Transcript Underlag till diskussion

Sjukgymnastens kunskapsgrund
”KROPP OCH SJÄL”
Hur interagerar de?
Lena Hedlund
Leg. Sjukgymnast med
specialistkompetens inom psykiatri och psykosomatik
Doktorand vid Inst. Hälsa, vård och samhälle
Lunds Universitet
Kropp och själ hänger ihop -
Allmänhetens förståelse för sambandet

Stressmedicin - stress påverkar kroppen.

Psykisk reaktion på kroppslig skada - stroke och
hjärtinfarkt kan leda till depression.

Dö av sorg, dö av skräck
Den historiska, klassiska uppdelningen
av uppdraget “hälsa”.

Kroppen och kroppsliga besvär = somatiken,
primärvården, medicin, sjukgymnastik etc..

Psyket = psykiatrin, medicinering, samtal/psykoterapier,
organet hjärnan. Sysselsättning/aktivering
Kroppsliga besvär vid psykisk sjukdom
och ohälsa

ca: 70 % av patienterna har kroppsliga
symtom/funktionspåverkan till följd av den psykiska ohälsan

Många är stress- och ångestrelaterade.

Mycket vanligt med störning i bodyimage, kroppsuppfattning
och påverkan på rörelseförmågan

Kroppslig hälsa försämras till följd av psykisk ohälsa (och
medicinering)
Behöver vi bry oss om detta?

Psykisk obalans/sjukdom leder efter ett tag till
förändringar av kroppsfunktion och kroppsstruktur.

Kroppsliga besvär upprätthåller oro och
ångestspiraler.

Störningar i bodyimage och kroppslig identitet ibland
den centrala problematiken.
Sjukgymnastik inom psykiatri och
psykosomatik
Kroppsorienterad behandling
behandling där kroppen eller kroppslig aktivitet
används för att nå individen som helhet.
Relationsplanen i nuet
Medvetandet
Andra pers.
Miljön
Kroppen
J. Dropsy “Kontaktsvårigheter i ett
plan leder ovillkorligen till
kontaktproblem i de två andra”
Existensnivåerna
Basal Kroppskännedom
,
Helheten
Existentiell nivå
Psykologisk nivå
Fysiologisk nivå
Fysisk nivå
Självutvecklingen enl. Stern m.fl
3-4 år
15 mån-2år
7-15 mån
2-6 mån
0-2 mån
Känslan av ett narrativt själv
Känslan av ett verbalt själv
Dåtid, nutid och framtid
Ordets makt och
möjligheter
Känslan av ett subjektivt själv
Känslan av ett kärnsjälv
Agens, koherens, affektivitet, kontinuitet
Känslan av ett begynnande och uppvaknande själv
Organisering av upplevelser, begynnande intentionalitet,
lust-olust, vitalitetsaffekter
Theory of mind empati
Sensomotorik och
intentionalitet
Amodal
perception
Affekterna – en inre kroppslig rörelse
Kategoriaffekter, avgränsade i tid med tydlig utlösande
stimuli. Förvåning, Intresse. Glädje, Ledsnad, Förakt,
Motvilja/Avsky,Vrede, Fruktan, Skam
Vitalitetsaffekter, information om aktuellt ”självtillstånd”;
trött, pigg, tyngd, stark, lugn, samlad, splittrad, nedstämd,
alert etc.
Affekter kan hanteras via kroppsliga strategier för coping,
förstärka och dämpa, avbryta affektiva reaktioner
Brister i självutvecklingen
”Utvecklingsstörning” ”Neurologisk störning”?

Sensomotoriska svårigheter utan somatisk orsak.

Svårigheter med närvaron och att känna sig hel.

Svårt för att formulera upplevelser/känslor – kontaktproblem eller alexitymi

Kroppsupplevelsestörningar

Relationsstörningar

Ej utvecklat förmågan till reflektion

Upplösningsångest
Behandling med kroppslig aktivitet

Träning av varseblivningen, sensomotorisk- och affektiv
kontakt.

Intentionalitet – att vara en agent,

Affektreglering på en kroppslig nivå.

Etablera kroppen som “fysiskt välavgränsat subjektivt jag
vari det mentala rummet/självet vilar”.
“Jag är jag i varje cell av min kropp”
Embodied kognition
Roth and Lawless beskriver den kroppsliga
formen av kognition som ‘‘basic level
schemata’’
(a) generally self-explanatory
(b) basic elements of cognitive functioning
Generally self-explanatory

Sensomotoriskt förankrade vid kroppen och
rummet. Självet!

Kroppens utseende

Vitalitetsaffekterna- hur mår/har jag det idag?
Kategorieffekterna – hur mår jag i relation till dig?

