Transcript 1 8 - Sameskolstyrelsen

Tankar kring tvåspråkiga
undervisningsmodeller och
flerspråkighet
Leena Huss
Hugo Valentin-centrum
Uppsala universitet
Innehåll
• Allmänt om tvåspråkiga undervisningsmodeller
• Två exempel på språkbad av olika karaktär
– Språkbad i svenska (Finland)
– Språkbad i maori (Aotearoa/Nya Zeeland)
• Erfarenheter från projektet Revitalisering mot alla odds?
• Att släppa enspråkighetstänkandet
• Vad kan vi göra just nu?
Allmänt om undervisningsmodeller
som syftar till tvåspråkighet
– Undervisning i språket som ämne
• Modersmålsundervisning i Sverige
• Svenskundervisningen i finsk skola i Finland
• Undervisning i iriska i engelsk skola på Irland
– Undervisning på två språk
• Integrerad samisk undervisning i Sverige
• Sameskolor, finska friskolor mm i Sverige
• Tvåvägsundervisning i USA (two-way)
– Undervisning helt eller till största delen på eget språk (maintenance)
• Svenskspråkiga skolor i Finland
– Språkbad (enrichment)
• Språkbad i Québec
• Språkbad i Finland
• Maoriskt språkbad på Aotearoa/Nya Zeeland
• Lektioner i språket som ämne
• Undervisning i vissa ämnen på språket
• Undervisning på två språk 50-50
• Merparten av undervisningen på eget språk
• Undervisning helt på eget språk + undervisning i
majoritetsspråket som ämne
Thomas & Collier 1997
Finland, undervisning i och på
svenska
Två parallella enspråkiga
utbildningssystem
• Finskspråkiga skolor med
undervisning i svenska som
ämne
• Svenskspråkiga skolor +
undervisning i finska som
ämne
• En inflammerad debatt om
tvåspråkiga skolor pågår
• Språkbad i svenska (förskola,
grundskola)
– Undervisning på svenska
för majoritetsbarn; så
småningom även en del
undervisning på finska;
eventuellt även på andra
språk
Nya Zeeland, undervisning i och på
maori
• Engelska skolor,
undervisning i maori som
ämne
• Tvåspråkiga skolor,
undervisning i olika
ämnen på engelska och
maori (12 > 80% på
maori)
• Språkbad i förskola,
grundskola och
gymnasium; undervisning
helt eller till stor del på
maori; maorisk filosofi
(Kohanga Reo, Kura Kaupapa
Maori, Wharekura)
Språkbad: en stor del av
undervisningen på eget språk
• Två exempel på språkbad av olika karaktär
– Den finländska erfarenheten
– Den maoriska erfarenheten
Jämförelse
Språkbad i svenska i förskola och skola i
Finland
Språkbad i Kohanga Reo + Kura Kaupapa
Maori
Alla nybörjare i undervisningsspråket
som inte är modersmålet eller
arvsspråket
Varierande färdigheter i undervisningsspråket som är elevernas arvsspråk fast
oftast inte deras starkaste språk
Eleverna får välja språk i början
Eleverna får välja språk i början
Lärarna talar undervisningsspråket
Lärarna talar undervisningsspråket
Endast språkundervisning, identiteten
ska inte påverkas. Berikande
flerspråkighet
Språk, kultur och traditionen hänger
samman, den maoriska identiteten ska
stärkas
- Instrumentell motivation
- Förbättrade attityder?
