Transcript Perspektiv i kandidatuppsats 140404

Perspektiv i
examensarbetet
Anna Forsberg
Professor i vårdvetenskap
Perspektiv
•
•
•
•
Utblick
Översikt
Vy
Överblick
•
•
•
•
Distans
Synvinkel
Aspekt
Utgångspunkt
Perspektiv
• Vårdarperspektiv- utifrånperspektiv- söker efter
åtgärdsrelevant kunskap
• Patientperspektiv- inifrånperspektiv- söker efter
subjektiv upplevelse
• Kvinnoperspektiv
• Mansperspektiv
• Genusperspektiv- att analysera och
problematisera kulturella maktrelationer mellan
t.ex. kvinnor och män i sociala verksamheter.
Problem
• Patientperspektiv – risk att snäva in perspektivet
till att gälla människors upplevelser och
erfarenheter enbart just i patientrollen.
• Det handlar inte enbart om vilka patienters
erfarenheter och upplevelser som vi väljer att
lyssna till och dokumentera i forskningsarbetet.
• Viktigt är också kvaliteten på vår relation till
dessa patienter.
• Bygger relationen på solidaritet eller respekt?
• Ser jag patienten som ett ”åtgärdsobjekt”?
Perspektivval
• Forskarens grundsyn på människan i
vården
• Forskarens syn på sin roll och uppgift som
forskare
• Världsbild
• Vetenskapliga paradigm
• Människosyn
• Kunskapssyn
Grundstenar i vetenskapliga
paradigm
• Ontologi – ontologiska grundantaganden
(vår människo- och samhällssyn)
• Vetenskapsuppfattning d.v.s. vad man kan
och bör söka kunskap om, hur kunskapen
bör sökas och varför.
MÄNNISKOSYNER - FYRA TRADITIONER
• Arvsteorin – vi blir den människa vi redan var när vi föddes. ”Det
är kört från början”. Våra arvsanlag bestämmer allt.
• Behaviorismen – Människors beteende är inlärt genom yttre stimuli
i form av belöningar och bestraffningar och därför styrbart med
yttre stimuli.
• Psykoanalytisk teori – Människan är sin barndom. Det som hänt
före 5 års ålder präglar vuxenlivet. En människas personlighet finns
inom henne.
• Verksamhets- och interaktionsteorier - Människan utvecklas hela
tiden genom de verksamheter vi är inbegripna i och i samspel med
andra människor.
Objekt och subjekt
• Människan som subjekt - aktiv, autonom och
självständig
• Människan som passivt objekt – underkastad sin
egen biologi,
• Människan som ett biologiskt material
• Människan som en anatomisk konstruktion
• Människan som både subjekt och objekt – att
både respektera individens självbestämmande
och att se hennes beroende av andra
MÄNNISKAN SOM KROPP OCH
MEDVETANDE
• Dualism – kropp och medvetande är två skilda entiteter
• Monism- kropp och medvetande är en enhet
• Patologi – kommer från grek. patheia eller pathos som utöver
sjukdom betyder påverkan, erfarenhet, känsla, lidelse och lidande
• Begreppshistoriskt har sjukdom en fysisk och psykisk aspekt
• Kroppen som maskin (Descartes och dualismen)
• Kroppen är levande eftersom jag lever med och genom min kropp
(Materialismen)
• Kroppen utgörs av den levda kroppen- patientens livsvärld
förändras till följd av sjukdomen (livsvärldsfenomenologin)
Kroppen och jag själv
• Kropp (biologi) - Förändringar i
blodkärl, nerver, celler och inre organ
innebär för professionen konkreta
förändringar
• Känslor (jag själv) och de kroppsliga
manifestationerna (biologi) kan
patienten inte tänka på var för sig
utan båda dimensionerna finns hela
tiden - mer eller mindre
framträdande.
Ricoeur P. 1960, Freedom and Nature
Utgångspunkter i en personcentrerad vård?
