• Garantiprogram för
finanssektorn
• Extraordinära
likviditetsåtgärder
• Stöd till banker i kris
•
•
•
•
Utlåning på längre tid
Fler accepterade säkerheter
Internationella samarbeten för
valutalikviditet
Likviditetsåtgärder för centrala
marknader
Svenska myndigheter vidtog en rad
åtgärder för att skydda Sverige
Det svenska perspektivet
hösten 2008
Svenska myndigheters åtgärder
•
Extra emission av statsskuldväxlar
•
Inrepning av bostadsobligationer
•
Utvidgad insättargaranti
•
Lagstiftning kring bankstöd
•
Sänkt reporänta
•
Extraordinära likviditetsåtgärder
•
Swaplinor med Fed och ECB
•
Swaplinor med Island, Lettland och
Estland
•
Nödkredit till Carnegie och Kaupthing
Krisen har kostat enorma belopp
Direkta offentliga kostnader
för stöd till finanssektorn
Svensk BNP i förhållande till trend
före 1990-talskrisen
4,500
Procent
av BNP
4,000
3,500
USA
0,7
3,000
2,500
Storbritannien
EU
1,0
0,7
2,000
1,500
1,000
500
0
1960
1970
1980
BNP-trend
1990
2000
2010
Verklig BNP
Källor: Haldane (2010), European Banking Federation, Reuters EcoWin och Riksbanken

Balans mellan nytta och risker i finanssektorn

Den globala finanskrisen

Bankernas roll i skuldkrisen

Ett nytt ramverk

Avslutning
Finanskris blir skuldkris
Utveckling av offentlig bruttoskuld, procent av BNP, 2008-2012
120
100
80
60
40
20
0
2008
2009
Irland
2010
Spanien
2011
2012
Sverige
Källor: IMF, Eurostat
Krisen skapar en ond cirkel mellan
offentlig, real och finansiell ekonomi
Svagare
statsfinanser
Minskad trovärdighet
i garantier
Försvagning
av budgetsaldo
Budgetåtstramningar
Bankstöd
Svagare
banker
Svagare
realekonomi
Kreditförluster
Minskad kreditgivning
Banker har haft svårt att finansiera sig
på marknaden
Europeiskt stressindex
25
20
15
10
5
0
-5
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Basis spread
Aktiemarknadsvolatilitet
Valutamarknadsvolatilitet
Statsobligationsspread
Företagsobligationsspread
Stressindex
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Den svenska lösningen på market for
lemons i bankkris
Sortering av banker
Hantering av insolventa banker
Insolventa banker
Alla banker
(Nordbanken & Gotabanken)
”Dåliga banker”
Banker med
stödbehov
Friska
banker
Securum & Retriva
”Bra bank”
(Nordbanken, senare
Merita Nordbanken
och Nordea)
Långsiktigt solventa

Balans mellan nytta och risker i finanssektorn

Den globala finanskrisen

Bankernas roll i skuldkrisen

Ett nytt ramverk




Bakgrund
Basel III
Makrotillsyn
Avslutning
Systemrisk hanteras inte säkert genom
individuell diversifiering
Diversifierade motparter och portföljinnehav?
Motpart A
Kopplingar
mellan banker
Motpart B
Bank
Motpart C
Problem
Investering 1
Investering 2
Investering 3
Governancerisker har kommit i fokus

I vilken utsträckning sammanfaller privata och
samhällsekonomiska incitament?

Finns incitament till transparens?

Vem bär risken?



Ägarna, långivarna, det offentliga?
Vems riskjusterade avkastning belönas?
Fångar riskmodeller verklig risk?
Basel III tar sikte på flera områden
OTC-derivat
Reviserade
kapitaltäckningskrav
Bruttosoliditetskrav
Krishanteringsramverk
för krisande banker
Likviditetskrav
Högre krav på
systemviktiga
banker
Bail-in
Redovisningsregler
Basel III sätter upp tydliga mått för
likviditet
Likviditet på kort sikt
Likviditet på lång sikt
Liquidity Coverage Ratio
Högkvalitativa likvida tillgångar
Nettokassautflöde över
kommande 30 kalenderdagar
> 100 %
Net Stable Funding Ratio
Tillgänglig stabil finansiering
Behov av stabil finansiering
> 100 %
Basel III höjer kapitaltäckningskraven
på bankerna
Krav på kärnprimärkapital i Basel III och Basel II
9,5 %
Kontracyklisk buffert
0-2,5 %
7%
Konserveringsbuffert
2,5 %
Minimikrav
4,5 %
2%
Basel III
Basel II
I Sverige ska storbankerna ska ha minst 5
procentenheter högre kapital från 2015
CET1/RWA
CET1/RWA
12,0-14,5 %
Kontracyklisk buffert
12,0 %
Kapitalkonserveringsbuffert
10,0 %
7,5 %
9,5 %
Kontracyklisk buffert
Systemriskpåslag 2015
Kapitalkonserveringsbuffert
4,5 %
4,5 %
Basel-minimum
Basel III-regelverket
Basel-minimum
Sverige från 1 januari 2015
Makrotillsynens två dimensioner
Systemviktiga
institut
Interaktion
System
Intrafinansiella
exponeringar
Kreditexpansion
Ökad
skuldsättning
Åtstramning
Likviditetstorka
Prisfall
Tid
Valet av makrotillsynsverktyg beror
på dimension
Makrotillsynsanvändning
av existerande verktyg
Verktyg för att hantera
strukturrisker
Nya
makrotillsynsverktyg
 Kapitaltäckningsregler  Planer för
återhämtning och
 Limiter för aktiviteter
avveckling (RRPs)
och exponeringar
 SIFI-påslag
(inklusive loan-to Likviditetskvoter
value)
Verktyg för att hantera
 Loan-to-value-limiter
cykliska risker
 Kontracykliska
kapitalbuffertar
 Likviditetskvoter
Allt fler ekonomier formulerar ett
tydligt ansvar för makrotillsyn
•
Ansvar för tillsyn hos Bank of England
•
Särskild direktion för frågor om finansiell stabilitet
•
Makrotillsynsansvar hos ESRB
•
Representation av centralbanker och tillsynsmyndigheter
•
Finansinspektionens och Riksbankens Samverkansråd för makrotillsyn
•
Permanent lösning under utredning
•
Samverkan kring finansiell stabilitet och krisförberedelser

Balans mellan nytta och risker i finanssektorn

Den globala finanskrisen

Bankernas roll i skuldkrisen

Ett nytt ramverk

Avslutning
Avslutning i tre reflektioner
Man måste skilja på privatekonomiska och samhällsekonomiska
kostnader av finansiell reglering
Problem i banksektorn kan inte lösas om man inte tar tag i dem
Banker behöver låna ut mer av egna pengar och mindre av andras