- Integrativ motivation
- Maorisk filosofi
• De maoriska utbildningsinstitutionerna från början oftast
föräldrarnas initiativ
• Viktigt att lärare och rektorer maorier som har kultur- och
helst också språkkompetens
• De flesta andraspråkstalare
• Frågor som diskuteras:
– Nästan alla lärare och elever har maori som ett andraspråk – de
äldres stöd mycket viktig, måste tas tillvara
– Många Kohanga Reo erbjuder möjligheter för föräldrar att lära
sig maori
– Ett parallellt vuxenprogram med mentorer har funnits från början
för att stärka språkkunskaperna i lokalsamhällena – behövs
fortarande akut
– Viktigt att eleverna är kvar i det maoriska skolsystemet så länge
att de hinner uppnå en hög nivå i maori
– I de övre klasserna kontrastiv undervisning i akademisk maori
och engelska
– Många barn slutar för tidigt i maoriskt språkbad, hinner inte nå
tillräckligt hög nivå i språket
– Barn som flyttar över till den engelska skolan förväntas prestera
sämre
Den svenska verkligheten
• Några resultat från projektet Revitalisering mot alla
odds? Sydsamiska i Sverige (RJ 2009-2013)
Syftet med projektet
– studera situationen för sydsamiska och sydsamisk
kultur före och efter år 2000 då den nationella
minoritetspolitiken trädde i kraft i Sverige
– studera om/hur denna politik påverkat läget för
sydsamiskan när det gäller språklig och kulturell
revitalisering
Den språksociologiska delen
• Språkval och förhållningssätt till sydsamiska i hemmet
och skolan i ett revitaliseringsperspektiv
Material
• olika slags dokument, statistik mm, men även
• upplevelser, tankar och stämningar hos lärare, föräldrar
och ungdomar - allt detta mot bakgrund av den
nationella minoritetspolitiken från 2000 och den
minoritetspolitiska reformen 2010
• Materialinsamlingen förlängd till tiden efter den
minoritetspolitiska reformen (2010; Lag om nationella
minoriteter och minoritetsspråk) då även sydsamiska
kommuner anslöt sig till det samiska förvaltningsområdet.
• Viktigt att dokumentera stämningarna och den fortsatta
utvecklingen när sydsamiskan fått samma status som de
övriga samiska språken i Sverige.
Frågor att besvara
– Kan man hitta tecken på att revitalisering faktiskt sker
i samhället?
– Håller språket och kulturen på att stärkas?
– Håller språkbytet på att vändas?
– Kan man hitta tecken på att den nya
minoritetspolitiken har påverkat den samiska
revitaliseringen?
– Hur ser samerna själva på situationen?
På vilket sätt håller språket
på att stärkas?
• Kompetens
– Bättre möjligheter att tillägna sig sydsamiska?
– Fler som behärskar språket?
• Möjlighet att använda
– Fler arenor för språket?
– Fler tillfällen där det är möjligt att använda sydsamiska?
• Vilja
– Större vilja att lära sig språket?
– Större vilja att använda språket i olika sammanhang?
• Djupintervjuer av två sydsamiska familjer i tre
generationer, sammanlagt 11 intervjuer
• Intervjuarna två sydsamiskkunniga medforskare
• ”Språkliga biografier” där personliga erfarenheter och
tankar kring olika språk inklusive sydsamiska kommer
fram.
Språkliga biografier
”Kan du berätta något om språken i ditt liv? Hur var det när
du var alldeles liten?”
•
•
•
Språkligt släktträd
– Vem har talat vad i
vilken generation?
På vilket sätt har språken
– blivit en del av
repertoaren?
– försvunnit ur den?
– återtagits?
Hur har den språkliga
repertoaren använts
– under barndomen?
– under skoltiden?
– i vuxenlivet?
•
•
Hur ser personen på sina
språk, särskilt sydsamiska?
– Välfungerande/bristfällig
t
– Lätt/svårt
– Vackert/fult
– Naturligt/problematiskt
– Nära/främmande
– Öppnar/stänger dörrar
– Uppskattas i
samhället/av föga värde
i samhället. etc.
Annat som den intervjuade
lyfter fram som viktigt
3-generationsintervjuer
• ”Det där med språket är väl som med allting annat att det
går som i vågor.”
(2:a gen)
• ”Vet inte vad det är, men det är nån slags spärr man har.
Och det är ju tokigt. Det borde vara tvärtom istället (…) Det
kan ju kanske vara det att man vet då att kanske att, den
inställningen som jag uppfattat att [han] till exempel har, ja,
kan man inte prata samiska då ska man inte prata. Kanske är
det sånt, som ligger i.” (2:a gen)
För högt ställda krav på språket
•”…pappa sitter bredvid å hör eller, han frågar hur såg det där
renmärket ut och (jag) ska beskriva. Det blir som ansträngt på nåt vis.
Därför att ja, han kanske vet vad jag säger, men ändå, jag tror inte att
han-. Varför ska jag använda ett språk som inte han, som jag tänker
som inte han kanske just kan. Men han kanske kan det språket, inte vet
jag. Han kanske vet dom benämningarna. Men jag tycker det känns
som obekvämt. Det känns konstlat på nåt sätt” (2:a gen)
Svårt att bryta gamla, invanda mönster; t ex att inte tala samiska i
familjen
•”Det känns pinsamt så här när jag är på skolan med typ svenska
kompisar och så kan dom inte samiska och dom tycker bara att det är
konstigt och dom förstår ingenting. Då är det jobbigt att prata och då
känns det ganska pinsamt.” (3:e gen)
De andras attityder
• ”Men i övrigt så har man nog en väldigt stor samisk
medvetenhet och kunskap på ett annat sätt. Man har
intresse också för sin bakgrund och är stolt över sitt
kulturarv och så vidare. Men just det här med språket, det
har kommit bort här i området. Så det är upp till oss å
återta språket. Det blir vår uppgift. Å det är lite trist.”
