Transcript Transnationell migration och svenska invandrare i Finland

Transnationell migration och
svenska invandrare i Finland
Östen Wahlbeck
universitetslektor i sociologi vid Svenska social- och
kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet
26.10.2010
www.helsinki.fi/yliopisto
Varför forska om invandring ur
ett sociologiskt perspektiv?
1. Migration och invandrares samhällsposition ger
information om allmänna samhällsförändringar!
2. Utanförskap ger en bild av medborgarskapets
gränser och innehåll!
3. Invandringens betydelse för samhället.
4. Information om invandrargrupper.
www.helsinki.fi/yliopisto
Egen forskning
Slutet av 80-talet: jobb inom flyktingmottagning i
Finland
1997: PhD in Ethnic Relations vid University of
Warwick (UK): ”Kurdish Refugee Communities: The
Diaspora in Finland and England”.
Diaspora som en transnationell social organisation
www.helsinki.fi/yliopisto
”Transnationalism”
Till omfattningen nytt fenomen som har stor betydelse för
migrationsprocesser, migrationens konsekvenser och etniska
relationer.
Amerikansk antropologisk forskning: Invandring i USA sker inte
längre som förr.
“We define ‘transnationalism’ as the processes by which
immigrants forge and sustain multi-stranded social relations that
link together their societies of origin and settlement. We call these
processes transnationalism to emphasize that many immigrants
today build social fields that cross geographic, cultural, and
political borders.” (Basch, Glick-Schiller & Szanton Blanc, 1994: 7)
www.helsinki.fi/yliopisto
Transnationalism
Transnationella social rum
- Thomas Faist (2000) The Volume and Dynamics of International
Migration and Transnational Social Spaces.
Transnationella relationer mellan Sverige och Finland!
- Emigrationen (50-70-tal) och återvandringen (70-80-tal) har
övergått till komplexa rörelser inom ett transnationellt socialt fält.
www.helsinki.fi/yliopisto
”Svenskt i Finland – Finskt i
Sverige” (2000-2003)
• Finansiering fyra månader år 2002 för mitt projekt
"Transnationalism och diasporisk etnicitet i finsk och
svensk kontext” inom ramen för projektet "Etnicitet och
kön" (projektledare prof. Harriet Silius, ÅA).
• Litteraturstudier och två pilotintervjuer år 2002
• Flera resultatlösa ansökningar om fortsatt finansiering
under 2000-talet.
• Begränsning och fokusering av forskningsfrågan:
rikssvenskar i Finland.
www.helsinki.fi/yliopisto
Pilotintervju 1
(familj i sydvästra Finland, 2002)
Familjen flyttade från Sverige till Finland år 2001 för att barnen skulle gå i finländsk
skola. Båda föräldrarna jobbar sedan länge på färjorna mellan Sverige och Finland och
har bott på åtskilliga olika orter i Sverige och Finland. Pappan finsk medborgare född i
Österbotten, där han gick i svenskspråkig skola, men växte upp i tvåspråkig familj,
jobbar främst på finska och uppger sig idag vara officiellt finskspråkig. Mamman svensk
medborgare född i Sverige där hon växte upp i finskspråkig ”sverigefinsk” familj,
skolgång på svenska i Sverige. Har under sin barndom även bott på finskspråkig ort i
Finland. Hon uppger sig vara officiellt svenskspråkig. Barnen har de uppmuntrat tala
finska medan de bodde i Sverige, men familjen verkar idag i Finland ha svenska som
hemspråk. Barnen är svenska medborgare, går i svenskspråkig skola i Finland och är
officiellt svenskspråkiga.
Pappan uppger att han kanske är ”finlandsvensk”, men mamman uppger att hon och
barnen inte är det.
(familjen flyttade sedermera efter två år i Finland återigen till Sverige).
www.helsinki.fi/yliopisto
Pilotintervju 2
(Herr ”A” i Helsingfors, 2002)
A är född i Sverige i början av 60-talet, uppvuxen i svenskspråkigt hem med
svenskfödda föräldrar, skolgång i Sverige, svensk medborgare. Träffade på
1980-talet finlanssvenskan B som sommarjobbade i Sverige. Efter
sällskapande, giftermål och B:s peridovisa boende i Sverige, beslöt paret att
flytta till Finland . A jobbar på en internationell koncerns kontor i Helsingfors. A
pratar främst engelska på jobbet och bristfälligt finska. Parets barn går i
svenskspråkig skola och är officiellt svenskspråkigt. Hemspråket är enbart
svenska.
A uppger att han defnitivt och absolut inte är ”finlandssvensk” men att hans fru
är det och eventuellt deras barn.
A uppger att han planerar att flytta till ett tredje land där han kunde få ett bra
jobb, men att familjen hittills hållit honom i Finland.
www.helsinki.fi/yliopisto
"Sysselsättning, nätverk och
transnationalism" (2001-2003)
• vietnamesiska och turkiska invandrare.
• finansiering på 772 000 mk från FA
• ansvarig projektledare: Östen Wahlbeck
• forskare: docent Kathleen Valtonen, PD Zeki Kutuk.
• forskningsassistenter.