Personcentrerad vård:
 utgår från personen med en sjukdom och inte
sjukdomen i en person
 anpassar vård och vårdmiljö efter den enskilde
personen
 strävar efter att förstå symtom och beteenden
utifrån personens upplevelse och utgångspunkt.
Humanistisk
människosyn
Objekt
Subjekt
Natur/biologi
Historia/kultur
Människan som
funktion
Människan som värdig i
sig
Människan som
teknik/mekanik
Människan sedd som en
helhet (holism)
Materialism
Idealism (kunskapsteoretiskt
perspektiv)
Drifter/instinkter
Förnuft
Betingning
Skapande
Amoralisk varelse
Moralisk varelse
(utan moral)
Egoism
Altruism
Människan har skapat
Gud (antropocentrism)
Gud har skapat
människan (deocentrism)
MÄNNISKOSYN I PRAKTIKEN
Naturalistisk
människosyn
Schematisk
översikt över
några centrala
nyckeord som kan
förknippas med en
naturalistisk
respektive
humanistisk
människosyn
SAUK-MODELLEN
OM MÄNNISKAN SOM HANDLADE SUBJEKT
• Människan skapar sin egen livshistoria genom
de handlingar hon utför, men också genom att
reflektera, tolka och värdera dessa handlingar.
• Människan är målinriktad och motivstyrd
• Att förstå människans upplevelsemässiga
innebörd av en (hälso-) situation är nödvändigt
för att bedriva god vård – personspecifik vård.
• Patienten har ett ”jagperspektiv”
Gustafsson,B(2004).
SAUK-modellen
• Strävan att förverkliga sin idealitet d.v.s.
minska diskrepansen mellan den jag
önskar vara och den jag just nu är.
Idealt
Jag
Aktuellt
Jag
Målstyrda handlingar
OMVÅRDNADSPERSPEKTIV
•
•
•
•
•
•
Caring
Nursing
Caring in Nursing
Människan som en enhet
Människan som en odelbar helhet
Människan som kropp, själ och ande
OMVÅRDNADSTEORI UTIFRÅN
MÄNNISKOSYN
• Behovs-, aktivitets- och beteendemodeller med ett
reduktionistiskt synsätt på människan. Ex: Henderson,
Nightingale
• Interaktions-, och egenvårdsmodeller med en
aktionsteoretisk syn på människan. Ex SAUC-modellen,
King, Orem
• ”Human becoming models” med en ideal relativistisk
syn på människan. Ex: Parse, Rogers, Travelbee,
Watson
• Mellanmänskliga modeller med människan som en
religiös varelse. Ex Martinsen och Eriksson
• Kulturmodeller med utgångspunkt i människan som en
kulturell varelse. Ex. Leininger.
OMVÅRDNADENS FOKUS
• Människans tolkning av och reaktion på
sin sjukdom eller sitt funktionshinder
snarare än själva sjukdomen i sig.
Exempel på perspektiv
I denna studie utgår vi från att människan, vårdledaren som är
verksam på mellanchefsnivå, är ett subjekt som utifrån tankar
och känslor reflekterar över och tolkar sin livsvärld och genom
samtal och dialog kan förmedla denna tolkning till ett annat
subjekt, till exempel forskaren. Vi utgår ifrån ett
humanvetenskapligt perspektiv där relationen och det mänskliga
mötet är i fokus.
Enligt Watson kan människan beskrivas i ett helhetsperspektiv
och som icke reducerbar i samspel med andra människor och
hon betraktas som en fri individ med förmåga att göra val och
ta ansvar. Hon lever i ett ömsesidigt beroende till andra
människor och är därför i ett ansvarsförhållande till andra.
Vårdrelationen enligt Travelbee
Fem faser för att etablera en mellanmänsklig relation:
• det första mötet
• framväxt av identiteter
• empati
• sympati
• ömsesidig förståelse och kontakt.