(2:a gen)
Ett tungt ansvar
• ”…alltså samiskan är som en godisskål som man har en
otrolig längtan efter å få sticka ner handen och så plocka
för sig, liksom alltihopa ända tills godisskålen är tom. I
princip så skulle jag kunna säga. Det är väl den
relationen man har. Man har ju ett otroligt sug efter det,
att bara få plocka för sig.” (2:a gen)
• ”Alltså mitt språk kan man säga det är som en kraft. Så
här typ superkraft, att man kan prata, vad heter det, prata
flera språk och, vad heter det, den superkraften är så
hära speciell.” (3:e gen)
Glädje, stolthet
• 1 generationen
– har många berättelser, minnen som ger ramarna och förklarar:
så har det varit, därför har det blivit så som det är nu -• 2 generationen
– den aktiva, kämpande generationen, känner ansvar, men ser
också möjligheterna – och det går i vågor!
• 3 generationen
– har fler möjligheter än de tidigare generationerna, en stark tro
på framtiden, flerspråkigheten självklar
Enkätsvar från föräldrar, lärare och
skolbarn
• Sammanlagt 62 vuxna och 50 skolbarn
• Storuman
– 28 föräldrar, 8 lärare (26 kvinnor, 10 män)
– 27 skolbarn (17 flickor, 10 pojkar)
• Vilhelmina
– 24 föräldrar, 2 lärare (17 kvinnor, 8 män)
– 23 skolbarn (11 flickor, 12 pojkar)
Vuxenenkät, 25 frågor
• Språkbakgrund, språkanvändning i familjen, samiska
medier etc
• Egen identitet
• Språkets roll i den samiska kulturen
• Tankar kring samisk identitet
• Minoritetspolitikens roll i sydsamisk revitalisering
Språkets betydelse:
”Om de samiska språken försvann, tror jag att den (syd, lule-, nord-)samiska kulturen…”
•
•
•
•
…skulle kunna överleva
…inte skulle kunna överleva
Vet ej
Beror på
(56/62)
41,1 %
51,8 %
5,4 %
1,8 %
”Kulturen skulle kunna överleva
men…”
•
•
•
•
•
”…den skulle inte riktigt vara densamma”
”…den skulle försvagas. Språket är viktigt.”
”…det skulle bli en ”fattigare”/”tommare” kultur”
”Kulturen skulle bli fattigare”
”Man är same i själ och hjärta men språket är viktigt för
en själv”
• ”Det skulle krävas stora insatser på de andra områdena”
Vad är viktigast (1) eller
näst viktigast (2)?
• Näringar
1
2
• Mat/kläder 1
2
• Tänkesätt 1
2
• Språket 1
2
Antal svar:
8
8
=16
8
14
=22
22
12
=34
25
19
=44
Språkets betydelse
• Språket ses av många som en viktig beståndsdel i den
sydsamiska identiteten
• Behovet av språkrevitalisering anses vara stort
• Här verkar åldern och könet spela en roll: unga och
kvinnor tenderar att vara mer positiva till revitalisering än
äldre och män.
Varför är det en utmaning att ta
tillbaka språket?
•
•
•
•
•
För få arenor där man kan tala eller lyssna på samiska
Ifrågasättande eller negativa attityder från omgivningen
Kluvna känslor
Svårt att bryta gamla mönster
Ibland ett för puristiskt och exkluderande språkklimat
Det gäller också så mycket mer än
bara språket!
• Revitaliseringen hänger ihop med ett etniskt uppvaknande och
tankar kring egenmakt och dekolonisering.
• Det handlar om en läkningsprocess: du tar tillbaka något som har
tagits ifrån dig, din släkt och hela det samiska folket. En del av en
försoningsprocess!
• "Peter Buckskin: …the right to reclaim one’s language is pivotal to
recovering from the trauma-laden impacts of colonialisation ...
when languages are reawakened it delivers a great sense of pride”
and this has to do much with the connection of language to the
world and environment that they were part of."
– http://thestringer.com.au/languages-underthreat/#.U5W_f5R_srp
Känslorna är viktiga!
