Transcript Anknytning och mentalisering – vad skulle Bowlby ha sagt?

Anknytning och
differentiering
TOR WENNERBERG
www.torwennerberg.se
1
Vad ska jag prata om idag?
• Inte bara anknytning: differentiering som
människans djupaste utvecklingsmotiv.
• Anknytning: kärlek som evolutionär
överlevnadsmekanism.
• Trygg anknytning som ett uttryck för
differentiering av självet, hos barn och vuxna.
• Otrygg anknytning som ett uttryck för bristande
differentiering, hos barn och vuxna.
2
Vår dubbla strävan
• Våra djupaste livsbehov är att komma andra
människor nära och att utveckla en egen,
självständig identitet.
• De flesta personlighetsteorier lyfter fram båda
dessa existentiella drivkrafter, som står i ett
dialektiskt förhållande till varandra.
• Blatt talar om den anaklitiska (närhetssökande)
respektive den introjektiva (självdefinierande)
utvecklingslinjen; Bowen om differentieringen av
självet.
3
Differentiering
• Differentieringsprocessen består i utvecklandet
av ett starkt själv som förmår balansera behoven
av närhet respektive autonomi.
• Skapandet av tillfredsställande relationer grund
för stabil, positiv identitet, som i sin tur möjliggör
fördjupade relationer.
• Ju mer differentierade vi är desto mindre blir det
av motsättning mellan närhets- och
autonomibehov. Vi kan kompromissa utan att
tappa bort oss själva.
4
Livets grundvillkor
• Vi föds med en hjärna som är 40 000 år
gammal (de flesta av hjärnans strukturer
är betydligt äldre än så: däggdjurshjärnan
200 miljoner år, reptilhjärnan 500 milj år).
• Vårt psyke är med andra ord identiskt med
stenåldersmänniskans: som nyfödda
”förväntar” vi oss en tillvaro i en
nomadiserande primatflock på den
afrikanska savannen.
5
Vad är anknytning?
• Bowlbys centrala upptäckt: anknytningen, de
starka känslomässiga band som ett barn knyter
till omhändertagande vuxna, är ett beteende
som genom årmiljoner av evolution har främjat
överlevnaden.
• Anknytning en överlevnadsmekanism:
evolutionens svar på hur hjälplösa ungar, som
föds innan de är färdigutvecklade, ska kunna
överleva i en farofylld värld. Genom att hålla sig
nära en beskyddande artfrände, starkare och
klokare än ungen själv.
6
Relationer som överlevnadsinstrument
• Barn måste säkra sin överlevnad genom att
knyta an och anpassa sig till de outtalade villkor
som gäller i anknytningsrelationerna.
• Gör instinktivt allt för att undvika separation eller
känslomässigt övergivande. Om vi kommer bort
eller överges på savannen betyder det en säker
död. Ensamhet ett livshotande tillstånd.
• Ett glapp mellan den moderna tillvaron och vår
evolutionära utvecklingsmiljö.
Bowlby 1958:
• ”I avsaknad av kraftfulla medfödda
responser som säkerställer att barnet
framkallar moderlig omvårdnad och håller
sig nära sin mamma under barndomsåren,
kommer barnet att dö – så lyder tesen.”
Anknytningens andra sida
• Av lika central betydelse som
närhetssökandet är barnets utforskande
av sin fysiska och sociala omgivning.
• Barnets ”uppgift” förutom att skapa närhet
och överleva är att hinna lära sig allt det
barnet behöver för att bli en kompetent
medlem av flocken.
• Det är balansen mellan närhetssökande
och utforskande som är avgörande.
9
Det formbara anknytningsbeteendet
• Mary Ainsworth: genom empiriska
undersökningar identifierade hon tre olika
anknytningsmönster som barn uppvisar vid ett
års ålder. Trygg, otrygg-undvikande, otryggambivalent.
• Uppfann främmandesituationen.
• Ville empiriskt bevisa Bowlbys antagande om
anknytningsbeteende som universell reaktion på
stress/rädsla, men förvånades av sina resultat.
Trygg anknytning
• Hur gör trygga barn?
• Separationen innebär kris: hur hanterar barnet
den?
• Trygga barn: leker och utforskar när mamma är
där; gråter och ropar efter mamma när hon
försvinner; lugnar sig när mamma återvänder,
återgår till lek.
• Inge Bretherton: SS med tryggt anknutna barn
följer dramaturgin ”boy loves girl, boy loses girl,
boys gets girl back”.
Otrygg undvikande anknytning:
• Fokuserar i främmandesituationen på
leksakerna i rummet och tycks inte ta notis om
att föräldern lämnar rummet.