Grundförutsättningen för alla faser och att relation uppnås är
kommunikation. Kommunikation som är målet med
omvårdnaden behövs för att mening ska uppstå och för den
enskildes förmåga att klara av sjukdom och lidanden.
Perspektiv utifrån makt
Varje människa är en självständig och ansvarig individ vilket leder
till att när en person utlämnas till en annan, har den ene mer eller
mindre den andres liv i sin makt. Detta kan ses som ett
maktförhållande oberoende om det är den andres sinnesstämning
eller öde som är i vår makt.
Ur detta grundläggande beroende och denna naturliga makt
uppstår kravet att ta tillvara den andres liv, vilket enligt Løgstrup
innebär att det är omöjligt att undgå att ha makt över en person
som är utelämnad till en annan.
Detta innebär dock inte att tillvaratagandet skall bestå i att ta den
andres självständighet ifrån henne/honom. Ansvaret för den andre
kan aldrig bestå i att överta hennes/hans eget ansvar (Løgstrup,
1994).
Perspektiv kopplat till information
Utgångspunkten i denna studie vilar på att omvårdnad sker på
personnivå. Utifrån detta antagande blir synen på människan och
hennes möjligheter därför central för hur vi förstår begreppen
hälsa och omvårdnad.
Människosynen ligger även som grund för våra värderingar och
har därmed betydelse för omvårdnadens utformning och för
möjligheterna att utöva god omvårdnad.
Människan kan förstås både som en generell och som en unik
varelse vilket innebär att hon måste bemötas efter sina unika
förutsättningar när information ges.
Perspektiv och dagkirurgi
Människan, patienten som ska opereras dagkirurgiskt, kan
betraktas som en rationell och förnuftig varelse som genom sitt
förnuft sätter upp normer och värden som är giltiga för
honom/henne. Information inför operation syftar då till att möta
personen på ett förnuftsmässigt plan.
I den här studien är vi intresserade av att förstå hur och vad
patienten uppfattar och tycker är viktigt av den information som
vi ger honom/henne inför en dagkirurgisk operation.
Utgångspunkten är ett patientperspektiv där patientens subjektiva
och unika upplevelse är i centrum.
Illness
Illabefinnande (eng. illness) påverkas av kulturell mening
samt sociala relationer och är vad människan upplever som
ohälsa. Illness är en subjektiv upplevelse av nedsatt
välbefinnande följt av en upplevelse av förändring i
kroppen .
Begreppet omfattar hur en individ reagerar på sina
symptom och på de svårigheter som symptomen skapar i
det dagliga livet. Det inkluderar även hur hon
kategoriserar, förklarar och söker mening i sin situation.
Illness är ofta osynligt för andra personer. Illness kan
förekomma utan tecken på sjukdom ingen kan objektivt
bestämma om upplevelsen är äkta eller inte.
Disease
Sjukdom (eng. disease) är ohälsa sett rent
objektivt. Enligt biomedicinen är disease en
organisk eller funktionell, objektivt påvisbar
störning av normala livsfunktioner med
ursprung i någon organism, del av den eller
en organisk process. Det är ett biologisk
definierat tillstånd som en läkare
diagnostiserar och behandlar.
Sickness
Begreppet sjuka (eng. sickness) översätts på
svenska som sjukdom, alltså samma som
engelskans disease, men innebär en samlad bild av
den sjuka människan sett ur hennes sociala och
kulturella perspektiv. Den beskriver en tolkning
och en syn på vad som är normalt i ett samhälle,
vilket betyder att ett symptom kan ses som legitimt
i ett samhälle. För att uppnå acceptans måste det
dock finnas en medicinsk definition.
Till exempel ansågs ”yuppi”-sjukdomen, kroniskt trötthet som legitim i
slutet av 80-talet.