• Viktigt att tänka mycket mer på revitaliseringens
psykologi!
• Enskilda människors personliga val i olika sammanhang
är det som slutligen avgör hur revitaliseringen lyckas
• Patricia: ”Vi måste tänka mycket mer på känslorna än på
grammatiken!”
Barnenkäten
50 barn 6 – 14 år gamla
Stor brist på möjligheter att höra och
använda samiska…
– Bara 11 % svarade att de använde samiska varje dag
– Ingen sa sig tala samiska flytande eller kunna använda
samiska i många olika situationer.
– En tredjedel av barnen uppgav att de använde samiska endast
på samisklektionerna
– Ca 60 % tyckte att samiska kändes svårt
…men mycket positiva attityder till
språket!
– 72 % av skolbarnen önskade att de som vuxna skulle
kunna tala samiska (eller ”mer samiska”, ”flytande
samiska, etc).
– Närmare 70 % svarade att samiskan kändes ”nära”
– Hela 95 % procent att den kändes som ”ett nyttigt
språk”.
”Att tala samiska känns…”
– Ca 80 % ansåg att det kändes enbart positivt (”roligt”,
”bra”, ”kul” etc) att tala samiska
– Drygt 10 % ansåg att det kändes både positivt och
svårt (”bra men lite svårt”, ”roligt men svårt att böja”)
”När jag talar samiska känner jag
mig som…”
• Drygt 40 % av barnen nämnde att de när de talade
samiska kände sig som samer (”same”, ”lite mer som en
same”, ”en same som kan sitt språk”, ”en same lite
grann”, etc.)
• Ytterligare drygt 8 % svarade att de kände som att de
var ”sig själva” eller del av familjen (”mig själv”, ”jag som
jag”, ”en familjemedlem”, etc).
• 22 % svarade med något allmänt positivt (”glad”, ”att jag
kan”, ”en viktig person”, ”jätteroligt hela tiden”, ”en
vacker människa”, etc)
Flicka 14 år, Storuman
• "Jag tycker att alla samiska barn ska lära sej prata och
skriva samiska så att det inte dör ut. Jag vill kunna prata
samiska med andra som dom gjorde förr i tiden. Att jag
ska lära mej samiska känner jag som en självklarhet. Att
vara same är något dom flesta inte får vara med om. Jag
tänker lära mina barn samiska. Då jag hör någon prata
samiska med mej känner jag mej trygg. Hemma."
• Barnen som deltog i undersökningen
– deltog alla i samiskundervisning av något slag
– kan således betraktas som barn till språkligt
intresserade och engagerade familjer
Att till och med dessa barn har så få praktiska
möjligheter att lära sig och att använda samiska visar
att minoritetslagens fjärde paragraf om barns rätt till sitt
minoritetsspråk och sin minoritetsidentitet inte självklart
uppfylls i Sverige.
• Barns rätt till sitt arvspråk tas inte på allvar, anses inte
vara tillräckligt samhällsnyttigt?
• Ett exempel på ett fortsätt enspråkighetstänkande i
Sverige och Europa
• Forskningen visar något annat, men det är svårt att
övertyga politikerna
• Därför måste vi dels kämpa för barns språkliga och
kulturella rättigheter, dels själva ändra på vårt tänkande
kring språk och flerspråkighet
Viktigt att komma ifrån
”enspråkighetstänkandet”!



Långt mer än hälften av världens befolkning växer upp
med mer än ett språk
Enspråkighet är alltså inte ”normaltillståndet”
”Vilken betydelse har det för ett barn att växa upp med
bara ett språk?” (Suzanne Romaine 1994: Bilingualism)
• ”Varje språk eller språklig varietet
representerar ett speciellt sätt att se
på världen och har sina egna
betydelser och värden”
Mikhail Bakhtin 1934
• Ju mer språkliga resurser vi har, desto mer
uppfattar vi, desto mer kan vi jämföra och se
likheter och skillnader.
• Detta gäller oberoende av vilka språk som är
aktuella.
• Det är utvecklande och stimulerande för människan
och därigenom bra för samhället.
Flerspråkighetens fördelar
◦
◦
◦
◦
◦
◦
◦
Berikar socialt
Motverkar fördomar
Vidgar vyer
Öppnar dörrar
Ökar språklig medvetenhet
Gynnar kreativitet
Utgör ett intellektuellt kapital som blir alltmer
efterfrågat
Världen är annorlunda idag
• I dagens värld behövs mångsidigare språkkunskaper
än tidigare
• Språk och kultur hör ihop
• Flerspråkighet är en merit på många arbetsplatser
• Det räcker inte längre med bara engelska
”English is no longer enough!”