• Inga uttryck för ångest och ilska, men betydande
stressreaktion på den fysiologiska nivån.
• Ingen dramatik som med trygga barn. Tråkigt att
observera, som om ingenting hänt.
• Att notera: den undvikande strategin har ett
enda syfte: att maximera närheten till föräldern
(historia av avvisande av anknytningsbeteende).
Otrygg ambivalent anknytning:
• Fokuserar genom hela främmandesituationen på
mamman. Orolig och upprörd redan när de
kommer in i rummet, förblir i samma tillstånd när
mamma går och kommer tillbaka. Ingen
dramatisk kurva här heller. Låter sig inte tröstas.
• Strategi att maximera anknytningsbeteende pga
historia av nyckfullt bemötande: ibland är
mamma tillgänglig, alltså har det lönat sig att
hela tiden fokusera på henne.
• Inget utforskande, mammor till ambivalenta
tenderar att inte uppmuntra autonomi.
Desorganiserad anknytning
• Barn som inte kan klassificeras enligt Ainsworths
tre organiserade kategorier. Varför?
• Uppvisar desorienterade/desorganiserade
beteenden som innebär att de inte förmår
upprätthålla en beteendemässig och mental
strategi för att hantera stress.
• Stressen i främmandesituationen aktiverar
rädslosystemet: det är då som frånvaron av
anknytningsstrategi kommer i dagen.
Anknytningsintervjun, Adult Attachment
Interview
• Forskningsinstrument utformat för att ”överraska
det omedvetna”. Med andra ord: intervjun
aktiverar anknytningssystemet hos vuxna.
• Mäter: i vilken mån intervjupersonen kan förbli
balanserad och sammanhängande när han/hon
drar sig till minnes och diskuterar tidiga
anknytningserfarenheter, inklusive negativa och
smärtsamma sådana.
AAI, forts.
• AAI består av 15 frågor (+ följdfrågor) om tidiga
erfarenheter av anknytning. Svaren
transkriberas och kodas enligt omsorgsfullt
utarbetade principer. Exempel:
• Kan du säga fem adjektiv som beskriver din
relation till din mamma/pappa under
barndomen?
• Hur tror du att dina tidiga erfarenheter har
påverkat din vuxna personlighet?
• Varför tror du att dina föräldrar betedde sig som
de gjorde under din barndom?
4 anknytningsmönster hos vuxna
• 1) trygg anknytning – secure-autonomous
på AAI
• 2) otrygg-undvikande – dismissing på AAI
• 3) otrygg-ambivalent – preoccupied på AAI
• 4) otrygg-desorganiserad – unresolved
with respect to loss or trauma på AAI
Lingvisten Paul Grices principer
• Konstruktiva samtal (rational discourse) bygger
på fyra principer:
1. Kvalitet: tala sanning, ha bevis för det du säger
2. Kvantitet: berätta ”lagom mycket”, varken för
korthugget eller för långrandigt
3. Relevans: styr inte bort samtalet mot
ovidkommande ting
4. Begriplighet (manner): uttryck dig tydligt och klart
Sambandet med Grices principer
• Main fann att tryggt-autonoma vuxna, som
tenderar att ha barn med trygg anknytning,
svarar på frågorna i AAI på sätt som stämmer
överens med Grices principer.
• Dessutom att vuxna med specifika otrygga
mönster bryter mot specifika principer.
• Otrygg-avfärdande: bryter mot principen om
kvalitet (att tala sanning).
• Otrygg-överdrivet upptagen: bryter mot
principerna om kvantitet, relevans och
begriplighet.
Secure-autonomous (trygg-autonom) på AAI
• Förmår svara på frågor om tidiga
anknytningserfarenheter, inklusive negativa
sådana, samtidigt som de upprätthåller
samarbetsinriktat och sammanhängande tal.
• Två tydliga kännetecken: a) värdesätter
anknytningserfarenheter; b) intar objektiv
hållning i beskrivning och värdering av dem.
• Metakognitiv observation: förstår att mentala
representationer bara är representationer. Aktiv
självgranskning, står utanför den egna
erfarenheten samtidigt som han/hon pratar om
den.
Ett ”fantastiskt samband”
• ”En berättelse som är väl sammanhållen är allt
som behövs för att en intervjupersons barn ska
vara tryggt. Detta är ett av de mest fantastiska
samband som påvisats i modern psykologisk
forskning. Ett språkligt fenomen, en berättelse
om en livshistoria, är (om den berättas utifrån
anknytningsintervjufrågorna) kopplad till att ett
barn uppvisar ett visst beteende.” (Broberg et
al., Anknytning i praktiken, s. 248.)