Definitioner
Person-centred care vs. patient-centred care
• Patient-centred care focus on the person as someone
with a disease and passive target of medical
intervention
• Person-centred care (PCC) is the antithesis of
reductionism. It asserts that patients are persons and
should not be reduced to their disease alone, but rather
that their subjectivity and integration within a given
environment, their strengths, their future plans and
their rights should also be taken into account
( Ekman, I. et al., 2011, p 2).
Läsvärd referens
• Ekman I, Cleland J.G.F, Andersson B,
Swedberg K. Exploring symptoms in
chronic heart failure. The European
Journal of Heart Failure 2005; 7:699-703.
Perspektiv
• Vilket är ditt perspektiv?
Omvårdnadsteori
- ett möjligt perspektiv i examensarbetet
Anna Forsberg
Professor i vårdvetenskap
Katharine Kolcaba’s theory of comfort
• Född 1944
• Teorin utvecklades 1990
• Middle range theory for health practice,
education and research
2013-01-23
Theory of comfort
• Nursing is described as the process of assessing the
patient's comfort needs, developing and implementing
appropriate nursing interventions, and evaluating patient
comfort following nursing interventions.
• Intentional assessment of comfort needs, the design of
comfort measures to address those needs, and the
reassessment of comfort levels after implementation.
• Assessment may be either objective, such as in the
observation of wound healing, or subjective, such as by
asking if the patient is comfortable.
2013-01-23
Theory of comfort
Health
•Health is considered to be optimal functioning, as defined
by the patient, group, family or community
Person/Patient
•Patients can be considered as individuals, families,
institutions, or communities in need of health care.
Environment
•Any aspect of the patient, family, or institutional
surroundings that can be manipulated by a nurse(s), or loved
one(s) to enhance comfort.
2013-01-23
Definition
Holistic comfort is defined as the immediate
experience of being strengthened through
having the needs for relief, ease, and
transcendence met in four contexts of
experience (physical, psychospiritual, social,
and environmental) (Kolcaba, 2010)
2013-01-23
The forms of comfort
Relief
If specific comfort needs of a patient are met, for example, the relief of
postoperative pain by administering prescribed analgesia, the individual
experiences comfort in the relief sense.
Ease
If the patient is in a comfortable state of contentment, the person
experiences comfort in the ease sense, for example, how one might feel
after having issues that are causing anxiety addressed.
Transcendence
The state of comfort in which patients are able to rise above their
challenges.
2013-01-23
The context of comfort
• Physical
• Psychospiritual
• Environmental
• Sociocultural
Comfort is an immediate desirable outcome
of nursing care, according to Comfort Theory
2013-01-23
Important concepts
• Health Care Needs are those identified by
the patient/family in a particular practice
setting.
• Intervening Variables are those factors
that are not likely to change and over which
providers have little control (such as
prognosis, financial situation, extent of
social support, etc).
2013-01-23
Användningsområde
• Perioperativ vård
• Pre- och postoperativ
vård
• Somatisk akutsjukvård
• End-of life care
2013-01-23
Referenser
•
•
•
•
•
•
•
•
Kolcaba, K. (2010). An introduction to comfort theory. In The comfort line. Retrieved
November 10, 2010, from http://www.thecomfortline.com/
March A, McCormack D (2009). Nursing Theory-Directed Healthcare: Modifying
Kolcaba's Comfort Theory as an Institution-Wide Approach. Holistic Nursing Practice;
23:2;75-80.
Kolcaba, K. Y., & Kolcaba, R. J. (1991). An analysis of the concept of comfort. Journal
of Advanced Nursing, 16(11), 1301-1310.
Kolcaba, K. Y. (1991). A taxonomic structure for the concept comfort. Image: Journal
of Nursing Scholarship, 23(4), 237-240.
Kolcaba, K. (1995). Comfort as process and product, merged in holistic nursing art.
Journal of Holistic Nursing, 13(2), 117-131.