• anknutna seniorforskare: prof. Ulla Vuorela m.fl. (TaY),
prof. Robin Cohen (Warwick), Erik Olsson (Svenska
nätverket för transnationalism och diaspora (FAS))
• transnationella nätverks positiva betydelse för invandrares
integration på arbetsmarknaden!
www.helsinki.fi/yliopisto
”Transnationellt och lokalt
–invandrargruppers sociala integration”
• finansiering från FA: 500 000 euro (2009-2013)
• projektledare: Östen Wahlbeck
• forskare: PD Salla Tuori, Dott.ssa Vanja La Vecchia,
docent Kathleen Valtonen och docent Tuomas
Martikainen.
• doktorander: Zeinab Karimi, Kaisu Koskela. (CIMO,
NordForsk)
• forskningsassistenter.
• anknutna seniorforskare: FiDiPro Peter Kivisto (TY),
prof. Thomas Faist (Bielefeld), m.fl.
www.helsinki.fi/yliopisto
Svenska invandrare i Finland – etniska
relationer i mötet mellan svenskt och finskt
(2011-2012)
• finansieras av styrelsen för SLS (”Det svenska i Finland
idag och imorgon”).
• forskare Östen Wahlbeck.
• I Finland bor idag ett betydande antal svenskspråkiga med
ursprung i - och med olika ”transnationella” band till - andra
länder, framförallt till Sverige.
• Vilken social relation har ”rikssvenskar” till Svenskfinland
och finlandssvenskar?
Tudelat syfte:
1. Ge information om de (riks)svenska invandrarna i Finland.
2. Ge information om Svenskfinland genom en studie av
rikssvenska erfarenheter.
www.helsinki.fi/yliopisto
Svenska invandrare i Finland – etniska
relationer i mötet mellan svenskt och finskt
(2011-2012)
• ”rikssvenskar” som ”invandrare”!
• klassisk etnicitetsteori: socialantropologisk
gränsdragningsteori och elitteori (Barth, Abner Cohen,
Malesevic); etnicitet som social kategori (Brubaker
(2006): Ethnicity without Groups).
• finlandssvenskhet definierat i relation mellan
svenskspråkiga och finskspråkiga finländare i Finland.
• avvikelse och kontrastering som antropologisk
arbetsmetod.
• startseminarium på SLS i april 2011, välkommen!
www.helsinki.fi/yliopisto
Källa: Statistikcentralen (2010): http: www.stat.fi
Svenska medborgare fast bosatta i Finland,
1980-2008
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
19
19 80
19 81
19 82
19 83
19 84
19 85
19 86
19 87
19 88
19 89
19 90
19 91
19 92
19 93
19 94
19 95
19 96
19 97
19 98
20 99
20 00
20 01
20 02
20 03
20 04
20 05
20 06
20 07
08
0
www.helsinki.fi/yliopisto
Svenskspråkig invandring och utvandring (Fjalar Finnäs
(2005) Finlandssvenskarna: en statistisk rapport, p. 20)
[Figur borttagen: Svenskspråkig invandring och
utvandring. Källa: Fjalar Finnäs (2005)
Finlandssvenskarna: en statistisk rapport, s. 20]
www.helsinki.fi/yliopisto
Invandring och utvandring i Finland enligt
medborgarskap och språk,1980-2001
Källa: Korkiasaari (2003) Maahan- maastamuuttaneet kansalaisuuden ja kielen mukaan.
http://www.migrationinstitute.fi/db/stat/fin/art.php?artid=6
Medborgarskap/språk
Invandring
Utvandring
Nettoinvandring.
Finskt/finska
138 775
139 000
-225
Finskt/svenska
18 179
24 939
-6 760
Finskt/övrigt
4 603
3 526
1 077
Utländskt/finska
17 493
5 482
12 011
Utländskt/svenska
7 275
4 234
3 041
Utländskt/övrigt
110 906
22 919
87 987
Totalt
297 231
200 100
97 131
www.helsinki.fi/yliopisto
Finns det övrig invandring av betydelse för
Svenskfinland? (dvs icke-svenskspråkiga)
Uppehållstillstånd givna år 2009
Källa: Migrationsverket (2010) Oleskeluluvat vuonna 2009.
2497
familjeband
5304
arbete
näringsidkare
finländsk härkomst
3993
studier
övriga skäl (t.ex. humanitära)
474
2883
57
www.helsinki.fi/yliopisto
[Figur borttagen: Karta över andelen som talar ett främmande språk i
landets olika regioner. Källa: Horttanainen, Erja & Wikman-Immonen,
Anu (2010) Kunnat kansainvälisen maahanmuuttopolitiikan
toteuttajana. Helsingfors: kommunförbundet. s. 89]
www.helsinki.fi/yliopisto
[Figur borttagen: Lista över de kommuner som har den största
andelen befolkning registrerad med ett främmande språk. Källa:
Horttanainen, Erja & Wikman-Immonen, Anu (2010) Kunnat
kansainvälisen maahanmuuttopolitiikan toteuttajana. Helsingfors:
kommunförbundet. s. 96]
www.helsinki.fi/yliopisto
Varför forska om invandring inom
finlandssvensk samhällsforskning?
1. Migration och invandrares samhällsposition ger
information om allmänna samhällsförändringar i
Svenskfinland.
2. Utanförskap ger en bild av ”finlandsvenskhetens”
gränser och innehåll.
3. Invandringens betydelse för Svenskfinland.
4. Information om invandrargrupper.
www.helsinki.fi/yliopisto
Tack för uppmärksamheten!
www.helsinki.fi/yliopisto