Dismissing (avfärdande) på AAI:
• Erkänner inte negativa händelser. Beskriver sin
barndom i positiva ordalag men beskrivningen
backas inte upp av minnen som bekräftar.
• Riktar oflexibelt bort sin uppmärksamhet från
minnen och erfarenheter till förmån för
idébaserad föreställningsvärld. Upprätthåller
distans till den inre världen.
• Deaktiverande försvar, tankestyrd, undviker
känslor – precis som undvikande barn riktar
fokus uteslutande mot leksakerna.
Preoccupied (upptagen) på AAI:
• Alltför upptagen av tidiga och/eller nuvarande
relationer för att kunna tydligt beskriva och
värdera dem. Klarar inte att upprätthålla
samarbetsinriktad dialog, översvämmas av
affekt, kommer från ämnet, talar för länge, blir
otydlig.
• Hyperaktiverande försvar, känslostyrd, fokus på
de egna känslorna.
• Klarar inte att ställa sig utanför sin erfarenhet
och betrakta den med objektiv distans.
Relationsstilar i vuxna kärleksrelationer
• Precis som i främmandesituationen tre
mönster som uttrycker antingen
differentiering eller bristande
differentiering:
• Secure (trygg)
• Avoidant (undvikande)
• Anxious (orolig/ångestfylld)
24
Undvikande (avoidant) relationsstil
• Undertrycker egna behov av närhet. Självbilden
organiserad kring oberoende och
självbestämmande, liksom förnekande av egen
sårbarhet. Rädsla för att bli uppslukad och
kvävd. Deaktivering av närhetssökandet.
• Tre försvarsstrategier: 1) undertryckande av
anknytningsrelaterade tankar, känslor, minnen;
2) överdrivet positiv självbild; 3) nedvärdering av
andra.
• Överbetoning av introjektiva utvecklingslinjen.
25
Orolig (anxious) relationsstil
• Självbild organiserad kring hjälplöshet och
osjälvständighet; närhet till andra aktiverar
rädsla för att bli övergiven och ensam.
• Tre försvarsstrategier: 1) förstärkande av
negativa känslor; 2) orolig självnedvärdering; 3)
svårigheter att skilja mellan själv och andra;
projicerar egna drag på andra. Hyperaktivering
av närhetssökandet.
• Överbetoning av anaklitiska utvecklingslinjen.
26
Känslomässig sammansmältning
• Båda dessa stilar uttryck för bristande
differentiering av självet, eller känslomässig
sammansmältning. Regleringen av de egna
känslorna beroende av partnerns reaktioner.
Beroende av reflekterad känsla av själv
(Schnarch).
• Undvikande stil: måste ha distans till partnern för
att kunna reglera sina känslor just för att
partnern är så viktig.
• Orolig stil: reglerar sina känslor genom partnern.
27
Kärleksrelationens ekologi
• Vi går in i parrelationer ännu starkt
beroende av reflekterad känsla av själv.
• Kärleksrelationens ekologi tvingar oss –
om vi vill att relationen ska fortsätta
utvecklas – att differentiera oss och göra
oss mindre beroende av reflekterad känsla
av själv.
• High-desire och low-desire partnerkonflikter: ömsesidigt bekräftande upphör.
28
Steg mot ökad differentiering
• Intimitet definieras på begränsat sätt i
psykologiska litteraturen: fokus på
ömsesidig bekräftelse (other-validated
intimacy).
• Det som kan bryta stillestånd i relationer,
och resultera i ökad differentiering, är
självbekräftad intimitet, self-validated
intimacy. Att öppna sig för partnern utan
att förvänta sig bekräftelse och förståelse.
29
Main om AAI-mönster
• ”…dessa kategoriska placeringar… måste
förstås som betecknande endast nuvarande,
och potentiellt föränderliga, medvetandetillstånd
med avseende på anknytning. (…) Otrygga
mentala tillstånd vittnar… om närvaron av en
process, inte en oföränderlig struktur, och denna
process är i högsta grad aktiv – vilket visar sig i
dess kontinuerliga förvrängande effekter på
vuxna individers språkanvändning när de blir
ombedda att beskriva och utvärdera sin
anknytningshistoria.”
McCulloughs definition av psykisk
hälsa
• ”Ju mer vi kan skratta när vi är glada,
gråta när vi är ledsna, använda ilska för att
sätta tydliga gränser, älska passionerat
och ge och ta emot ömhet fullt och öppet,
desto längre befinner vi oss från lidande.”
31