Transcript Arbetskraftsinvandring - en lösning på försörjningsbördan?

Arbetskraftsinvandring
- en lösning på
försörjningsbördan
Åke Nilsson
Demografi och jämställdhet
Statistiska centralbyrån
Sveriges befolkning i tre åldersklasser
6 000 000
5 000 000
4 000 000
0-19
3 000 000
20-64
65+
2 000 000
1 000 000
0
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050
Medellivslängd
100
90
80
70
60
50
Kvinnor
40
30
Män
20
Män antagande
10
Kvinnor antagande
0
1860
1880
1900
1920
1940
1960
1980
2000
2020
2040
Medellivslängd inom olika
åldersintervall - kvinnor
50
45
40
0-20
35
20-65
30
65-100
25
20
15
10
5
0
1861
1881
1901
1921
1941
1961
1981
2001
Medellivslängd inom två
åldersintervall
50
45
40
Kvinnor 20-65
35
Kvinnor 65-100
30
Män 20-64
25
Män 65-100
20
15
10
5
0
1861
1881
1901
1921
1941
1961
1981
2001
Summerat fruktsamhetstal
5,0
4,0
3,0
2,0
Kvinnor
Män
1,0
0,0
1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000
År
Ålderspyramiden 1970 och 2000
100
Kvinnor
Män
90
80
70
Kvinnor Lika
60
Kvinnor Färre
Kvinnor Fler
50
Män Lika
Män Färre
40
Män Fler
30
20
10
0
-80000
-60000
-40000
-20000
0
20000
40000
60000
80000
Ålderspyramid 2000 och 2030
100
90
80
70
Kvinnor Lika
60
Kvinnor Färre
Kvinnor Fler
50
Män Lika
Män Färre
40
Män Fler
30
20
10
0
-80000 -60000 -40000 -20000
0
20000
40000
60000
80000
Försörjningsbördan för 20-64 åringar
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0,0
Försörjningbördan
Barn och ungdom
Äldre
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050
Förvärvsfrekvenser år 2000
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
Män
Kvinnor
0,3
0,2
0,1
0,0
15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74
Förtidspensioner 2001- andel av
befolkningen
0,35
0,30
Män
Kvinnor
0,25
0,20
0,15
0,10
0,05
0,00
15-19
20-24
25-29
30-34
35-39
40-44
45-49
50-54
55-59
60-64
De förvärvsarbetandes försörjningsbörda
av äldre och förtidspensionärer
0,8
Ålders- och förtidspensionärer per
0,7
förvärvsarbetande
0,6 Ålderspensionärer
per förvärsarbetande
0,5
0,4
0,3
Förtidspensionär per
förvärvsarbetande
0,2
0,1
0,0
1970
1980
1990
2000
2010
2020
2030
2040
2050
Migration – om två personer ska
försörja en pensionär
400 000
350 000
Invandring, totalt
300 000
Därav arbetskraftsinvandring
250 000
Utvandring
200 000
Netto
150 000
100 000
50 000
0
2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050
Folkmängd 2000-50
två alternativ
12 000 000
Inrikes födda alt.
arbetskraftsinvandring
10 000 000
8 000 000
Inrikes födda prog 2002-50
6 000 000
4 000 000
Utrikes födda alt.
arbetskraftsinvandring
2 000 000
0
Utrikes födda prog 2002-50
2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050
Antaganden: invandring
Invandringen är delad på tre komponenter:
•Återinvandringa av födda i Sverige.
•Traditionell invandring dvs. familjeband,
flyktingar, studerande
•Arbetskraftsinvandrare
Antaganden: utvandring
Utvandringen är delad på två komponenter:
•Födda i Sverige
•Födda utomlands
Specificering av
antaganden om invandring
• Återinvandringa av födda i Sverige :
70 procent återvänder
• Traditionell invandring:
4 procent av de utrikes födda - genomsnitt 5,1
de senaste 20 åren
Specificering av antaganden om
invandring
•Antalet arbetskraftsinvandrare per år:
2*(antal ålderspensionärer +
antal förtidspensionärer) –
antalet förvärvsarbetande
Högsta ålder för arbetskraftsinvandrarna 39 år
med medföljande barn
Om resultatet blir negativt sätt invandringen till 0
Specificering av antaganden om
utvandring
•Födda i Sverige: Köns- och åldersspecifika
utflyttningsrisker som är konstanta över hela
perioden
•Utrikes födda: Köns- och åldersspecifika
utflyttningsrisker som årligen ökar med 1/30
under 20 år (arbetskraftsinvandring ger större
benägenhet att återutvandra)
Ökad förvärvsfrekvens och
färre förtidspensionärer
•Under en tioårsperiod
återgår till förvärvsfrekvensen åren 1989/90
minskar andelen förtidspensionärer med en
tiondel
•I övrigt samma förutsättningar som i
föregående kalkyl
Migration – om två personer försörjer en pensionär
Förvärvsfrekvensen stiger till nivån 1989/90
Andelen förtidspensionärer minskar med tiondel
400 000
350 000
Invandring, totalt
300 000
därav arbetskraftsinvandring
250 000
200 000
150 000
Utvandring
Netto
100 000
50 000
0
2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050
Folkmängd 2000-50
två alternativ
12 000 000
10 000 000
Inrikes födda, högre förvärvsfrekvens
8 000 000
Inrikes födda prog 2002-50
6 000 000
4 000 000
Utrikes födda, högre
förvärvsfrekvens
2 000 000
Utrikes födda prog 2002-50
0
2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050
Pensionärer (ålder- och förtids-)
per förvärvsarbetande
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
Prognos 2002 och
mönster år 2000
0,3
Med 20000
arbetskraftsinv andrare
per år
0,2
0,1
0,0
1990
2000
2010
2020
2030
2040
2050
Genomsnittlig pension i förhållande till
genomsnittlig förvärvsinkomst
0,6
0,5
0,4
0,3
Två förvärvsarbetande per pensionär
0,2
0,1
0,0
2000
Dagens förvärvsfrekvenser och 20 000 i
arbetskraftsinvandring
Dagens förvärvsfrekvenser och ingen
arbetskraftsinvandring
2005
2010
2015
2020
2025
2030
2035
2040
2045
2050
Sysselsättningsnivå år 2000 för invandrare
efter tid i Sverige - män Indextal (inrikes födda =100)
120
100
Utanför Europa
80
Övriga Europa med USA,
Kanada och Japan
60
Norden (ej Sverige)
40
Sverige
20
0
0-4
5-9
10-14
15-19
20-
Totalt
Effekten av högre förvärvsfrekvens
bland invandrare på försörjningen
av ålderspensionärer
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
Förvärvsfrekvens år 2000
0,2
Högre förvärsfrekvens
bland invandrare
0,1
0,0
1980
1990
2000
2010
2020
2030
2040
2050
Slutsatser
•
•
•
•
•
•
•
Att få fler personer i arbete
Att minska antalet förtidspensionärer
Att försöka få fler att arbeta efter 65 års ålder
Att stimulera tillväxten
Att stimulera barnafödandet
Att effektivisera utbildningen så att tiden i utbildning
minskar
Att rekrytera arbetskraft utomlands.