Kolcaba, K. Y. (1994). A theory of holistic comfort for nursing. Journal of Advanced
Nursing, 19(6), 1178-1184.
Kolcaba, K., & Steiner, R. (2000). Empirical evidence for the nature of holistic comfort.
Journal of Holistic Nursing, 18(1), 46-62.
Kolcaba, K. (2003). Comfort theory and practice: a vision for holistic health care and
research. Springer Publishing Company, New York
2013-01-23
.
Morse teori om comfort
• Hur sjuksköterskan
ska handla för att
patienten skall uppleva
comfort.
• Perspektivet är
patienternas behov.
• En patientledd teori.
2013-01-23
Definitioner
• Comfort är ett relativt
och optimalt tillstånd
av välbefinnande som
kan inträffa var som
helst på ett sjukdomhälsa kontinuum.
2013-01-23
Välbefinnande
I: Ett tillfälligt stadium
då smärta eller
bekymmer lindras eller
görs uthärdligt
II: Ett stadium där
långvarig optimal hälsa
har uppnåtts.
Discomfort inträffar då
patienten inte upplever
välbefinnande.
2013-01-23
Comfort strategies
• Både tekniska och medmänskliga uppgifter
• Direkt lindring: ögonkontakt, beröring,
uppmuntrande ord, lyssna och förklara
• Indirekt lindring: förändra miljön runt
patienten.
• Varje sjuksköterska får utforma sin egen
repertoar av comfort strategies
2013-01-23
Comforting feedback loop
Patienten
upplever
obehag
Patient
är nöjd
2013-01-23
Verbala eller icke
verbala signaler
Comfort
strategi
Sjuksköterskan
uppfattar signalen
från patienten
Referenser
Morse, J.M., Bottorf, J., Hutchinson, S.
(1994). The phenomenology of comfort.
Journal of Advanced Nursing, 20, 189-95.
Morse, J.M.(2002). On Comfort and
Comforting. American Journal of Nursing
100(9), 34-38.
2013-01-23
Responding to Threats to Integrity of Self
1. Vaksamhet-Personen ifråga blir
misstänksam och uppmärksammar
förändringar i sin kropp. Försöker bevara
ett känslomässigt lugn.
2. Avbrott- Uthärdande för att överleva där
personen kämpar för att inte tappa fotfästet
och hålla sig kvar i livet
2013-01-23
Responding to Threats to Integrity of Self
3. Uthärdande- Fokusering och försök till att
lära sig leva med den ohälsa personen
drabbats av. Personen fokuserar på nuet och
uthärdar för att leva.
4. Lidande- Ökad insikt om vad som skett i
förhållande till dåtid och nutid vilket kan
innebära känslomässiga utbrott och sorg.
Personen fokuserar på att återfå sin kropp och
sitt jag.
2013-01-23
Forts…
5. Lära sig leva med ett förändrat jag- En
strävan att lära sig leva med ett förändrat jag
då hotet från den akuta sjukdomen minskats
och personen förhåller sig till den förändrade
livssituationen.
Referens: Morse, J. (1997). Responding to threats to integrity
of self. Advances in Nursing Science, 19(4), 21-36.
2013-01-23
Lidandeteorier
Lidandets former Janice Morse
Katie Eriksson
The course of suffering Lidandets drama
Det avstängda
och outhärdliga
lidandet
Arne Rehnsfeldt
Framåtskridande av
lidande
Enduring- blockerad och Outhärdligt. Inte i
Livsförståelsemörker
avstängd. Hålla sig
kontakt. Tyst lidande. Outhärdligt lidande
samman.
Vändpunkter
Transition-övergång.
eller övergångar i Ambivalens och
lidandets kamp
pendlande leder till
”turning point”
Bekräftelse-tillåtelse
att lida
Vändpunkt. Vägskäl
genom gemenskap
Lidandets
känslomässiga
utkämpande
Emotional sufferingbefrielse
Lidandets kamp- att
lida i tid och rum
Lidandets kamp och
utveckling genom
motsatser t.ex.