•
•
•
•
Group of Eight: Australia’s leading •
universities 2007
•
”Languages in Crisis
A rescue plan for Australia”:
”…urgent action is required if
Australia is to avoid the serious
•
educational, national, security
and economic consequences of
becoming monolingual.”
British Council 2006
”Monoglot English graduates face
a bleak economic future as
qualified multilingual youngsters
from other countries are proving
to have a competitive advantage
over their British counterparts in
global companies and
organisations.”
The Guardian 2 June 2014
”Bilingualism offers 'huge
advantages', claims Cambridge
University head”
In a report last year, Languages:
The State of the Nation, the British
Academy found the UK was
suffering from a "growing deficit" in
language skills just as global
demand for them was expanding.
Britain is trapped in a "vicious circle
of monolingualism" as a weak
supply of language skills pushes
down demand, said the study,
though it suggested the additional
languages spoken by ethnic-minority
British schoolchildren would be a
valuable source of skills if properly
developed.
När är man flerspråkig?
Ursprung: ”Jag lärde mig två språk från allra första början”
Kompetens: ”Jag kan tala tre språk”
Funktion: ”Jag använder flera språk i mitt dagliga liv”
Identitet: ”Jag betraktar mig som flerspråkig”
När kan man ett språk?
– Man behärskar olika språk på olika nivåer
Olika nivåer
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Känna igen
Några ord
Vanliga fraser, rim och ramsor
Förstå men inte tala
Tala i några speciella situationer
Tala enkelt vardagsspråk
Läsa
Skriva
Kunna använda i många olika situationer både
muntligt och skriftligt
Undvik ”allt eller inget”
• All kunskap är bra
• Lite kunskap är bättre än ingenting;
omständigheterna kan förändras
• Viktigt att intresset väcks och att man får
möjligheter att lära sig mer
• Undvik stress och press
• Positiv uppmärksamhet ger en bra grund för
inlärning – kritik avskräcker
• Viktigt med positiva känslor
Viktigt med familjens språk- och
kulturarv
• Barnet har rätt till sitt arv
• Föräldrar, mor- och farföräldrar och andra släktingar och
vänner har mycket att ge
• ”Många föräldrar ser modersmålet som en källa av stolthet
och självkänsla för sina barn. De har rätt! Många
undersökningar visar att barnen klarar sig bäst i skolan och i livet över huvud taget - om de har en stark
identitetskänsla och en medvetenhet om var de kommer
ifrån.”
(”The Bilingual Edge”, s. 12)
Viktigt att förmedla till
barn och unga:
• ”Ditt språk är lika riktigt och värdefullt som
majoritetsspråket. Du har intellektuellt kapital som
inte alla andra har.”
• ”Språk och kultur hör ihop, och du kan också ha två
språk och kulturer, eller tre. Du behöver inte välja
antingen eller, du kan välja både och, eller alla tre.”
• Vi behöver positiva förebilder. ”Det är roligt och
intressant att vara något annat än bara en vanlig
Svensson.”
Hur kan vi komma vidare?
• Stödja skolan genom av stödja de vuxna
– Många vill ta itu med språket men ser inga möjligheter i
vardagen
– Kan vi erbjuda mötesplatser för vuxna i enkel form, integrerade i
det dagliga livet? (pilotprojekt i Tärnaby?)
– Utnyttja erfarenheter från mentor- och språkspärrsprojektet!
Vi inspirerar och stöttar de vuxna som i sin tur kan stötta sina barn
Lättare för skolan när hemmets stöd stärks
•
Populära barn- och ungdomsverksamheter på samiska
– Sigrid Stångbergs Gielebiesie
– Samisk konfirmationsläger i Ankarede
– Festivaler, ungdomsprojekt mm
•
Lyssna på unga vuxna – vad har de för tankar, tips och råd att ge?
–
–
–
–
•
Vad har unga vuxna för minnen och tankar när det gäller samiskundervisningen?
Hur kan ungdomarna själva stötta revitaliseringen? Kan de inspirera de yngre?
Kan skolan kontakta Sáminuorra?
Hur kan ungdomarna själva stötta revitaliseringen?
Lära av andras erfarenheter
– Finns det mötesplatser, virtuella eller andra, där urfolkslärare kan träffas och
utbyta erfarenheter?
– Säkert är många av problemen likartade – hur har man övervunnit dem på
andra håll?