Basic elements of cognitive functioning
Via tidig, förspråklig kroppslig erfarenhet skapas förståelse/djupet i
centrala begrepp som vi behöver för att förstå/organisera våra
intryck i vår miljö och relationer och i ett senare skeende flexibelt
kunna använda oss av språket
Nära, närhet, under, över, långt borta, ha distans, framför, nedåt, stå emot, ge efter,
öppna, stänga mm.
Skjuta ifrån sig, sätta ned foten, styvnackad, hänga med huvudet, tjockhudad
Begreppen gestaltas ofta och kan nås känslomässigt via kroppshållning
och kroppsaktivitet
Basic elements of cognitive
functioning

Spegelneuron

Från kropp till kropp – handling till upplevelse
Styr vår upplevelse och beteende i nuet, i
relation till aktuell miljö

“Theory of mind”

Mentaliseringens grund
Kropp till kropp - Vad innebär detta?
Människan öppnar eller sluter sig i relation till den
”retning”, det sammanhang/miljö hon befinner sig i.
Leder till en grundläggande ”kroppslig” (psykofysisk)
beredskap
Oftast en omedveten, ”reflexreaktion”
Kognitiv träning via kroppen och
kroppsaktivitet







Spatial orientering
Uppmärksamhet, varsebli, amodal perception, vigilance
Reaktionshastighet
Sensomotorisk funktion, intentionalitet
Meta-kognition, att distansera sig och reflektera över sina
upplevelser
Preverbalt arbete med begreppsvärlden, kroppslig
beredskap
Kroppslig stabliltet – en fast punkt i relation till rörelse
Vårt fysiska jag
Struktur som ska erbjuda jaget liv, stabilitet, flexibilitet,
mobilitet, njutning och behovstillfredställelse, skydd,
kontakt, vila/återhämtning mm.
 Kroppsjagsfunktionerna
- Balans/Grundning
- Centrering/Andning
- Flöde
- Närvaro
Upplevelsebaserad inlärning/träning
Upplevelse
Verbalisering
BEARBETNING
”Mentalisering”
Erfarenhet
Kunskap
Varför sträva efter välfungerande
kroppsjagsfunktioner?

Identitetsstärkande – kroppen som fysiskt rum, förbättrad kontakt
med egna behov och känslor, tycka om/acceptera kroppen/sig själv

Resursperspektiv, aktivera inneboende möjligheter

Eliminera eller minska symtom/funktionssvårigheter på felaktigt
användande av kroppen

Återhämtning underlättas, det “rör” på sig, flöde

Profylaktiskt hälsoarbete –, ökad stress och ångesttolerans, kunna
tycka om egna kroppen och att röra på sig!
Stressens tre ”positioner”

Kamp
Aktivitet, ökad temporär muskelspänning,
ökad reaktionshastighet

Flykt

Freeze
Överväldigande hot eller långvarig
stress
Uppgivenhet, avstängd
emotionellt;
blandform, för låg tonus, långvarig
muskelspänning, rubbning sympaticusparasympaticus
Stressens påverkan på kropp och medvetandet
Stress/ångestnivå
Sluten, Avstängd
Panik
Närvaro
Tunnelseende
Ångest
Stegrad eller återhållen andning
Rädsla
Ökad och/eller minskad muskelspänning,
ofokuserad, det inre drar till sig
uppmärksamheten
Beredskap,
oro
Ökad muskelspänning, grundare andning, styrt fokus
Koncentration
Mindfulness
Sömn
Öppenhet, Nyfikenhet, Acceptans, Muskulär
spänningsbalans
Muskelspänningens riktning och funktion

Ökar kroppens förmåga att stabilisera sig vid rörelse
och för ökad kraftutveckling

Affektkontroll - hålla ihop sig för stunden
Spänningsreglering

Framgångsrik avspänning är inte bara att musklerna
”spänner av” utan att ”ihopdragningen” i kroppen släpper.
Sensoriskt och mentalt ”öppnande”.

Många har brister i denna skyddsmekanism, därför tränar
sjg. förmågan till ”centrering” och aktiv spänning, lika väl
som funktionell djupavspänning

För att kunna slappna av släppa måste man i kroppen veta
vart man ”släpper” sig.
Andningspåverkan – hyperventilering,
hypoventilering, ointegrerad/rigid?

Hur ser det störda andningsmöstret ut, funktion,
tidsaspekter?

Hur locka fram en flexibel och funktionell
andning för affekthantering, reglering och som
copingstrategi?

Manuella tekniker, direkt och indirekt rörelse och
avspännings-/spänningsreglerande behandling
Sjukgymnastisk bedömning




Diffrentialdiagnostisering
Brister i kroppsjaget och mjuka neurologiska fynd
Kroppsliga försvarsmekanismer och
stressreaktioner - svårighetsgrad och omfattning
Vad fungerar av kroppens resurssystem?
Validerade och reliabilitetstestade instrument
Sammanfattning - behandling

Utnyttja kroppens eget harmoniserande system, coping
Kan ge dramatisk gynnsam påverkan på stress/ångestnivå och ger en
upplevelse/smak av vad man ska sträva efter.

Stärka självet (empowerment, self-efficacy, ”subjektivitet” i upplevelserna,
verbaliseringsförmåga, affekt/kroppskontakt och affekttolerans).

Träning av kognition på kroppslig nivå

Öka förståelsen mellan samband kropp, känsla, tanke, historisk och aktuell
livsomständighet, med betoning på egenupplevelse av samband! KBT
orienterad pedagogik

Minska symtom, förbättra rörelseförmågan och rörelseglädje,
Tack för er uppmärksamhet!