Hopp-hopplöshet
Försoning och
förnyelse genom
lidandet
2013-01-23
Hope- Reformulation
of self. Förnyelse av
självet.
Försoning och
integration- nytt liv
Ljus i livsförståelsenuthärdligt lidande
Orems teori
• Omvårdnad ersätter hälsorelaterade
aktiviteter, s k egenvård, när individen inte
själv klarar att utföra detta.
• Målet är att individen ska bli självständig
och på egen hand klara sin egenvård.
• Omvårdnad beskrivs som en hälsoprocess,
konst och teknologi.
2013-01-23
Orems teori
• Människan är en integrerad helhet med
fysiska, psykiska och sociala dimensioner
och med förmåga att lära och utvecklas.
• En patient är en individ som saknar förmåga
att tillgodose sina egenvårdsbehov på ett
adekvat sätt d v s har en egenvårdsbrist.
• Att skapa och upprätthålla en utvecklande
miljö är ett sätt att hjälpa individen.
2013-01-23
Generell teori om omvårdnad
• Teori om egenvård
• Teori om egenvårdsbrist
• Teori om omvårdnadssystem
2013-01-23
Teori om egenvård
• Egenvårdsaktivitet: De aktiviteter individen själv tar
initiativ till och utför för sin egen skull i syfte att
upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande.
Egenvårdsaktiviteterna syftar till att möta egenvårdskrav.
• Egenvårdskrav: Summan av de egenvårdsaktiviteter
som måste utföras för att tillgodose individens universella
och utvecklingsmässiga egenvårdsbehov samt ev
egenvårdsbehov relaterade till hälsoproblem.
2013-01-23
Teori om egenvård
• Egenvårdsbehov:
1. Universella behov i form av åtgärder för att
upprätthålla mänsklig funktion
2. Utvecklingsmässiga behov: Egenvårdsbehov
knutna till den period som individen befinner sig
i (ålder, kön)
3. Hälsorelaterade behov: Egenvårdsbehov som
finns hos människor som lider av sjukdom,
skada, handikapp och som befinner sig under
medicinsk diagnos och behandling.
2013-01-23
Teori om egenvårdsbrist
• Egenvårdskapacitet
innefattar kunskaper,
motivation, mentala och
praktiska färdigheter som
individen behöver för att
tolka sina egenvårdsbehov
och planera den egenvård
som behövs för att möta
behoven.
2013-01-23
Teori om egenvårdsbrist
•
Egenvårdsbegränsningar
Restriktioner som
inverkar på egenvårdsfunktionen i form av
a) Begränsad kunskap
b) Begränsad förmåga att
göra bedömningar och
fatta beslut.
c) Begränsad förmåga att
utföra handlingar som
ger resultat
2013-01-23
Egenvårdsbrist
Egenvårdskapacitet
Egenvårdskrav
Närstående
Behov av omvårdnad
Sjukvården
2013-01-23
Teori om omvårdnadssystem
Egenvårdskapacitet
Egenvårdskrav
Omvårdnadskapacitet
2013-01-23
Kunskaper,
attityder och
färdigheter som
krävs för att utöva
omvårdnad.
Att utöva omvårdnad
• Konst-kreativ tolkning
och handling i
omvårdnadssituationer
• Vilja
• Motivation
• Teknologiska
färdigheterdiagnostisering,
ordination, behandling
2013-01-23
Hjälpmetoder
• Handla eller utföra för
en annan person
• Vägleda en annan
person
• Stödja
(fysiskt/psykiskt)
• Skapa en utvecklande
miljö
• Undervisa
2013-01-23
Omvårdnadssystem
Helt kompenserat Delvis kompenserat
Stödjande-undervisande
Vårdinsats
Egenvård
2013-01-23