Transcript Index
Index
Uttrycker värdet av en storhet relativt
värdet av en annan storhet.
Serier av värden i tid (eller rum) uttrycks i
en viss enhet
Index anger alla värden i serien relativt
ett av dem blir enhetsoberoende
1
Exempel
Priset på Hasses superstrumpa 2002-2006
i kronor
2002
2003
2004
2005
2006
35.00
36.00
37.50
39.00
40.00
2
Priserna anges i kronor. Om Sverige under
tiden haft en fast växelkurs i Euro, t ex
1 euro=8.70 kronor hade prisserien i euro
blivit
2002
2003
2004
2005
2006
4.02
4.14
4.31
4.48
4.60
3
Gör nu istället så att varje pris delas med
priset för 2002
År Kronpris
Europris
2002
35/35=1
4.02/4.02=1
2003
36/35=1.03
4.14/4.02=1.03
2004
37.50/35=1.07 4.31/4.02=1.07
2005
39/35=1.11
4.48/4.02=1.11
2006
40/35=1.14
4.60/4.02=1.14
4
Notera att vi får samma värdeserie
oavsett vilken valuta vi använder.
Observera dock att fast växelkurs är ett
nödvändigt villkor för detta
De erhållna värdena kallas relativtal.
5
Omräkning till index
Multiplicera de erhållna relativtalen med
100. Indexserie
2002
2003
2004
2005
2006
100
103
107
111
114
6
Indexvärdet för 2002 är exakt 100 av
naturliga orsaker. 2002 kallas därför
basår.
Varje indexvärde innehåller den
procentuella förändringen av priset
jämfört med basåret. T ex index för
2004=107 Priset har ökat med 7%
mellan 2002 och 2004.
7
För att uttrycka den procentuella
förändringen från år t1 till år t2 beräknas
[(Index år t2-Index år t1)/Index år t1]100
t ex från 2004 till 2006:
[(114-107)/107]100=6.5 6.5% ökning
8
Byte av basår
Basåret kan bytas genom att dividera varje
värde i indexserien med värdet för det nya
basåret, samt multiplicera med 100
Index år t, basår t1=
(Index år t, basår t0 /Index år t1, basår t0)100
It(t1) =(It(t0) /It1(t0) )100
9
Ex. Byte till basår 2004
År Basår 2002
2002
100
2003
103
2004
107
2005
111
2006
114
Basår 2004
(100/107)100=93.5
(103/107)100=96.3
100
(111/107)100=103
(114/107)100=107
Notera att indextal < 100 förekommer
10
Allmän formel
En enkel prisindexserie skapas genom
0
It =(Pris år t / Pris basår t0 ) 100=
= (pt / pt0 ) 100
11
Kvantiteter och försäljningsvärden
Låt qt=försäljningskvantiteten och
vt=försäljningsvärdet av en vara år t
vt =pt qt
12
Ex. Priser, kvantiteter och försäljningsvärden
för Hasses superstrumpa:
År
2002
2003
2004
2005
2006
Pris
35.00
36.00
37.50
39.00
40.00
Kvantitet
150
145
165
160
155
Försäljn.värde
5250
5220
6187.50
6240
6200
13
Deflatering
Försäljningsvärdena är uttryckta i s k
löpande priser
Ibland vill man uttrycka dem i priser för
ett visst år (i s k fasta priser)
Detta åstadkoms genom s k deflatering
14
En värdeserie i löpande priser divideras
värde för värde med en prisindexserie.
Värden i fast pris erhålls genom att
multiplicera samtliga deflaterade värden
med prisindex för det år, vars priser skall
användas
15
Hasses superstrumpa, forts
År
2002
2003
2004
2005
2006
Värden i
löpande
priser
5250
5220
6187.50
6240
6200
Index Värden i 2003 års
priser
100
103
107
111
114
(5250/100)103=5407.50
5220
(6187.50/107)103=5956
(6240/111)103=5790
(6200/114)103=5602
16
Implicitprisindex
Man kan också räkna “baklänges”
Givet en värdeserie i löpande pris och
motsvarande serie uttryckt i priser för år t
Ett s k implicitprisindex eller deflator
erhålls genom att dividera löpande prisserien värde för värde med fastpris-serien
och sedan multiplicera med 100. Basåret
blir t
17
Hasses superstrumpa, forts
År
2002
Värden i
löpande
priser
5250
Värden i
2004 års
priser
5617.50
2003
2004
2005
2006
5220
6187.50
6240
6200
5423
6187.50
6015
5819
Implicitprisindex
(Basår=2004)
(5250/5617.50)100=
93.5
(5220/5423)100=96.3
100
(6240/6015)100=104
(6200/5819)100=107
Avvikelser från tidigare framräknad indexserie beror på avrundningsfel
18
Deflaterad värdeserie och fast pris-serie
uttrycker kvantitet
Förutom prisindex kan kvantitetsindex
och/eller värdeindex konstrueras
Överhuvudtaget kan alla serier av värden
omräknas till index, dvs indexbegreppet är
inte knutet till ekonomi
19
Sammansatta prisindex
Om ett företag (eller en bransch) säljer
mer än en vara skall som regel prisindex
baseras på flera (ev. samtliga) varor.
Generell konstruktion:
It = i It,i ·wt,i
där It,i =prisindex år t för vara i , wt,i =vikt år t för vara
i , och summationen görs över alla ingående varor
20
Olika viktsystem
Laspeyre’s viktsystem:
wt,i =(pi,0·qi,0)/j (pj,0·qj,0)
dvs vikten för vara i utgörs av varans andel av
totalförsäljningen (av ingående varor) för
basåret.
Paasche’s viktsystem:
wt,i =(pi,0·qi,t)/j (pj,0·qj,t)
dvs vikten för vara i utgörs av varans andel av
totalförsäljningen för år t i basårspriser .
21
Laspeyre’s system är vanligast. Vikterna
baseras på försäljningsfördelningen under
basåret.
Dock problematiskt då
försäljningen varierar starkt mellan
varugrupper från år till år
Paasche’s system används i det senare
fallet och är mindre stabilt.
22
Exempel forts. Hasses kläder
Priser och försäljningskvantiteter på Hasses
superstrumpa och Hasses boxershorts
Strumpor
Pris
2004
2005
2006
37.50
39.00
40.00
Boxershorts
Kvantitet
1400
1310
1492
Pris
Kvantitet
85.00 630
90.00 488
93.00 513
23
Sammansatt prisindex med Laspeyre’s viksystem
(Basår 2004)
År
2004
2005
Index
100
39.00
37.501400
100
37.50
37.501400 85.00630
39.00
52500
100
37.50
106050
2006
90.00
85.00630
85
100
.00
37.501400 85.00630
90.00
53550
85
100
.00
106050 104.95
40.00
52500
100
37.50
106050
93.00
53550
85
100
.00
106050 108.05
24
Fastbasindex--Kedjeindex
Ovanstående index kallas fastbasindex.
Viktbestämningar utgår från priser
och/eller kvantiteter under basåret.
Vid långa indexserier blir detta ett
problem. Vikterna måste återspegla
förändringen i försäljningsvärden.
25
Länkar och kedjor
En indexlänk från år t-1 till år t beräknas
som ett sammansatt index med år t som
basår. Länken är indexvärdet år t.
Med t ex Laspeyre’s viktsystem beräknas
årslänken som
L
t 1,t
i
pi ,t
pi ,t 1
pi ,t 1 qi ,t 1
j
p j ,t 1 q j ,t 1
26
där summationen i bägge fallen görs över
samtliga varor som indexet baseras på.
Ett (kedje)index för år t med basår 1 fås
därefter som
It L1,2 L2,3 ... Lt 1,t 100
27
Användande av representantvaror
För företag och branscher med många
varor blir det opraktiskt att beräkna vikter
med alla varors priser och
försäljningskvantiteter.
I stället väljs ur varje varugrupp en
representantvara, vars pris- och
kvantitetsutveckling speglar varugruppen
väl.
28
Priserna på representantvaran används i
formeln för det sammansatta indexet.
Vikterna bestäms utifrån
totalförsäljningen i respektive varugrupp.
Notera: p·q=v=försäljningsvärde
29
Låt i,t=Försäljningsvärdet för varugrupp i
år t.
En årslänk med Laspeyre-vikter blir då:
Lt 1,t
i
pi ,t
pi ,t 1
vi ,t 1
v
j
j ,t 1
där i relaterar till varugrupp såväl för
representantvaror som för försäljningsvärden.
30
Hasse’s kläder
Försäljningsvärden
Försäljningsvärde
År
Strumpor och sockor
Underkläder
2004
210600
151300
2005
245400
179500
2006
266300
199100
Priser för representantvaror
År
2004
2005
2006
Strumpor och sockor
Underkläder
Hasses superstrumpa
Hasses boxer
37.50
39.00
40.00
85.00
90.00
93.00
31
Årslänkar
L05.06
40.00
245400
93.00
179500
1.029
39.00 245400 179500 90.00 245400 179500
L04 , 05
39.00
210600
90.00
151300
1.048
37.50 210600 151300 85.00 210600 151300
32
Kedjeindex med basår 2004
År
Index
2004 100
2005 1.048100=104.8
2006 1.0481.029100=107.8
33
Konsumentprisindex
Konsumentprisindex Sverige:
Indelning av marknaden i grupper av varor
och tjänster görs med jämna mellanrum
Val av representantvaror/tjänster från varje
grupp (regelbunden revision av val)
Basår byts med långa intervall: F n 1980,
innan dess 1949
Beräkning för hela marknden men också för
diverse undergrupper
(Nationalräkenskaperna)
34
Indexets utformning:
Uppdelning i långtidsindex (årsvisa) och
korttidsindex (månadsvisa)
Båda är kedjeprisindex
Årslänkar beräknas f n med Edgeworths
viktsystem (ett medelvärde av Laspeyre’s och
Paasche’s vikstsystem)
Månadslänkar beräknas f n med Laspeyre’s
viktsystem
Sammanjämkning i januari och december
35
Konsumentprisindex används för att
Mäta inflation
Omräkna värden i löpande priser till värden i
priser för ett visst år. Detta används bl a för
att bedöma försäljningsutveckling och
efterfrågan.
36